Publicerad 1998   Lämna synpunkter
SUPA (numera bl. ss. senare led i ssgn ÖL-SUPA ø3l~sɯ2pa), r. l. f. (FolklEtnSt. 1: 296 (1679) osv.) ((†) n. VDAkt. 1729, nr 88, Hyltén-Cavallius Vär. 2: 192 (1868)); best. -an (ss. n. -at).
Ordformer
(förr äv. -uu-, -w-. -a 1555 (: winsupa) osv. -e 1555 (: winsupe, efter prep.)—1584 (: winssupe, efter prep.). -å 1556 (: winsupå, efter prep.))
Etymologi
[fsv. -supa (i ssgn vinsupa, soppa med vin i); sv. dial. -supa (i ssgrna dricksupa, ölsupa, ölsupa); motsv. nyisl. súpa, soppa, mlt. sūpe, soppa, mht. sūfe, soppa, feng. sūpe, klunk; till SUPA, v. — Jfr SÖPE]
supanmat; särsk. om soppa l. välling o. d.; förr möjl. äv. om spad l. sky; numera bl. ss. senare led i ssgn ÖL-SUPA. Winsupa .. Möörthar m(e)d supa. HovförtärSthm 7⁄8 1636 C (möjl. om spad l. sky); möjl. att hänföra till SUPA, v. 8 e. Een lijten Supa, kookat af Nio slagz bärandes Trä. FolklEtnSt. 1: 296 (1679). Jag fylla will ditt skrof, med supa, kött och bröd. Livin Kyrk. 134 (1781). Hyltén-Cavallius Vär. 2: 151 (1868). — jfr VIN-SUPA.
Ssgr (†; möjl. äv. att hänföra till supa, v.): A: SUP-FAT. (sup- 1741. supe- 1736—1749. supes- 1753) fat (se d. o. 3) för supanmat. BoupptVäxjö 1736. 2 st(ycken) hamrade supesfat. ÅgerupArk. Bouppt. 1753. —
-SKED, se supa, v.
B: SUPA-MAT, -SKED, se supa, v. ssgr.
C: SUPE-FAT, se A.
D: SUPES-FAT, se A.

 

Spalt S 14565 band 32, 1998

Webbansvarig