Publicerad 1993   Lämna synpunkter
STURE stɯ3re2, m.
Etymologi
[sv. dial. sture, svårmedgörlig, styvsint, tvär o. egenmäktig person; avledn. av STUR]
(tillf., vard.) nedsättande: tvär o. styvsint mansperson. Ekman Häxring. 110 (1974).

 

Spalt S 13328 band 31, 1993

Webbansvarig