Publicerad 1999   Lämna synpunkter
SVIBLA svi3bla2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Etymologi
[avledn. av SVIBEL]
(förr) åstadkomma svibel av l. i sats o. d., bringa (sats osv.) i oordning; äv. om (trycktyper i) sats o. d.: komma i oordning, bilda svibel; äv. bildl. WoJ (1891). Den ledande artikeln .. i gårdagens nummer ”sviblades”, som det på fackspråket heter, i sista stund. AB 1898, nr 104A, s. 2. Klockan 2 på morgonen, just då man skulle lyfta in formarne i pressen, gick en hel sida sönder. Bokstäfverna ”sviblade”, som det heter på typografspråket. SDS 27 ⁄ 4 1899, s. 3. Halfkaster kunna i brådska bli ombytta och vid afläggning sviblade. NordBoktrK 1907, s. 326. Avtagningen av snörena från handsats bör ske med största försiktighet, så att ej typer medfölja upp och sidan sviblas. HantvB I. 5: 234 (1937). Detta flimmer i tanke och känsla som oavlåtligt sviblar i förrådet för anakronismer. Söderström Linan 165 (1983).

 

Spalt S 15101 band 32, 1999

Webbansvarig