Publicerad 1993   Lämna synpunkter
STRÖSSEL strös4el, äv. STRÖJSEL, r. l. m. l. n.; best. -n resp. strösslet.
Ordformer
(ströjsel 1946 osv. strösel 1892. strössel 1736 (: halm-ströszel) osv.)
Etymologi
[av t. streusel, m. o. n., strö, småstycke l. smula av (rostat) mjöl, socker o. smör att strö över kakor (streuselkuchen), avledn. av streuen, strö (se STRÖ, v.1) o. eg. med bet.: ngt som (kan) strös ut]
(numera bl. i b o. i avledn. STRÖSSLA) koll.: ngt smått l. finfördelat som (kan) strös ut. — jfr PÅ-STRÖSSEL.
a) (†) ss. strö för kreatur använd halm o. d.; ss. senare led i ssgn HALM-STRÖSSEL.
b) i sht kondit. koll.: små, stavformiga, av socker l. choklad bestående korn, förr äv. av (rostat) mjöl, smör o. socker bestående stycken l. smulor, avsedda att strös över l. ss. garnering l. på annat sätt anbringas på bakverk o. d. Grafström Kond. 199 (1892; av mjöl m. m.). Strösseltryffel. Samma massa som till mozartkulor lägges direkt i strössel och rullas medan den är mjuk, så att strösseln täcker väl. Mellerstedt Kond. 832 (1924). (Muffins) kan med fördel .. glaseras med vattenglasyr och beströs med finhackade, syltade apelsinskal, strössel eller dyl. StKokb. 33 (1940). Det var .. strössel, sådana där små sockerkorn, som man strör på tårtor och andra bakverk. GbgMP 1947, nr 270, s. 6. Strössel utgöres av små stavformiga korn av choklad eller socker, huvudsakligen använda till garnering av bakelser, tårtor o. d. Östergren (1948). ModStKokb. 633 (1983). — jfr SOCKER-STRÖSSEL.
Avledn. (till b): STRÖSSLA, v., -ing. särsk. bildl.: strö l. på annat sätt sprida ut (ngt) likt strössel (ngnstädes). I gallermönstret (på en bronsport av Bror Marklund) .. är strösslat siffror och paragraftecken och en skrotbil eller två. DN 14/2 1971, s. 39. GbgP 29/10 1983, Bil. s. 3 (med avs. på havssalt).

 

Spalt S 13109 band 31, 1993

Webbansvarig