Publicerad 1998   Lämna synpunkter
SUPER- 3per~, äv. (i vissa ssgr) 1per-, ssgsförled.
Etymologi
[jfr d., nor., t., eng., fr. super-, av lat. super-, till super, över, ovanpå, ovanför, ytterligare, motsv. (utan prefigerat s) gr. ὑπέρ, över (se HYPER- o. ÖVER). — Jfr SUB-RETT, SUPERB, SUPERERA, SUPERFICIES, SUPERFLU, SUPERINTENDENT, SUPERKARG, SUPERLATIV, adj., SUPERSEDERA, SUPERSTRAT, SUPRA-]
ss. förled i ssgr.
1) med lokal bet., i ssgr för att beteckna ngt som (l. att ngt) höjer sig över l. är beläget l. placerat ovanför l. ovanpå det som anges med efterleden (se t. ex. -EXLIBRIS, -FRONTALE, -PELLICIUM); ofta motsatt SUB-; jfr SUPRA- 1.
2) i ssgr betecknande ämbetsman l. tjänsteman med överordnad ställning l. hög rang o. d., äv. om ämbetet l. ämbetsområdet (se t. ex. -INTENDENT, -INTENDENTUR) l. att ngt är överordnat ngt annat (begrepp o. d.) (se t. ex. -NATIONELL); jfr SUPRA- 2.
3) i ssgr för att uttrycka att ngt ligger på l. att ngn representerar l. ivrar för en åskådning o. d. som ligger på ett högre o. abstraktare plan än vad efterleden betecknar (se t. ex. -EGO, -NATURALISM); jfr SUPRA- 3.
4) i ssgr med substantivisk l. adjektivisk (se c) efterled för att beteckna att ngn l. ngt i fråga om storlek l. omfång l. intensitet l. hastighet o. d. i hög grad överskrider l. överträffar det normala l. vanliga l. att ngt är l. förefinnes utöver l. mer än det som anges i efterleden, ofta liktydigt med: mycket l. väldigt l. övermåttan l. extra stor o. d. (se t. ex. -TANKER); stundom svårt att skilja från l. övergående i 6 b; jfr SUPRA 4. — särsk.
a) i ssgr betecknande (apparat för) ljudvågor l. vibrationer l. svängningar med så hög frekvens, att de ej kan uppfattas av det mänskliga örat (se t. ex. -HETERODYN-MOTTAGARE).
b) för att beteckna hastighet som är högre än ljudets (se -LJUDSFART).
c) i ssgr med adjektivisk efterled.
α) för att beteckna en finare kvalitet l. sort o. dyl. l. högre grad l. intensitet l. kvalitet än vad som anges i efterleden, vanl. liktydigt med: mycket l. i övermått o. d. (se t. ex. -FIN).
β) som har högre hastighet än ljudets (se -SONISK).
5) [eg. specialanv. av 4] i ssgr för att beteckna ett överskott l. riklig mängd l. hög halt av det (ämne) som uttrycks med efterleden (se t. ex. -OXID).
6) i allmänt förstärkande bet.
a) i ssgr med adjektivisk efterled för att ange en utomordentlig hög grad av det som anges i efterleden, ofta liktydigt med: mycket l. väldigt l. alltför l. övermåttan l. överdrivet l. fantastiskt l. mer än o. d., ”jätte-” (se t. ex. -FIN, -SNABB).
b) i ssgr med substantivisk efterled, särsk. dels: ytterst l. utomordentligt l. övermåttan framstående l. lysande l. fin l. bra l. effektiv o. d. (se t. ex. -GOLF, -STJÄRNA), dels: i hög grad varande l. sann l. riktig (se d. o. I 7 b) l. verklig (se t. ex. -DEMOKRAT), dels med efterled hypokoristiskt bildad till adj.: sann, verklig, riktig (se d. o. I 7 b), i hög grad varande (se t. ex. -DOLDIS, -KÄNDIS); stundom svårt att skilja från 4.
c) i ssgr med verbal efterled, särsk.: i (alltför) hög grad l. alltför mycket l. överdrivet, över-; äv.: mycket skickligt.
7) [jfr motsv. anv. i eng. o. t.] i ssgr för att beteckna ett tillägg l. ngt nytt, sekundär, extra- (se t. ex. -INFEKTION).
Anm. 1:o Som allmänt förstärkande prefix betecknande en extra hög grad av det som anges i efterleden uppträder stundom SUPER-SUPER- l. SUPERSUPER- med bet.: extremt (stor l. känd l. berömd o. d.) l. extra super-. Om detta (kläde) väves hvitt oc färgas efter väfningen med coccionell eller ägta rödt, får det namn af skarlakan, oc teknas vid stämpel-änden med et af groft garn insydt S. S. F. (som betyder Super-super-fint) när det tages af stolen. Nyrén KlädFabr. 5 (1783). Expressen 16⁄9 1964, s. 1 (: supersupervätebomb). Expressen 23⁄1 1973, s. 25 (: supersuperstar; om den amerikanske filmskådespelaren Marlon Brando). SmålP 10 ⁄ 7 1978, s. 1 (: super-superstjärnan; om tennisspelaren Björn Borg). 2:o Etymologiskt identiskt med ovan behandlat prefix är ett super- som förekommer i en mängd, i regel ytterst på latinska ssgr återgående lånord (som ur svensk synpunkt ter sig ss. osammansatta, t. ex. SUPERB, SUPERSTITION), i vilka super- redan i lat. ingått ss. förled (med en bet. motsvarande ngn av bet. hos lat. super, över m. m.).

 

Spalt S 14580 band 32, 1998

Webbansvarig