Publicerad 1991   Lämna synpunkter
STORSTAD stω3r~sta2d, äv. (vard.) ~sta2; best. -en, äv. (vard.) -stan ~sta2n; pl. -städer.
Etymologi
[jfr t. grosstadt; av STOR, adj., o. STAD, sbst.2]
stor stad (se STAD, sbst.2 1); särsk. om stad med stor folkmängd; i fråga om svenska förhållanden särsk. (i regionalpolitiskt o. statistiskt fackspr.) om Stockholm, Göteborg o. Malmö jämte kranskommuner; särsk. (i sht ss. förled i ssgr) med tanken särskilt riktad på den hårda livsrytm l. den stora brottslighet o. d. som ofta tänkes känneteckna (invånarna i) en sådan stad, ofta klandrande; motsatt: småstad; äv. oeg. l. bildl. NF 2: 321 (1877). Storstaden .. är (icke) kroppens hjärta som drifver pulsarna, utan den är en böld, som skämmer blodet och förgiftar kroppen. Strindberg TjqvS 5: 63 (1886, 1909). Stockholm har vuxit till en riktig storstad. Dagen 25/6 1898, s. 4. På Kungsgatan .. ha .. (skolungdomarna) den känsla av storstad, som ungdomen älskar, här strålar ekläreringen från alla butiker, här ligga de förnämsta konditorierna, här ligga de bästa biograferna. Hellström Malmros 184 (1931). Genom motorismens utbredning fylles luften i de starkt trafikerade storstäderna med de giftiga förbränningsgaserna. Bolin VFöda 39 (1933). Birka var ingen storstad av moderna mått, den upptog endast en yta av knappt 12 har. Om man tänker sig staden förlagd till Stockholm, skulle den i stort sett rymmas i Humlegården. TurÅ 1939, s. 275. En storstad, där lyx och elegans gränsar till brott och armod. Östergren (1947).
Ssgr: STORSTADS-ARKITEKTUR. jfr arkitektur 2. 2NF 18: 220 (1912).
-AVENY. Nyblom Österut 31 (1908).
-BARN. barn som växer upp i l. kommer från en storstad; äv.: storstadsbo. Auerbach (1913). Det är lustigt med storstadsbarn — alltid klamrar de sig fast vid varje liten möjlighet till rotfäste i lantlig och primitiv miljö. TurÅ 1945, s. 117. Storstadsbarnen på kolonien hade redan börjat få färg på kinderna. Östergren (1947).
-BEFOLKNING. Auerbach (1913).
-BETONAD, p. adj. storstadsaktig. Hammar Wodehouse FermExp. 79 (1942).
-BLOMSTER. jfr blomster 3 c. Marcus-Fall Baum MännHot. 53 (1930).
-BO. invånare i storstad, person som kommer från en storstad. NordRevy 1895, s. 20.
-BRÅDSKA. (numera bl. mera tillf.) Människoströmmen drog förbi .. De flesta hade den vanliga storstadsbrådskan. Fröding ESkr. 2: 138 (1893).
-BULLER. Söderberg Dikt. 45 (1901).
-BYGGANDE, n. SErikÅb. 1959, s. 159.
-DIKT. jfr -poesi. 2NF XXXIV. 2: 644 (1922). Bååths storstadsdikter .. har litteraturhistorisk betydelse som vägvisare för åtskilligt i senare poesi. IllSvLittH 4: 195 (1957).
-DIKTARE. person som skriver l. skrivit storstadsdikter. Schück (o. Warburg) 3LittH 8: 636 (1949).
-DJUNGEL. bildl., om storstaden tänkt ss. en vild o. farlig djungel. 2NF 37: 1170 (1925). Hon var söt och pigg .. och Lidén låg och funderade på att söka skaffa henne någon fast anställning och rädda henne från storstadsdjungeln. Siwertz Tråd. 59 (1957).
-DRÄGG. jfr drägg 4 b. Aurén ResMänn. 109 (1937).
-DYRHET~02 l. ~20. jfr dyrhet 1. TSvLärov. 1950, s. 439.
-ELEGANS.
1) elegans som kännetecknar l. anses känneteckna (invånare i) storstad. KyrkohÅ 1906, s. 243 (1835).
2) (tillf.) bildl., koll.: personer präglade av storstadselegans (i bet. 1). IllSvOrdb. (1955).
-ELÄNDE~020. jfr elände 2. Quennerstedt StrSkr. 2: 225 (1904, 1919).
-ENSAMHET~002 äv. ~200. Storstadsensamheten hade nästan onaturligt skärpt hans blick för borgerlighetens avigsidor. Siwertz HemBab. 164 (1923).
-FAMILJ. jfr -bo. Form 1956, s. 155.
-FASONER, pl. fasoner (se fason 6) som anstår l. kännetecknar (invånare i) storstad. Rudenschöld MHund. 189 (1936).
-FENOMEN. fenomen (se d. o. I 1) typiskt l. karaktäristiskt för (invånare i) storstad. Jag vet inte om det är speciellt svenskt eller bara ett vanligt storstadsfenomen att man kan bo ett långt liv i samma hus utan att lära känna varandra. Siwertz Förtr. 283 (1945).
-FLANÖR. TurÅ 1956, s. 143.
-FOLK. jfr folk 3 o. -bo. Klint (1906).
-FORSKNING. Ymer 1961, s. 76.
-FRÄCKHET~02 l. ~20. fräckhet som kännetecknar l. anses känneteckna (invånare i) storstad. Benedictsson o. Lundegård 6 (1888).
-FÖRHÅLLANDE. förhållande som hör till (område av) storstadslivet; i pl. ofta om förhållanden som råder i l. utmärker en storstad. HandInd. 975 (1927). Om .. (en annorlunda åldringsvård i en viss kommun) beror på socio-ekonomiska ”storstadsförhållanden” eller på att man tidigare upptäckt och prioriterat åldringssjukvården är osäkert. Esping o. Carlsund Samh. 209 (1978).
-GATA. Lundin NSthm 30 (1887; om Kungsgatan i Sthm).
-GRABB. jfr -bo. Söderblom Gudstr. 99 (1914).
-HOTELL. Solnedg. 3: 205 (1912).
-IDYLL. särsk.: idyll i storstad. SvNat. 1916, s. 181.
-INGENY. (numera föga br.) om naturlig, okonstlad o. oskyldig ung flicka som bor i l. kommer från en storstad. (Bergman o.) Söderberg KHjalleBo 67 (1891).
-JÄKT. TurÅ 1945, s. 201.
-KASERN. jfr kasern 2 o. -hus. Icke ens de nya gatorna (i Rouen) bära den flacka prägel, som de karakterslösa storstadskasernerna förläna Paris’ boulevarder. Anholm Norm. 26 (1898).
-KOMMUN. (i fackspr.) kommun som är en storstad; i regionalpolitiskt fackspr. numera bl. om Stockholm, Göteborg o. Malmö. SvD(A) 25/2 1966, s. 32.
-KULTUR. kultur (se d. o. 8) som kännetecknar l. anses känneteckna (invånare i) storstad. 2NF 23: 1242 (1916).
-KVARTER. LbFolksk. 202 (1890).
-KVINNA. jfr -bo. Sellerberg KonsumSoc. 133 (1978).
-LANDSKAP~02 l. ~20. jfr landskap 5. Som målare har han egnat sig särskildt åt storstadslandskapet samt äfven som porträttör lagt i dagen en utpräglad individualitet. 2NF 19: 1281 (1913).
-LARM. jfr -buller. Lo-Johansson TvivlIdr. 132 (1931).
-LAST. last (se last, sbst.1 4) som förekommer i storstad l. som kännetecknar l. anses känneteckna (invånare i) storstad. Hallström Händ. 120 (1927).
-LIGA. liga (se d. o. II 4) som bor i l. kommer från l. opererar i en storstad. TSvLärov. 1941, s. 366.
-LIK. lik storstad l. kännetecknande för en sådan, storstadsaktig. Lundström Polcirk. 16 (1881).
-LIKNANDE, p. adj. jfr -lik. Östergren (1947).
-LITTERATUR. litt.-vet. litteratur kännetecknad av l. med motiv hämtat ur storstadens miljö. Söderberg 10: 274 (1903).
-LIV. om liv (se d. o. I 3) i storstad, storstadsmässigt liv. Snellman Tyskl. 205 (1842).
-LUFT. luft som kännetecknar l. anses känneteckna en storstad; äv. bildl., särsk. i fråga om andlig atmosfär l. viss stämning som kännetecknar osv. en storstad. Lundin NSthm 48 (1887). Man känner alltför starkt storstadsluften, den kvava Pariseratmosferen (i den franske tonsättaren D. F. E. Aubers verk). Norlind AMusH 699 (1921).
-LÄN. (i regionalpolitiskt o. statistiskt fackspr.) jfr -område. BtRiksdP 1969, 8: nr 39, s. 2.
-LÄROVERK~002, äv. ~200. Sjöman Lekt. 222 (1948).
-MENTALITET. jfr -kultur. Lo-Johansson Stockh. 70 (1954).
-MYLLER. jfr -vimmel. Johanson SpeglL 49 (1921, 1926).
-MÅTT. mått (se mått, sbst.4 3 b) som kännetecknar en storstad. Skolor och hotell av storstadsmått. HågkLivsintr. 7: 47 (1926).
-MÄNNISKA. jfr -bo. Selander Modernt 70 (1932).
-MÄSSIG. som liknar l. erinrar om l. anstår l. kännetecknar (invånare i) storstad. AB(L) 1895, nr 279, s. 1 (om hus). Borelius ForntLev. 28 (1936; om biltrafik).
Avledn.: storstadsmässighet, r. l. f. SAOL (1923).
-OMRÅDE~020. område (se d. o. 2) vari en storstad är belägen l. som utgörs av en storstad; i fråga om svenska förhållanden särsk. (i regionalpolitiskt o. statistiskt fackspr.) om var o. en av kommunerna Stockholm, Göteborg o. Malmö jämte kranskommuner. Form 1947, s. 33. Särskilda bestämmelser (föreligger) för storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö. MotRiksd. 1975—76, nr 1852, s. 7.
-PALÄ. (ngt skämts.) jfr -hus. Carlsson HelaSthm 1 (1911).
-POESI. litt.-vet. jfr poesi 1 o. -litteratur. Schück (o. Warburg) 3LittH 8: 636 (1949).
-PRESS. om storstädernas tidningspress; i sht i sg. best. TSvLärov. 1947, s. 133.
-PROBLEM. problem som rör l. gäller (invånare i) en storstad; särsk. om problem som rör en storstads politiska l. ekonomiska l. sociala förhållanden. 2NF 30: 583 (1920).
-PROLETARIAT. jfr proletariat 1 b. Hedén 4: 130 (1927).
-PRÄGEL. jfr prägel, sbst.2 3. Lundin NSthm 41 (1887).
-PULS. bildl., om tempo l. rytm som kännetecknar en storstad. ICAKurir. 1989, nr 19, s. 18.
-RADIKAL. jfr radikal II 2. Wirsén Ton. 291 (1893).
-REGION. jfr -område. Ymer 1925, s. 405. Många storstadsregioner i västvärlden har vikande befolkningssiffror. ForsknFramst. 1981, nr 7, s. 3.
-SAMHÄLLE~020. samhälle (se d. o. 4) som är en storstad. Sthm 1: 280 (1897).
-SJUKDOM~02 l. ~20. sjukdom typisk för (invånare i) en storstad. Lidforss Kås. 2: 197 (1912).
-SLUM. slum som förekommer i storstad. Schück (o. Warburg) 3LittH 8: 76 (1949).
-SNOBBERI. snobberi som kännetecknar l. anses känneteckna (invånare i) storstad. Forsslund Storg. 177 (1900).
-STIL. stil som är utmärkande för en storstad. Städerna (i Rumänien) .. liknande ofantliga bondbyar med byggnader i europeisk storstadsstil. Carlson 1Skolgeogr. 90 (1894).
-STRESS. stress som förekommer i storstad l. som kännetecknar l. anses känneteckna livet i en storstad. SvD(A) 30/12 1966, s. 7.
-STRÅK. jfr -gata. SvD(A) 24/11 1957, s. 14.
-SYND. jfr -last. TurÅ 1957, s. 94.
-TEMPO. jfr -puls, -stress. Eriksson Ritter KvPol. 8 (1939).
-TIDNING. (dags)tidning som ges ut i storstad; i fråga om svenska förhållanden särsk. (i fackspr.) om (dags)tidning som har Stockholm l. Göteborg l. Malmö ss. utgivningsort. I storstadstidningarnas nöjesspalter. Östergren (1947). SFS 1971, nr 492, s. 3.
-TON. ton l. anda l. sätt att uppträda o. d. som kännetecknar l. anses känneteckna (invånare i) storstad. Norling Mänskl. 223 (1930).
-TORG. Östlind Nationalek. 29 (1948).
-TRAFIK. Snellman Tyskl. 220 (1842).
-TRÅNG. jfr -trängsel. Form 1959, s. 109.
-TRÄNGSEL. om trängsel som förekommer i en storstad l. som kännetecknar l. anses känneteckna livet i en storstad. Melander Långtur 152 (1896).
-TRÄSK. bildl., om människogrupper o. förhållanden i en storstad, som utmärks av socialt o. sedligt förfall o. d. SvD(A) 4/12 1958, s. 4. SvD 12/11 1971, s. 7 (om Stockholms undre värld).
-TRÖTT. trött av l. på livet i en storstad. Storstadströtta nerver. Årads Ton 59 (1927). Strömmen mot Stockholm hade .. försiktigt börjat brytas genom några nya villaområden där storstadströtta familjer börjat flytta ut. TurÅ 1979, s. 122.
-TURIST. TurÅ 1957, s. 107.
-TYP. särsk. om den typ av samhälle som en storstad representerar. Utsikt 1950, nr 5, s. 4.
-UNGDOM~02 l. ~20. jfr -bo. Ström UngdStrid. 309 (1940).
-UTREDARE~0200. jfr -utredning. AB 29/11 1964, s. 2.
-UTREDNING~020. särsk. konkret, om kommitté med uppgift att verkställa utredning rörande storstadsproblem o. d. MotRiksd. 1972, nr 761, s. 19.
-UTVECKLING~020. en storstads utveckling. Småkyrkan och den s. k. småkyrkorörelsen står .. i nära samband med den moderna storstadsutvecklingen. Form 1957, s. 34.
-VANA. vana som kännetecknar l. antas känneteckna invånare i storstad; ofta ironiskt l. förklenande. Verd. 1887, s. 22. I skogen om någonstans behöfs väl enkelt, friskt och ofördärfvat folk — inga fina herrar med storstadsvanor. TurÅ 1908, s. 30.
-VIMMEL. vimmel som förekommer i en storstad l. kännetecknar l. anses känneteckna livet i en storstad. Det var en man som de flesta i storstadsvimlet. En av dem som det går tretton på dussinet. Nilsson Kabb. 117 (1916).
-VIS. vis som kännetecknar liv l. villkor l. förhållanden l. invånare i en storstad; särsk. i uttr. på storstadsvis, på en storstadsbos l. storstadsbors sätt, enligt en storstadsbos l. storstadsbors vana. På storstadsvis sökte jag nervöst kölappen men insåg i nästa ögonblick hur onödigt det var. Balderson Harps. 86 (1969).
-VIVÖR. jfr -bo. Bergquist MolandGrev. 19 (1919).
-VULEN, p. adj. storstadsaktig l. storstadsmässig o. d. TurÅ 1917, s. 202 (om hotell).
-VÄSEN(DE). sammanfattande, om allt som har med en storstad (särsk. dess styrelse o. organisation) att göra. Rig 1943, s. 77.
Avledn.: STORSTADSAKTIG, adj. som liknar l. anstår l. kännetecknar l. är typisk för l. anses likna (invånare i) storstad; äv. ss. adv. Jag .. fann (staden) .. på sina ställen utmärkt vacker och storstadsaktig. Wallin Bref 42 (1843). Han såg storstadsaktig och brådmogen ut. Hedberg Räkn. 283 (1932). Storstadsaktigt klädd. IllSvOrdb. (1955).
Avledn.: storstadsaktighet, r. l. f. SAOL (1923).

 

Spalt S 12462 band 31, 1991

Webbansvarig