Publicerad 1997   Lämna synpunkter
STÄMPLA stäm3pla2, v.3 -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Etymologi
[jfr t. stempeln; avledn. av STÄMPEL, sbst.3]
(i fackspr.) sätta upp stöd l. stötta l. stöttor, stämpa; särsk. dels (bergv.): sätta upp gruvstötta l. -stöttor ss. stöd i ort l. schakt i gruva, dels (sjöt.) särsk. i den särsk. förb. STÄMPLA AV: med planka l. plankor stötta (last l. skott; se SKOTT, sbst.2 9); i sht ss. vbalsbst. -ing. En takbrytningsmetod, vid hvilken man undslipper så godt som all kostnad för igensättning, stämpling och störtschakt. TT 1901, K. s. 88. Där så erfordras skall (vid grävning, schaktning o. d.) betryggande stämpling eller spåntning ske. SFS 1949, s. 405. — jfr FÖR-, IN-STÄMPLA. — särsk. ss. vbalsbst. -ing i konkret(are) anv., liktydigt med: (anbringande av) stödjande anordning l. stöd; särsk. konkret, dels (bergv.): gruvstötta, gruvstolpe, dels (sjöt.) liktydigt med: stöttande planka. En rälväg till winterorten har blifvit uppbyggd och 3:ne stämplingar under taklossnor. Holmkvist BergslGruvspr. 79 (i handl. fr. 1853). Förstämpling l. Stämpling benämnes en enkel förbyggnad af timmerstöttor, som anbringas mellan väggarna i grufrummet. 2NF 9: 393 (1908). Stämplingar med pitprops och sleepers .. erfordrades (ofta i gruvan). SvGeolU Ca 6: 224 (1915). Stämpling kallar man den planka, varmed man stöttar last eller skott. Stenfelt (1920). JernkA 1952, s. 411 (om pitprops). jfr RAK-, TIMMER-STÄMPLING.
Särsk. förb.: STÄMPLA AV 10 4. sjöt. med plankändar stötta (last l. skott). Stenfelt (1920).
Ssgr (jfr stämpel, sbst.3 ssgr; i fackspr.): (slutet) STÄMPLINGS-RAD. jfr rad, sbst.1 1. Holmkvist BergslGruvspr. 79 (cit. fr. 1828).
-TEKNIK. bergv. JernkA 1952, s. 411.
(slutet) -VASE. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om bärande bjälke l. stolpe i gruva. Johansson Noraskog 3: 110 (1884).

 

Spalt S 14112 band 32, 1997

Webbansvarig