Publicerad 1993   Lämna synpunkter
STYGGNA styg3na2, v. -ade; vbalsbst. -ande.
Etymologi
[jfr sv. dial. styggna, bli nedslagen; inkoativbildning till STYGGA, v.]
(utom i vissa trakter, bygdemålsfärgat, numera knappast br.) inges l. känna motvilja l. avsky l. äckel; jfr STYGGA, v. II 1. LoW (1889). Styggna, .. se styggas. Auerbach (1913).

 

Spalt S 13421 band 31, 1993

Webbansvarig