Publicerad 1989   Lämna synpunkter
STAT sta4t, sbst.3, förr äv. ESTAT, r. l. m. (G1R 1: 258 (1524) osv.) ((†) n. HH XVIII. 2: 38 (1688; i sg. best., i bet. III 3)); gen. stats sta4ts, ss. förled i ssgr (stàts- Dalin) äv. stat3s~ l. (vard.) stas3~ (jfr anm. sp. 11141); best. -en (OxBr. 10: 283 (1625) osv.) ((†) -n AOxenstierna 5: 278 (1630)), ss. n. -et; pl. -er32.
Ordformer
(estat (-aa-) 1655 (: Krijgz-Estaten, sg. best.)1758 (: Estats-Commissarien, sg. best.). etats- i ssg 1730 (: Etats-Commissarier, pl.); jfr språkprovet 1987 i anm. till STATS-TELEGRAM. staat (-th) 15241744. stad- i avledn. 1619 (: the Stadiske, pl. best., substantiverat). stads- i ssg 1756 (: Stads Secreteraren, sg. best.). stadt 1685 (: StadtzContoiret, sg. best.)1812 (: Stadt-Cassan, sg. best.). staet 1655 (: heem Staet). stas- i ssg 1714 (: Stas-Försichtighet). stat (-th) 1524 osv. statt 1560 (: statt syndell), 1617 (: Statterne, pl. best.)1880 (: statt-drägter, pl.))
Etymologi
[fsv. stat, m. l. n. (i bet. I 13, IV 1); jfr fdan. o. nor. stat, mlt. stat(e), stad, mht. stat(e), t. staat (i ä. t. äv.: estat, stadt, statt, staet), mnl. staet(t), nl. staat, eng. state (i ä. eng. äv.: sta(a)t, statt, staet); i germ. spr. lån (över ffr. estat (fr. état), it. stato) av lat. status (se STATUS) o. samma ord som STÅT (men inlånat efter övergången ā > å i fsv.); i nord. spr. är ordet lånat från (m)lt. o. (mh)t. — Jfr STATA, sbst., STATARE, sbst.1, STATERSKA, STATLIG, adj.1—2]
Översikt
Översikt av betydelserna.
I. 1) ngns l. ngras ställning l. belägenhet l. tillstånd l. situation o. d. 2) ngts ställning l. belägenhet l. tillstånd l. skick l. läge l. situation o. d.; särsk. om samhällstillstånd l. -förhållanden l. -skick. 3) (ståndsmässigt l. dyrbart l. präktigt l. överdådigt o. d.) sätt att leva l. utöva värdskap; levnadsnivå l. -standard; pompa, ståt, flärd, prål.
II. A. 1) (tjänstefolket i) ngns hushåll l. hem; betjäning l. uppvaktning vid furstehov. 2) statfolk vid gods l. herrgård; gods osv. ss. arbetsplats för statfolk; statbostäder vid gods osv. 3) personalen vid en civil l. militär organisation(senhet) l. inrättning o. d.; kår. B. 4) politisk församling inom området för nuvarande Nederländerna (o. Belgien); republiken Förenade Nederländerna; nederländarna.
III. 1) tablå l. dyl. åskådliggörande l. angivande hur ngt är l. skall vara inrättat l. organiserat l. skött; förordning l. instruktion reglerande hushållning l. utspisning o. d. 2) förteckning l. tablå åskådliggörande ngns l. ngts faktiska ekonomiska ställning. 3) budget. 4) personalförteckning, lönelista. 5) avtal, överenskommelse. 6) tänkt l. fiktiv förteckning l. lista över personer, samt i anv. anslutande sig härtill; ss. senare led i ssgr (FRIAR(E)-, RYMMAR(E)-, SUP-STAT).
IV. 1) naturapersedlar l. pengar till kunglig l. furstlig hovstats behov; apanage till icke regerande medlemmar av kunga- l. furstehus; underhåll l. understöd till fattiga l. medellösa l. sjuka; fond. 2) naturalön; lön; inkomst, bärgning. 3) föreskriven mängd av livsförnödenheter l. föreskrivet antal tjänstefolk l. personal m. m.; ranson, tilldelning; tidsperiod för ranson l. tilldelning. 4) i uttr. (se under draga in o. indraga i uttrycksöversikten nedan) betecknande minskning l. inskränkning av ranson(er) l. tillgångar l. inkomster. 5) (naturapersedlar utgörande) skatteuppbörd.
V. 1) sammanslutning av människor under en gemensam rättsordning; rike, land; offentlig maktinstitution l. myndighet. Härunder bl. a. speciellare l. pregnant, dels om republik (f), dels motsatt: kyrka (j). 2) sammanslutning av människor för bedrivande av vinternotfiske. 3) i pl. best.: geografi.
Översikt av de i artikeln redovisade uttrycken.
akademisk stat II 3 a. aktiv stat III 4 c δ. andlig stat II 3 c. anordning och stat III 3 b. anställa ngn på stat III 4 a γ. anställa ngn över stat III 4 b γ. antaga ngn på värvad stat III 4 c ε. — Bacchi stat II 1 d. bestå av värvad stat III 4 c ε. bestå ngt l. ngn på stat(en) III 3 e. bestå stat uppå ngn IV 2 a. — den l. den institutionens l. dyl. stat III 4 d β. den skandinaviska staten V 1 d. draga in på staten IV 4 b. draga in sin stat II 1 a, IV 4 b. draga in staten (för ngn) IV 4 a. — Englands stat V 1 a. estniska staten II 3 e. extra(ordinarie) stat III 3 d, 4 c β. — fatta en stat på l. över ngt III 1 a. flottornas mekaniska stat II 3 g α. fri stat V 1 g. få ngt till stat IV 2 e. för stat I 3 f β. för stat l. staten(s) skull I 3 f γ. föra ngt på ngns stat IV 3 b β. föra stat I 3 b. Förenta staterna V 1 c. förordna ngn på extra(ordinarie) stat III 4 c β. förordna ngn på ordinarie stat III 4 c α. förordna ngn på stat III 4 a γ. försumma ngns stats nytta I 1 b. — gammal stat III 4 c γ. giva in sin stat l. staten III 2 b. giva upp sin stat l. staten III 2 a. gå in på stat III 4 a δ. gå på stat IV 2 d. göra en stat (up)på ngt III 3 i. göra en viss stat på ngns lön I 2 f. göra sig en stat (up)på ngt III 3 i. göra sig stat att III 3 k. göra sig stat och räkning (up)på ngt III 1 b. göra sig stat (up)på (ngt) I 3 d slutet, III 3 i. göra sin stat (up)på ngt III 3 i. göra sin stat viss III 3 l. göra stat (av ngt) I 3 d. göra stat med ngn III 5. göra stat och räkning (up)på ngt III 1 b. göra stat på (ngt) I 3 d slutet, III 3 i. göra stat till att III 3 j. göra stat uppå ngt III 3 i. — ha en flicka l. sköka på stat(en) III 4 a ζ. ha stat I 2 e, IV 2 b. ha stat av ngra II 1 c. herrar stater general av de förenade Nederlanden (l. i det förenade Nederlands) l. herrar staterna II 4 slutet. hålla en flicka l. sköka på stat(en) III 4 a ζ. hålla ngn på knapp stat IV 3 a. hålla sin stat I 3 c. hålla stat I 3 c. hålla stat för ngn I 3 c slutet. — i stat IV 2 c. i staten, se vid vara, visa. i stor l. all sin stat I 3 f ε. indelt stat III 4 c ε. indraga staten II 1 a, IV 4 b. ingiva l. inlämna sin stat l. staten III 2 b. inrätta staten I 2 b. — juridisk stat II 3 b. — kaptenlöjtnant på Karlskrona stat III 4 d β. kronans stat III 3, 4 d α. kunglig majestäts tyska stat IV 1 a. — lämna in sin stat l. staten III 2 b. lärare över stat III 4 b α. lön på extra(ordinarie) stat III 4 c β. lön på ordinarie stat III 4 c α. lön på stat- (en) III 4 a α α’. — maka stat I 3 d. makter och stater V 1 e. man i staten V 1 i. med pomp och stat I 3 f δ. med stat I 3 f δ. mekanisk stat II 3 g (α). — nederländska staterna II 4. Nordamerikas förenta stater V 1 c. Norra amerikanska staterna V 1 c. ny stat III 4 c γ. — officer över stat III 4 b α. ordinarie (ordinär) stat III 3 c, 4 c α. — personell stat II 3 d. på aktiv stat III 4 c δ. på gammal stat III 4 c γ. på ny stat III 4 c γ, IV 3 b α. på stat I 3 f β, IV 2 d. på stat(en), se äv. vid anställa, antaga, bestå, föra, förordna, gå, ha, hålla, kaptenlöjtnant, lön, stå, tagen, tjänst(e-man), tjänstgöra, uppföra, vara, översmedsmästare. — (resa på friarestat III 6.) rikets stat III 3, 4 d α. riksens stat I 2 a. — stat i(nom) staten V 1 k. stat och anordning III 3 b. stat och esse l. tillstånd l. varelse l. väsende I 2 d. staten uti krig III 1 c. Statens arbetsgivarverk, entomologiska anstalt m. fl. V 1 h. stater och kårer II 3 f. staterna i Nederland II 4. stå bland lärde på staten III 4 a β. stå på stat(en) III 4 a β. stå på värvad stat III 4 c ε. Svea rikes stat III 3 h. Sveriges rikes stat III 3 h, V 1 a. Sveriges tyska stater V 1 b slutet. sätta stat på I 3 e. — taga stat IV 2 b. tagen på stat III 4 a ε. till stat (och stass), till staten, till syn och stat I 3 f α. tjänst(eman) på extra(ordinarie) stat III 4 c β. tjänst(eman) på ordinarie stat III 4 c α. tjänst(e-man) på stat(en) III 4 a α α’. tjänstgöra på extra- (ordinarie) stat III 4 c β. tjänstgöra över stat III 4 b β. — uppföra ngn på extra(ordinarie) stat III 4 c β. uppföra ngn på ordinarie stat III 4 c α. uppgiva sin stat III 2 a. uppgiva staten III 2 a. utan stat, order och assignation sig tillägnad III 3 g. utföra stat I 3 b. utom stat III 3 f. utöver staten, se III 3 f o. vid vara. — vara anställd på extra(ordinarie) stat III 4 c β. vara anställd på ordinarie stat III 4 c α. vara införd i ordinarie staten III 4 c α. vara ngns älskarinna på stat III 4 a ζ. vara på stat(en) I 3 f β, III 4 a β, ζ. vara ständig på staten III 4 a β. vara utöver staten III 4 b β. visa sin vikt i staten II 1 b. värvad stat III 4 c ε. — å aktiv stat III 4 c δ. — över stat III 3 f. över stat(en), se äv. vid anställa, lärare, officer, tjänstgöra. överse staten på ngt III 2. överskjuta stater och anordningar III 3 b. översmedsmästare på Jernkontorets stat III 4 d β.
I. ställning l. belägenhet l. tillstånd l. skick o. dyl. o. i anv. som närmast ansluter sig härtill.
1) (†) om ngns l. ngras ställning l. belägenhet l. tillstånd l. situation o. d.; särsk. dels om tillstånd l. situation vad hälsa l. livsvillkor l. ekonomi (jfr III 2, 3) o. d. beträffar, dels om samhälls- l. maktställning (äv. närmande sig l. övergående i bet.: ämbete l. rang l. värdighet l. makt); äv. pregnant, dels om god (bättre) levnadsställning, dels om upphöjd l. hög samhällsresp. maktställning (resp. upphöjt l. högt ämbete l. hög rang l. värdighet). Heer med wij eders hög: then alszmectigiste gudt tiil ith lycksaligit regimente med liiff siel och staath effwinnerlige befale. G1R 2: 124 (1525). Så önskar jagh af Gudh alzmechtigh, att .. Velborne Cantzleren (måtte) framdeles medh begährligh velmåge och lyckeligh ändatt värff till de sine igen hemkomma och dem vedh godh önskande stat finna. OxBr. 9: 21 (1621). (Riksrådens) samptlige och synnerlige åhågha skall (under konungens frånvaro) förnembligast där på bestå, att alle ständer och undersåther i Rijket .. måge hollas i een roligh staat, uti deras underdånighe hörsamheet och devotion emoot K. M:tt och Rijket. RP 1: X (1625). (Sändebudet skall) berätta honom (dvs. kurfursten av Brandenburg), huruledes K. M:tt inthett mehr efftertrachter än att sättja honom i en säkrare och bättre stat och .. häreffter mehr och mehr lindra honom både med inquarteringer och contributioner. HT 1913, s. 131 (i handl. fr. 1631). Landzhöffdingen .. skall .. sigh först och frembst påminna att han står där i Konungens stadh och ställe, den konungzlige Staten i H. M:tz frånvahru där oppehåller och .. fördenskulld kallas konungens Ståthållare. HFinlH17Årh. 5 (1637). Uthi hwilken ouphielpelig Staat .. denne månge små Fader- och Moder-löse mine Syskon äro råkade. VDAkt. 1704, nr 182. ”Och har jag icke skaffat dig lön och stat, / Och gjort dig till korpral från gemen soldat?” .. Så talte Konow vredgad till korpral Brask. Runeberg 2: 58 (1848). — jfr BISKOPS-STAT. — särsk.
a) i ordspr. Många munnar, liten mat, är den fattiges stat. Granlund Ordspr. (c. 1880).
b) i uttr. försumma ngns stats nytta, negligera det som är till fördel för ngns ställning l. belägenhet. Medh dhem Danziger skall jag, effter E. K. M:tts befalning, agere det discreteste mögeligit, så att dem ingen necessitet imponeres och E. K. M:tts stats nytta icke försumas. AOxenstierna 5: 417 (1630).
2) (†) om ngts ställning l. belägenhet l. tillstånd l. skick l. läge l. situation o. d.; särsk. dels om (i ett rike rådande) samhällstillstånd l. -förhållanden l. -skick, dels om ngts ekonomiska l. finansiella ställning l. situation l. läge, dels liktydigt med: sakernas tillstånd (se SAK, sbst. 6 a γ), sakläge; äv. pregnant, om ngts ursprungliga l. oförändrade tillstånd l. skick; äv. närmande sig l. övergående i bet.: grad av storlek, nivå; i vissa språkprov svårt att skilja från V 1 (se c; jfr äv. V 2). (Danska ombud borde, liksom de svenska, förutom kungens också ha ständernas fullmakt), särdeles hvar man bäggie rikens stat och omständelige vilkor vill noga och grantt öfverväga. AOxenstierna 2: 87 (1612). (Bra vore för unga adelsmän) att besee fremmande landh, lära theres stat, lagh och seder. RARP 4: 249 (1626). (Pappenheim) Ähr dädhan (dvs. från Magdeburg) gongen den 8 huius, och tagett medh sig garnizonen .. affbrentt en deel aff bryggen .. men alltt ded andhra lempnatt i sin stat, enkanligen domen och fortificationen. AOxenstierna 7: 11 (1632). Jagh (A. Oxenstierna) haffver sedt fädernesslandett uthi älendigh staat, der uthaff åther Gud haffver dett uthdragitt. RP 8: 71 (1640). Blifver ock, att om academien icke får dee godz, som i donationen .. frijkallade äre, fast niuta och behålla .. föllo alltså på sidstone academien och des staat till sin ruin i största ovissheet. OxBr. 12: 89 (1641). På Tyska ortren hälst, som vnder Swerige hörde, / Hwar främmand Herskap förr, wår Post igenomförde, / Där har Han (dvs. J. Schmedeman), sedan Han til sin bestellning kom, / .. bytt denne Staten om. Brenner Dikt. 2: 45 (1713). Denna hemställan (att arméns storlek måtte förbliva oförändrad) föranledde en Kongl. Resolution af d. 1 Jan. 1650, hvari förklarades, at Armén skulle stadigt förblifva i den stat och form, hvari den .. (under G. II A:s tid) var. KrigVAH 1835, s. 100. — jfr HEM-, KYRKO-, SKOL-, SPEL-STAT. — särsk.
a) i uttr. riksens stat, (det svenska) rikets (finansiella l. politiska o. d.) tillstånd l. belägenhet; äv. närmande sig l. övergående i bet.: (den svenska) riksbyggnaden (se RIKS-BYGGNAD 2). Heela rijkzens staat hade kunnat skada lijda (gm Sigismunds anslag). Gustaf II Adolf 125 (1616). Derföre skole CammerRådet medh högste flijt betrachta och öfwerwäga Riksens Stat och förmögenheet; Så och idkeligen öfwerslå huadh som wil vpgå på Hofwet, Krigzfolket, Skepzflottan, Artolleriet och andre vthgifter. CivInstr. 29 (1618). (Gud har prövat landet gm krig men förskonat det från främmande herravälde) och fördenskull mehra är att ehrkiänna Gudz barmhertigheet och mildheet, än att Rijkzens Staat til gode läkedomar och styrcke skulle hafwa warit bequämat eller stadgat. Stiernman Riksd. 890 (1634). I sitt ryktbara bref till Förmyndare-Regeringen, från Frankfurt a. M. d. 13 okt. 1633, ”om Riksens Stat”, råder Axel Oxenstjerna ”att behålla Drottningens Hof-regemente i riket”. KrigVAT 1846, s. 101.
b) ss. obj. till inrätta (i uttr. inrätta staten), i fråga om att inrätta l. ordna samhällsförhållandena l. -skicket (ngnstädes så l. så). Kongl. Maij:t .. hafwer .. af medfödd Kongl. mildheet och nåde moot sijne Undersåtare i de ny cederade provincierne Skåne, Halland och Blekinge förordnat dess Troo männ och Commissarier, hwilke .. Staten der så inretta skulle, at Kongl. Maij:ts och Crononess interesse .. befremias motte. 2SkånS 1: 35 (1658). Såssom Eders Kongl. Maij:t allernådigst hafwer behagat att anförtro oss (dvs. Skånska kommissionen) statens inrättande uthj desse provincier, så (osv.). HTSkån. 1: 178 (i handl. fr. 1658).
c) i anv. där (för nutida språkkänsla) bet. ligger mycket nära l. sammanfaller med bet. V 1. Iagh .. kan af wår eighen Swenske Statz beskrifwelse noghsamt allom gifva at skönia huru kosteligen och wijsligen the Swenske fordom sit Regemente beskickat hafve. Gustaf II Adolf 2 (c. 1620). (G. I) Swirges stat både i kyrckie och werlslige regemente stadgade. Dens. 94 (1622). Nu Herre, tu som i tin Arms kraft, vnderlig (dvs. på ett underbart sätt), / Beskyddat har wårt Land och Stat; Wij bidie tig (osv.). Stiernhielm Fägn. 120 (1643, 1668). (B. Oxenstierna reste) till Constantinopel .. på thet att des grundeligare måtte giöra sigh bekant om then turkischa staten. Bolinus Dagb. 95 (c. 1650). Menniskiones innerlige nöye och fridsamheet .. är then, som förmedelst Sämia och Eendrächtigheet .. styrcker, stöder, vppehåller och ewigh bewarar Stater och Republiker (i bet.: REPUBLIK 1). Stiernhielm Lycks. Cart. (1650, 1668). Mädan detta (dvs. förhandlingar om en allians) i Helssingöör emillan K. M:tz och Engelandz Minister handlas, löper staten af Engelandh uthi een stoor förandring. RARP 7: 190 (1660).
d) gm och förbundet med esse l. tillstånd l. varelse l. väsende i mer l. mindre pleonastisk förb. (av typen stat och esse osv.). Kann .. icke oförmält lahte, att vij nu i en longligh tijdh slett ingen schriffuelse ifrån Preusen bekommitt haffua; ähr oss altså okunnight om des staat och tillståndh. OxBr. 3: 135 (1627). När .. Excrementer effter tilbörlighit sätt hafwa sin affgångh, och thet som til styrkia länder, blifwer qwar i Kroppen förwarat; så är wår Lekamen i sin naturlighe stat och esse. Palmchron SundhSp. 135 (1642). Så länge som werlden står, och Gud unnar Fäderneslandet desz oförwirrade stat och warelse. HC11H 14: 19 (1660). Anno 1670 den 16 Junij woro Creditorerna sammankaladhe och dhem Remonstrerat Sterbhussetz Staat och tilståndh. BoupptSthm 1670, s. 544; jfr III 2. Kan icke Sveriges staat och tillstånd tåla att lefva på Fransöskt maneer och apa efter främmande seder, utan all öfverflödigheet genom stränga förordningar afskaffas. RARP 17: 131 (1710).
e) i uttr. ha stat, om ämbete, i fråga om att kännetecknas av ursprunglighet l. oföränderlighet. Officia (dvs. ämbeten) hvilkes åhåge åligger att sij på ded gemene väsended, haffue anten aff ålder hafft stat i rijkedt, och ähre cum honore conjungerede (dvs. förbundna med värdighet) eller och icke. De förre ähre Rijksens Rådh. OxBr. 1: 452 (c. 1620).
f) om löneläge l. -nivå; anträffat bl. i uttr. göra en viss stat på ngns lön, fastställa ett bestämt läge l. en bestämd nivå för ngns lön. Fans nyttigt att en wiss Staat giordes på klockarens ordinarie Löön, som Uhret stella bör efter kyrkioordningen. KulturVg. 3: 119 (1693).
3) [bet.-utveckling ur 1(,2)] (utom i vissa trakter l. kretsar numera bl. i vitter stil med ålderdomlig prägel) om ngns sätt att leva l. utöva värdskap (i sitt hem) l. hushålla o. d. (i sht pregnant, om ståndsmässigt l. dyrbart l. präktigt l. överdådigt o. d. sådant sätt); äv. närmande sig l. övergående i bet.: levnadsnivå l. -standard; äv. i utvidgad anv., liktydigt med: prakt l. pompa l. ståt l. flärd l. prål o. d. (i kläder l. utrustning l. ceremoniel o. d.); förr möjl. äv. närmande sig l. övergående i verbal bet.: utvecklande l. upprätthållande av stat (i ovan angiven bet.). Tess mera (pengar behövs det i det fall), at hans nade faar en forstinna, then och nagot behöffuer til sin staat, Oc rikenses skatt ær doch gansz ringa ther til. G1R 1: 258 (1524). Christi rike skulle intet bestå i vtwertes stat, pomp, herlighet, pracht och wesende, som jordiske riken föra och med sig hafwa, och menniskior gifwa noga achtning vppå. Swedberg Cat. 290 (1709). Kanske .. (prästen) wet intet af all tin (dvs. prästhustruns) stat? Scherping Cober 2: 213 (1737). Fru Rangsiuk .. Nu återstår bara, at wi tala litet om wår nya Stat och inrättning .. hwarcken jag eller Er dotter (kan) wara utan Cammar-Jungfrur. Modée FruR 12 (1738). Från den dagen måste jag suga mine egne ramar, lefva på egen pung. Inrättade ock staten på en annan fot. Wallenberg (SVS) 93 (1769). Ej ärkebisp Birger, den bålde prelaten, / var på Borgeby hälften så stor uti staten (som konstnären E. Norlind). Fjelner TypTank. 35 (1927). Stat .. (dvs.) (präktigt) levnadssätt. Harlock (1944). — särsk.
a) i ordspråk o. ordspråksliknande talesätt (jfr b α). Til en tiock Rumpa wil en wijdh brook. Och til en stoor Stat en rijk inkomst. Grubb 116 (1665). Staten effter ståndet. Därs. 647; jfr: Bonde-fot och Herresko pasza icke ihop .. (dvs.) Staten efter ståndet. Rhodin Ordspr. 7 (1807); jfr äv.: Staten efter ståndet .. (dvs.) man ska rätta munnen efter matsäcken. Holm Ordspr. 311 (1964).
b) [jfr motsv. anv. av t. staat ss. obj. till führen] ss. direkt obj. till föra (förr äv. utföra), i uttr. med bet.: utveckla l. upprätthålla (sin l. sådan l. sådan) stat; särsk. liktydigt med dels: föra (sådant l. sådant) hus l. ha (sådan l. sådan) hushållning l. representation, dels (pregnant, i uttr. föra stat): föra stort l. kostsamt l. överdådigt hus, ha dyrbar hushållning l. representation, leva stort l. högt l. på stor fot. Rikensens renta ær gansz ringa konungxlig staat med ath föra. G1R 1: 253 (1524). En Konung til sitt Regementz uthförande moste ju hafwa stora Inkomster och en rijk Skattkammar, at uthföra sin Stat, at göra nödige påkostnader, at afflöna the Betienta. Ekman Siönödzl. 325 (1680). Mången förer stor Stat, i mening, at dermed göra sig förnäma wänner. Dalin Arg. 1: 153 (1733, 1754). Fersen förde furstlig stat. Crusenstolpe Mor. 6: 161 (1844). (J. Trotzig) hade .. 1637 inrymt sig och sitt till ett 40-tal personer uppgående hushåll i .. Trotzgården .. i vilken han och efter honom hans son förde stat som småkonungar och mottogo furstliga gäster. Lyberg GPprFalunDal. 1: 59 (1940). SAOL (1986). — särsk.
α) i ordspr., ordstäv o. ordspråksliknande talesätt. Bonde foot och Junkare Skoo, tiähna intet wäl ihoop .. (dvs.) man måste ställa Munnen effter Maatsäcken; Och föra Staten effter ståndet. Grubb 517 (1665). Dhen i ähra sitter, han måste och dher effter föra sin Stat. Därs. 763. ”Staten skall föras” — sa’ gumman, band fast hasorne med bast. Holmström Sa’han 70 (1876). Staten ska föras, om man också ska färdas på skottkärra .. (dvs.) skenet måste upprätthållas, hur fattig man än är. Holm Ordspr. 311 (1964).
β) i uttr. med bet.: (under stoltserande) utveckla prakt l. ståt l. prunk l. flärd l. prål i klädedräkt l. med smycken l. prydnader o. d.; i sht förr äv. med prep.-adverbial inlett med med angivande det varmed prakt osv. utvecklas. Vulcanus .. Stackars mannen måst arbeta, träla, slafwa, / För theras (dvs. fruarnas) lystnad skul, tå sku the föra stat. Knöppel GudRådsl. B 1 a (1744); jfr övermom. Ingen (av negerstammarna) för större stat med desza teckn (ristade på kroppen), än Mokkonerne. De äro ända ifrån bröstet och til midt på magen sirade med konstiga löfwerk. Oldendorp 1: 270 (1786). Man går (i Wien) till Pratern, / Och till Au-Garten, för att visa sig, / Att föra stat, att gapa och begapas. Nicander Hesp. 213 (1835). Medaljen (som tsaren givit lotsen) sparades till att föra stat, när kejsaren eller lotschefen nästa gång kom till Hangö. Topelius Läsn. 7: 40 (1891).
c) [fsv. holla sin l. sitt stat; jfr motsv. anv. av t. staat ss. obj. till halten] (†) ss. direkt obj. till hålla, i uttr. (av typen hålla stat l. sin stat) med bet.: föra stat (se b). Item haffuer waar nadughe herre wel owerwægit, at .. till konungxlig staat hollandis hörer monga penninga. G1R 1: 258 (1524). Jagh (C. Bonde) moste .. för reputation skull holla min staat, som sigh bör, så framt jagh icke både affection och authoriteet hoos folket mista vill. OxBr. 11: 166 (1646). (För överheten) är omöjeligit utan skatt, hålla sin Stat, sina tienare och krigshär til landets förswar. Gaslander UtlHustafl. G 4 b (1744). — särsk. i uttr. hålla stat för ngn, stå för (utgifterna för) ngns uppehälle. Embetsmän måste gå sina bästa år ogifta, för otillräcklig lön att hålla stat för sin hustru. Chydenius 39 (1778).
d) [jfr lt. o. nl. staat maken, t. staat machen, liksom d. göre stads i motsv. anv.] (numera knappast br.) i uttr. göra l. maka stat, utveckla ståt l. prakt l. prål l. flärd (i klädedräkt l. i annat avseende); äv.: stoltsera l. briljera l. ”kråma sig” (i sht i anledning av yttre prakt i klädedräkt o. d.); särsk. mer l. mindre hyperboliskt, i fråga om att visa upp sig l. stoltsera i sina helgdagskläder; äv. i förb. med prep.-attribut med huvudord betecknande vad ngn utvecklar ståt osv. l. stoltserar osv. med (numera bl. i fråga om yttre prakt, förr äv. i fråga om handling(ssätt) l. egenskap l. förhållande o. d.); förr särsk. [jfr t. staat von etwas machen, göra väsen av ngt; jfr äv. d. göre stads af noget, göra väsen av något, lägga stor vikt på ngt] i uttr. göra stat av ngt, stoltsera med l. berömma sig av ngt, lägga vikt på ngt, sätta ngt högt; jfr MAKA, v.1 2 b. (Tjeremisserna) äro ett enfaldigt och godt folk, som af intrigier, list och bedrägeri intet veta, fast skiönt de bo iblandh ryssarne, som af sådane laster en synnerlig stat giöra pläga. HH XVIII. 4: 41 (1710). Göra ringa stat. Schultze Ordb. 4918 (c. 1755). Kejsarn skall ej maka stat, åker alltid simplast af alla. AvHauswolff (1809) hos Bååth-Holmberg FlickDagb. 247. Jag skulle ju maka stat på söndagarna i .. (de kläder) jag hade. Melander ArbTröj. 29 (1917). — särsk. [med avs. på prep. jfr III 3 i] (†) i uttr. göra (sig) stat på (ngt l. att vara det l. det), stoltsera l. yvas l. ”brösta sig” l. skryta över (ngt osv.); äv. i bildl. anv. Litet sens commun har jag alltid gjort stat på, men jag vet af en skrift, jag läst .. att sens commun platt intet duger .. i de saker som tillhöra sann upplysning. Thomander TankLöj. IX (1817). (Streberandan) gör sig just stat på att alls icke vara en kotterianda. Feilitzen Mariakult 119 (1874).
e) [sannol. kontaminationsbildning (jfr uttr. göra stat på ngt (se d) o. sätta värde l. pris på ngt); jfr äv. sv. dial. sätta stat på, värdesätta, värdera] (†) i uttr. sätta stat på (att bete sig så l. så), stoltsera med l. sätta högt l. vinnlägga sig om (att osv.). Herrn har nok, fortfor kyrkovärden .. träffat på eller hört talas om sådana där illbattiga fruntimmer, som sätta stor stat på att vara elaka och motbärliga emot manfolk. Sällberg Långv. 160 (1894).
f) i vissa uttr.
α) till stat (och stass), förr äv. till staten, till (utvecklande av) prakt l. ståt l. prunk l. prål; förr äv. till syn och stat, till beseende o. (utvecklande av) prakt osv.; jfr STASS 1. Om .. (stora hundar) intet duga til något annat, så tiäna the til Staten. Weise 305 (1697). Du (dvs. den välskötta rashästen) äst en Solskeens häst af ädel stam och endast till syn och stat upfostrad. Tessin Skr. 85 (1759). Weise 1: 216 (1769: til Stat). Allt som skulle vara till stat och stass var fint: stugulänga, sal, vagnshästar, ras-kor, men allting annat var uselt. Wranér Tös. 18 (1897).
β) för, förr äv. på stat, för praktens l. pompans l. ståtens l. flärdens skull; förr äv. vara på stat(en), med personligt l. sakligt subj.: vara i överensstämmelse med det ståndsmässiga l. mondäna l. eleganta levnadssättets krav l. praktens l. pompans l. ståtens l. flärdens fordringar. Hon (dvs. lärdomens musa) Caffe dricker ej på stat, Men då Hon mycket wakar. Söderhjelm PromotionspoesiÅbo 101 (cit. fr. 1760). Om vintertiden skall man .. icke med en petit maitre bruka tunna sommarkläder .. och blottat hufvud, för att vara på staten. Westerdahl Häls. 61 (1764). De ädla hästarne nyttjas (i Italien) blott att åka och rida med, på stat, som man i Sverige säger. Atterbom Minn. 396 (1818). En gruflig trängsel rådde i dag uti familjevagnen; allt skulle vara på stat. Knorring Ståndsp. 1: 93 (1838). Mesanen (på ett votivskepp) har fått gaffelsegel i stället för latinsegel, bär vidare märssegel och bramstång utan segel, endast ”för stat”, som sjömännen bruka säga. SvKulturb. 5—6: 72 (1930).
γ) (†) för statens l. staten l. stat skull, för praktens l. pompans l. ståtens l. flärdens skull. Lind 1: 1454 (1749: statens). Kappan måste följa med (vid bondhustrurnas kyrkbesök), mer för staten än nyttan skul. Linné Sk. 42 (1751). Det måste så vara för stat skull. Widegren (1788). (Sv.) För statens skull, (t.) des Pomps, der Pracht, des Gepränges wegen. Heinrich (1828).
δ) (†) med (pomp och) stat, med (utvecklande av) (pompa o.) ståt l. elegans. Min Cousin är fattig, sade hon, och behöfver hjelp; skulle jag vist mig med stat, hade hon väntat mera, än jag vil gifva. Chenon Heywood 1: 49 (1772). Han kom åkande .. med mycken stat. Weste FörslSAOB (c. 1817). Der nalkas en prest. Sitt pastorat / Han tänker tillträda med pomp och stat. CFDahlgren 3: 174 (1820).
ε) (†) i stor l. all sin stat, med huvudord betecknande person l. sak: i (l. under utvecklande av) stor resp. all sin prakt l. ståt l. elegans. Han kom åkande .. i all sin stat. Weste FörslSAOB (c. 1817). När volanten (dvs. en kubansk vagn) är i stor stat, eller ock förspänd för längre resor, har den två hästar (och äfven tre). Bremer NVerld. 3: 78 (1854). Den stora hvita frun — Mont Blanc — reste sig på södra stranden i skinande hvita kläder, i stor stat med hela sitt hof af isgestalter, pyramider, vallar och torn under den klarblå himmelen. Dens. GVerld. 1: 184 (1860).
g) ss. förled i ssgr, angivande det gm senare leden betecknade (saklig företeelse l. djur) ss. fint l. präktigt l. ståtligt o. dyl. l. ss. det finare l. finaste osv. l. ss. använt l. avsett att användas (enbart) vid högtidliga(re) tillfällen l. i officiella sammanhang (då pompa o. ståt utvecklas) l. ss. förbundet med (större) värdighet l. prestige l. glans o. dyl. l. ss. nyttjat till att stoltsera l. briljera l. glänsa med.
II. A. (tjänstefolket i) ngns hushåll l. hem o. i anv. som närmast ansluter sig härtill.
1) [bet.-utveckling ur I 3] om ngns hus(håll) l. hem (med inbegrepp av samtliga däri ingående personer (o. djur)); äv. dels inskränktare, enbart om tjänstefolket i ngns hus(håll) osv., dels om samling personer (inklusive deras djur o. utrustning) som ngn omger sig med l. åtföljs av (särsk. på resa); i sht dels om tjänstefolk l. personal- (grupp) i en furstlig l. adlig persons l. annan stormans tjänst, dels om uppvaktning l. svit som en sådan person omger sig med l. åtföljs av; numera bl. (o. nästan bl. ss. senare led i ssgr) om betjäning l. uppvaktning ingående i l. bildande en furstes (l. furstlig persons) hov (se HOV, sbst.4 1). Schmedeman Just. 171 (1617). (Tyg) som Cammarförwantenn Jonas Andersson bekom till Staternes arbetz Behoff, såsom ock till een Bordduk i Räckninge Cammarenn. KlädkamRSthm 1648 A, s. 18 a. Om måndagen reste man .. från Mugga, som man här för vår stat af 10 personer och 10 hästar ej kunne få längre uppehälle, mycket mindre wägkost att resa med tillbakes åht fiels. Linné Dal. 84 (1734). Hon .. tog sig Kammar-Jungfru, Laquajer och inrättade sin egen stat. Chenon Heywood 2: 96 (1773). (Depeschen) fördes af en säker man härifrån, som aflämnat den til en betjent af H. K. H. Kron-Prinsens stat, hvilken genast burit den in til Ed. Excellence. HH XXXII. 1: 137 (1781). En säng, ett rankigt bord, en gryta, två, tre fat, / En lurk om femton år, som sopade hans (dvs. den fattige prästens) stuga / .. Se der hans hela stat. Leopold 6: 379 (c. 1800). ”Nej!” hejdar sig igen Hans Nåd, / Med tanksätt, eller nycker, bytta: / ”Tean (dvs. staden Teano) är bäst” — och störtar bråd / Att till Tean i morgon flytta / Familj och stat och husgeråd. Wallin (SVS) 1: 453 (1806). Dalin (1854). — jfr HOV-, HOVJÄGERI-, JAKT-, JÄGARE-, STALL-STAT. — särsk. i vissa numera obrukliga anv.
a) ss. obj. till indraga l. draga in, i uttr. (av typen draga in sin stat l. indraga staten) betecknande att ngn minskar l. avskaffar sitt tjänstefolk l. sin personal; jfr DRAGA IN 2 a β γ’, INDRAGA 5 d. Til at wisa mitt fulla alfwara .. så wil jag .. strax draga in min Stat, både Laqueyer, Cammar-Jungfrur, Bokhållare, och alt annat, som kan wara öfwerflödigt. Modée FruR 106 (1738). Hushållningen med Trägården sattes .. (efter G. Bondes död) uppå en annan fot. Den stora och föga lönande staten indrogs, som till trägårdsskötseln uti min (C. Bondes) Sahl. herr Faders tid war förordnad, och bestod af en Trägårdsmästare med 480 D:rs lön och Fyra Trägårdsdrängar. Trolle-Bonde Hesselby 179 (i handl. fr. 1764).
b) [sannol. (i ordlekande syfte) med anslutning till V 1 (jfr särsk. uttr. man i staten)] i uttr. visa sin vikt i staten, om underordnad medlem av hovstaten, i fråga om att (agera överhetsperson o.) demonstrera sin betydelse l. göra sig viktig. Länsmän och rättare sökte förmana den stojande hopen till tystnad, hofvets lägre betjening underlät ej heller att visa sin vigt i staten med att näpsa de påträngande. Topelius Fält. 2: 165 (1856).
c) i det oeg l. bildl. uttr. ha stat av ngra, ha uppvaktning av ngra, uppvaktas l. åtföljas av ngra. Kom Ungdom då! som muntra örnar, / Wi (ansvarslösa hedonister) swinga osz i Luftens krets. / I wåra lag bör ingen leds, / Wi ha ju Stat af wåra Björnar? Strand Tidsfördr. 2: 39 (1763); jfr BJÖRN 2 b.
d) i det bildl. uttr. Bacchi stat, om Bacchi (vingudens) följeslagare l. dyrkare l. (allmännare) kretsen av människor utgörande vinets o. den därav betingade livsglädjens dyrkare l. älskare. Du fyllhunder / Hör hwad under / Nysz är händt i Bacchi Stat: / Öhlström fuller som ett fat, / .. Mötte Swijnet / Och skrek hey, go dag Camrat. Runius (SVS) 2: 276 (1711).
2) [eg. specialfall av 1 (med anslutning till IV 2); delvis dock att uppfatta ss. elliptiskt för: STAT(AR)-FOLK, STAT-BYGGNAD, STATAR-LÄNGA o. d.] (numera bl. i skildring av ä. förh.) i sg. best., om statfolket vid ett gods l. en herrgård o. d.; äv. i utvidgad anv., dels om gods osv. ss. arbetsplats för statfolk, dels om (område med) statbostäder (särsk. statarlänga l. -längor) vid gods osv. Så hade jag .. nickat adjö åt alla lekkamrater från ”staten”. Linder Tid. 10 (1924; om förh. på 1870-talet). ”Gamla staten” vid Fyllingarums gods .. Tolv familjer bodde i längan, de flesta i enrumslägenheter. Furuland Stat. 312 (1962; text till bild). Sköt du ditt häruppe i staten, så sköter jag Ängatorp, så mycket du vet det. Spong Kråkn. 53 (1963; om förh. på 1800-talet).
3) [specialfall av l. bet.-utveckling ur 1] om (klassen av) samtliga (fast) anställda personer (av visst bestämt slag) vid en civil (i sht statlig) l. militär organisation(senhet) l. förvaltning(senhet) l. institution l. inrättning l. anläggning, kår (se KÅR, sbst.3 2); äv. i utvidgad anv., om ifrågavarande civila (i sht statliga) l. militära organisations(enhet) osv. (i denna anv. äv. med inbegrepp av l. enbart om organisation(senhet)ens osv. lokal(er) l. utrustning o. dyl. l. eventuella djur); numera företrädesvis (i sht i skildring av ä. förh.) ss. senare led i vissa ssgr (o. elliptiskt för sådana); förr äv. dels om (under visst bestämt befäl stående) militärt manskap l. militär trupp- (styrka) l. kår (se KÅR, sbst.3 2 b), dels om (samtliga militärpersoner (på en viss ort o. d.) bildande l. representerande ett visst) truppslag l. regemente o. d. HSH 6: 103 (1658; vid stadsförvaltning). Befunnit är, huru .. i många år tillbaka tullintraderne (i Malesund) intet kunnat förslå till statens aflönande, utan at publicum har måst resten upfylla. 2RA 1: 589 (1723). EKM:s håf- och stallstat .. samt alle andre publique .. stater .. måge, då någon af dem kommer at giöra någon uphandling, altid lämna den förtienst, som dervid vara kan, åt våra inhemska manufakturvärk. Därs. 3: 991 (1734). Kom då mycket godt til .. (kommissarien vid kavalleriregementet) sändandes .. får, tusentals wagnar fulla med kalkoner .. Ei allena .. (generalens) stat, utan ock de andra officerarne gafs sådant ut och liberalt deltes. KKD 3: 91 (c. 1740). Så gick .. en reformation öfwer .. (livdrabant-)Corpsn .. så at denne staten hade näppeligen sin lika wid något Hof i hela Europa. Nordberg C12 1: 128 (1740). Til Commendanten aflämnes en beskedelig Under-Officerare af hwarje Stat och Regemente, at han af dem må kunna betiena sig uti bud och ärender. PH 4: 2786 (1748). Att detta sjöförsvar (dvs. finska skärgårdsflottan) skulle bilda en särskild Stat från rikets öfriga flotta, deruti låg tvifvelsutan ett stort fel. Gyllengranat SvSjökr. 2: 141 (1840). De år emellan Riksdagarna, då ändring uti ordinarie staten för någon stat, län eller verk föreföll, utfärdades för detsamma formlig stat. Stuart o. Rystedt HbMedelsförv. 1: 90 (1905); jfr III 3. Till hvarje särskildt departements handläggning höra instruktioner och reglementariska stadganden för de till departementet hörande verk och stater. Reuterskiöld Grundlag. 13 (1924). Underofficerarna .. voro (före 1911) fördelade på nio olika stater. SvFlH 3: 460 (1945). — jfr AKADEMI-, AKTÖRS-, AMIRALITETS-, AMMUNITIONS-, ARTILLERI-, AUDITÖRS-, BALETT-, BANKO-, BARNHUS-, BERGS-, BERGSLAGS-, BESTÄLLNINGS-, BEVÄRINGS-, BIBLIOTEKS-, CIVIL-, DAGLÖNAR-, ECKLESIASTIK-, EKONOMI-, EKONOMIST-, FORSTMÄSTERI-, FORTIFIKATIONS-, FYR-, FÅNGVÅRDS-, FÄLT-, FÄLTLÄKAR-, GENERALITETS-, GUVERNEMENTS-, GYMNASIE-, HANTVERKARE-, HANTVERKERI-, HANTVERKS-, HOVRÄTTS-, INFORMATIONS-, INGENJÖRS-, JUSTITIE-, JÄGAR-, JÄGERI-, JÄRNVÄGS-, KAMERAL-, KANSLI-, KLERESI-, KOMMENDANTS-, KOMPANI-, KONSTRUKTIONS-, KOR-, KRIGS-, KYRKO-, LANDS-, LANT-, LANTMILITIE-, LANTMÄTERI-, LOTS-, LÄKAR-, LÄNS-, LÄRAR-, LÄRO-, MAGASINS-, MASKINIST-, MASKINISTUNDEROFFICERS-, MEDICINAL-, MILIS-, MILITIE-, MILITÄR-, PROFESSORS-, PROVINSIALLÄKAR-, PRÄST-, RESERV-, RUSTKAMMAR-, RUSTMÄSTAR-, RYTTAR-, RÄNTERI-, SALPETERSJUDERI-, SALTSJUDERI-, SCHÄFERI-, SEMINARIE-, SJÖ-, SJÖMANS-, SJÖMILITIE-, SJÖTULLS-, SKEPPAR-, SKEPPS-, SKOGS-, SKOL-, SKOLLÄRAR-, SKRIVAR-, SKVADRONS-, SLOTTS-, SLOTTSBYGGNADS-, SLOTTSBYGGNINGS-, SMIDES-, SMÄLTAR(E)-, SPECIAL-, STALL-, TILLÄGGS-, TIMMERMANS-, TULL-, TYG-, ÄMBETS-, ÄMBETSMANNA-STAT m. fl. — särsk. i vissa anv.
a) (numera bl. i skildring av ä. förh.) i uttr. akademisk stat, sammanfattande, om samtliga lärare (o. studenter) vid ett universitet; företrädesvis i sg. best. Schück VittA 2: 240 (1688). Från Upsala lät .. (J. III) flytta mäst hele Academiske Staten til Stockholm. Dalin Hist. III. 2: 139 (1762).
b) (numera bl. i skildring av ä. förh.) i uttr. juridisk stat, juridisk ämbetsmannakår, justitiestat (se d. o. 1); företrädesvis i sg. best. The tjenster, hwilcka jag, under tijo runda års tid, troget och flitigt upoffrat innom den juridiska Staten. VDAkt. 1783, nr 31.
c) (†) i uttr. andlig stat, andligt stånd, prästerskap; företrädesvis i sg. best. BraheBrevväxl. II. 1: 1 (1638). Om ock Ärke-Biskopen hade kunnat omskapa hela nationen til helgon, hade Påfwen och andeliga Staten warit ganska litet därmed belåten. Lagerbring 1Hist. 2: 180 (1773).
d) i uttr. personell stat, se PERSONELL I 1 b.
e) (†) i uttr. estniska staten, om (personalen inom) den svenska guvernementsstyrelsen i Estland under Sveriges stormaktstid. Een Christeligh Lijk-Predikning .. hållen öffwer Kongligh Maytz. .. Camererare här widh Ehstnische Staten .. Lars Pederson. Forladius Pederson (1667; i titel).
f) (numera bl. om ä. förh.) i pl., i uttr. stater och kårer, (representanter för) civila o. militära stater o. kårer (se KÅR, sbst.3 2); särsk. använt för att beteckna totalitet l. kollektiv av statstjänare. I går söndag .. gick .. (prinsessans) kyrkogång för sig .. I dag har middagstiden varit gratulation hos .. (henne) af alla stater och korpser. Ahnfelt HofvLif 3: 266 (i handl. fr. 1801). Längre upp på parkett (var platserna avsedda för) stater och kårer. Strindberg NRik. 39 (1882). (Sv.) stater och kårer (t.) die gesamte Beamtenschaft, Zivil- und Militärbeamte. Auerbach (1913). Till Statsdepartementen hörande stater och kårer. SvStatskal. 1939, s. 194.
g) (numera bl. i skildring av ä. förh.) i uttr. mekanisk stat.
α) statlig kår l. inrättning i Karlskrona vars personal hade till uppgift att utföra mekaniska arbeten vid de (i ä. tid existerande) olika flottornas stationer; särsk. i (det ss. officiell benämning gällande) uttr. flottornas mekaniska stat. KrigVAH 1824, s. 54 (: Mekaniska Staten). 2NF 8: 643 (1907: Flottornas mekaniska stat). SvFlH 3: 158 (1945: mekaniska staten).
β) (år 1779 etablerad o. 1865 på indragning satt) tjänstemannakår l. avdelning vid Jernkontoret omhänderhavande den mekaniska sidan av institutionens verksamhet. Boëthius o. Kromnow JernkH III. 1: 237 (cit. fr. 1840).
h) allmännare, om (hierarkisk) klass av personer l. gudar o. d.; ss. senare led i ssgr. — jfr GUDA-, JÄGAR-STAT.
B. politisk församling o. i anv. som närmast ansluter sig härtill.
4) [(liksom t. staaten, pl., eng. states, pl.) efter nl. staaten, pl., i sin tur efter fr. états, pl., ständer; sannol. (med ursprunglig tanke på hög maktställning l. rang l. ståndsmässigt levnadssätt) utgående från I 1, 3; jfr äv. (1,) 3 under A ovan] i pl. best., äv. (numera bl. tillf.) i pl. obest., om politisk församling (se d. o. 2 a) l. representation (se d. o. 5 b) inom området för nuvarande Nederländerna (o. Belgien); numera nästan bl. om riksförsamling l. -representation (särsk. om (sammanfattningen av representanterna i) nuvarande Nederländernas parlament l. riksdag, o. i denna anv. numera bl. i ssgn GENERAL-STATERNA, förr äv. i uttr. staterna i Nederland l. nederländska staterna); äv. (numera bl. i skildring av ä. förh. o. i ovannämnda ssg) närmande sig l. övergående i utvidgad anv., om republiken Förenade Nederländerna (1581—1795); i utvidgad anv. förr äv. om nederländarna (l. vissa nederländare representerande staten). Gustaf II Adolf 117 (1615: Staterne i Nederland). (Det) synes at icke allenest aldeles af Statterne är afslagen al hielp til then tredie termin (dvs. den tredje betalningsterminen för Älvsborgs lösen), vthan och (osv.). Dens. 476 (1617). Gudh gifue, att .. de subcidier föllie moste aff Fransosen, Stater och Venetianer, der staat oppå giordt ähr. OxBr. 11: 436 (1631); jfr III 3 i. Vthi bådhe Härarna, Staternas och Herz Johans aff Österrijke, gick Pestilentien i swang. Schroderus Os. III. 2: 197 (1635). Adrianus Metius Hollandsche Staternes Ingenieur, gifuer i sijn Geometria Practica denne (nämnda) Genlijkning. Stiernhielm Arch. C 2 a (1644). Staterne af Holland, af Westfrisland &c, (dvs.) hvarje af desse provinsers särskilda ständer. Weste FörslSAOB (c. 1817). (Sv.) Nederländska staterna .. (fr.) les (etats des) Pays-Bas. Schulthess (1885). Staterna (i varje provins i Nederländerna) hafva .. att genomföra lagar och kungliga befallningar inom provinsen. Nyström Svedelius 3: 181 (1888). Vid 1500-talets mitt var staternas (i de gamla Nederländerna) antal sjutton. I varje sådan stat var regenten representerad av en ståthållare, som vid sin sida hade en ständerförsamling med beteckningen ”stater”. HermodHistGymn. 18A: 7 (1938); jfr V 1. — särsk. [liksom t. die herren staaten (general) der vereinigten niederlanden efter nl. de heeren staaten (generaal) der vereenigde nederlanden, de heeren staten] (†) i uttr. herrar stater general av de förenade Nederlanden (l. i det förenade Nederlands) l. enbart herrar staterna, om republiken Förenade Nederländernas ständer(församling); jfr HERRE 5. Konungen i Franckerijke och dhe Herrar Stater General af dhe förenade Nederlanden. RARP 4: 91 (1647). Är samme (freds-)tractat åter nu reassumerat under Konungens i Franckrijkes, de Venedigers, de Herrars Stater General i det förenade Nederlandz .. mediation, att försökia om något medell till en stadigh och beständigh förlijkning och fredh .. (mellan Sv. o. Polen) finnas kan. Därs. V. 1: 98 (1652). [Från] Engeland (kommer nyheten) att de herrar Staternas Ambassadeurer haffua [hållit] en Ståteligh oration på latin till perlementet aff [Engeland]. Ekeblad Bref 1: 114 (1652; rättat efter hskr.).
III. organisations- l. finansplan samt i anv. som närmast ansluter sig härtill.
1) [bet.-utveckling ur I 13] (numera bl. i vissa kretsar, särsk. med ålderdomlig prägel, o. i skildring av ä. förh.) plan (se PLAN, sbst.1 II 2) l. tablå l. framställning av annat slag åskådliggörande l. angivande hur ngt (i sht med tanke på kostnader) är inrättat l. organiserat l. har skötts l. skall vara inrättat osv. resp. skötas; särsk. om förordning l. instruktion reglerande hushållningen vid ett hov l. i ngns hus l. vid ett sjukhus l. en anstalt l. militärförläggning o. d. (äv. med inbegrepp av förordning osv. reglerande antalet tjänstefolk resp. sjukhus- l. anstaltintagna l. militärpersoner o. d. därstädes); i fråga om nutida förh. bl. om förordning osv. angivande mängd o. slag av förnödenheter (i sht livsmedel) som skall utgå l. utgår (per individ l. gång l. tidsenhet o. d.) till ngn l. ngra; jfr 2, 3 o. IV 3. KlädkamRSthm 1628 A, s. 80 a. Lius för Hofbetiente efter Staten. HovförtärSthm 1672 A, s. 27. Från grefvinnan Julianas (De la Gardie) hushållning i Stockholm: Kåstlängd och Staat huru mitt folck hwar dagh om wekan skohla spijsade blifva och kockinnan till efterrättelse. Tegnér SvBild. 302 (i handl. fr. 1693). Öfwerste Marskalckens Stat på Rättertalet (dvs. antalet rätter) föllier herhos folio 38. HovförtärSthm 1704 A, s. 42. För hvarje år utfärdas ny stat för fångarnes och fängelsets underhåll. Mentzer Cellf. 70 (1878). Öfverstyrelsen (vid statliga mentalsjukhus) tillkommer .. att utfärda allmän stat angående beklädnad och sängutredning samt särskilda utspisningsstater. SFS 1883, nr 63, s. 5. K. M:t (har) fastställt normalportionsstat å kokföda .. vid arméens alla möten och öfningar .. Enligt denna stat skall för hvarje man dagligen beräknas: 650 gr. groft mjukt rågbröd, 165 .. (g) färskt oxkött, 60 .. (g) salt fläsk. KrigVAT 1892, s. 608. Stat .. (dvs.) plan för utspisning el. kosthåll. IllSvOrdb. (1955). — jfr BEKLÄDNADS-, FÖRTÄRINGS-, KRIGSPORTIONS-, KRIGSRATIONS-, MUNDERINGS-, OMKOSTNADS-, PORTIONS-, RATIONS-, SKJUTS-, STALL-, UTSPISNINGS-STAT. — särsk. i vissa numera obr. anv.
a) i uttr. fatta en stat över l. på ngt, göra upp l. fastställa en organisations- o. ekonomiplan över ngt (som avses inrättas ngnstädes); jfr FATTA 6 a η. Ed:rs Kongl. Maij:t hafwer .. förordnat, det flere Präster skulle komma och boo i Lappmarkerne, och .. Kongl. CammarCollegium .. fattat der öfwer een wiss Staat, så på huru månge Präster, samt kyrkior och huus till Gudztiensten ther oppe inrättas skole, såsom och hwadh medell der till anslagne ähre. HFinLappm. 2: 71 (1676).
b) ss. direkt obj. till göra (sig), i förb. med prep.-attribut inlett med (up)på, i uttr. (av typen göra (sig) stat och räkning (up)på ngt) betecknande att ngn gör upp l. upprättar en organisations- o. ekonomiplan över ngt (som avses inrättas ngnstädes) o. gör beräkning av behov l. kapacitet o. d.; äv. [med anslutning till 3 i] oeg. l. bildl., liktydigt med: ”göra (sig) stat (up)på ngt” (se 3 i); jfr RÄKNING 7 b (α). Tu kant intet giöra tig stat och rekning vppå, at tu kant omwenda tig på tin soteseng. Swedberg SabbRo 437 (1688, 1710). Det lärer .. blifwa en nödwändighet, at infordra förslager på inkomsterne, som til fattighusen i hela Riket inflyta, hwaraf må kunna göras stat och räkning på antalet af dem, som kunna och böra i så måtto underhållas. Fennia XVI. 3: 12 (1756).
c) om organisationsplan för krigföring l. ett krigsföretag, strategiplan; anträffat bl. i sg. best., i uttr. staten uti krig. Richardson Krigsv. 2: 87 (1741).
d) [jfr FÖRTÄRINGS-, UTSPISNINGS-STAT] övergående i anv. om matsedel (se d. o. 1); anträffat bl. i bild. Deras (dvs. Adams o. Evas) kost på daglig stat / Var en evig grönsallat. Lenngren (SVS) 2: 333 (1798).
2) [eg. specialfall av 1] förteckning l. tablå l. framställning av annat slag åskådliggörande l. redogörande för ngns l. ngts faktiska ekonomiska ställning vid en viss bestämd tidpunkt, o. som icke utgör l. ingår ss. del i l. på annat sätt hänför sig till stat (i bet. 3); äv. [jfr I 1, 2] om ekonomisk ställning enligt sådan förteckning osv. (särsk. i uttr. överse staten på ngt, se över l. undersöka den ekonomiska ställningen beträffande ngt); numera bl. (i vissa kretsar, särsk. med ålderdomlig prägel, o. i skildring av ä. förh.) dels om sammanställning av ett konkursbos tillgångar o. skulder, dels om tillgångar o. skulder l. affärsställning enligt sådan sammanställning. (Skattmästaren) Begärade Regeringen och Rådet ville öffversee staten på Chronones opbördh, uttgifft och gäldh. RP 6: 197 (1636). En privat vill inthet gärna sin stat låtha publicera. RARP 9: 98 (1664). När man sin Balantze hafwer slutit .. så kan man klarligen see .. eder rätte Staat aff eder Handel. Hortulanus Räckn. I 7 a (1674). Nyaste Banquerouteurens stat i Amsterdam skickas innelykt. Lidén FörtrBr. 243 (1775). Firman tog för gifvet att allt var förloradt och lade in om cession med ouppgjord stat. Zilliacus Hågk. 34 (1899). Konkursgäldenärens rörelsefrihet begränsas till hemorten tills han beedigat staten. Hernberg Rättsh. 553 (1922). Stat som ekonomisk term innebär en beräkning av den finansiella ställningen (bl. a.) .. för en person (t. ex konkursstat). BraBöckLex. (1981). — jfr KONKURS-STAT. — särsk. (numera bl. i skildring av ä. förh. l. i vissa kretsar, särsk. med ålderdomlig prägel)
a) i uttr. uppgiva l. giva upp staten l. sin stat, (inför kreditorerna l. rätten) lämna uppgift om tillgångarna o. skulderna l. affärsställningen resp. sina tillgångar o. skulder osv. (enligt stat), särsk. liktydigt med: uppgiva boet (vid konkurs); äv. övergående i bet.: (lämna in staten resp. sin stat (se b) o.) göra konkurs l. bankrutt; jfr GIVA UPP 4 a. VDAkt. 1793, nr 22 (: upgifwit sin stat). Ge upp sin stat, (dvs.) uppgifva sina skulder och tillgångar, när man söker få afstå sin egendom till kreditorer. Weste FörslSAOB (c. 1817). Den bekanta firman Lacroix, Verboeckhaven & Comp. i Bruxelles har nyss i laga ordning gifvit upp staten. NIllT 1872, s. 295. Skulle Oskar nödgas uppgifva sin stat, är han entledigad från förmyndarskapet (för Strindbergs barn) som Du vet. Strindberg Brev 9: 156 (1893). Ge upp staten. Östergren (1945; angivet ss. ngt ålderdomligt).
b) ss. obj. till ingiva l. inlämna l. giva in l. lämna in, i uttr. betecknande att ngn (ss. led i konkursförfarande) inger l. inlämnar staten l. sin l. konkursboets stat till rätten; äv. (i uttr. ingiva osv. staten l. sin stat) övergående i att beteckna: göra konkurs l. bankrutt (förr äv. bildl.: ge upp l. upphöra med sin verksamhet); jfr GIVA IN 1. Winets Gud, den glade starke Hjelten, / .. Han som sådde Rankor öfver fälten, / Han blir (på grund av förbud mot vinimport) tvungen, att ge in sin Stat. Wadman Saml. 1: 50 (1830). Jaså herr Trygg, mina affärer äro således slut — jag måste ge in min stat, var det enda .. (patron) sade. Wetterbergh Penning. 143 (1847). Att .. ”gifva in staten” är ett vanligt uttryck för att göra konkurs, hvilket i allmänhet och lagligen måste börjas med att .. till konkursdomstol ingifva boets stat. Åstrand (1855). Jag vill inte lämna in min stat! Hjälp mig, rädda mig! Elkan Hall 339 (1899). Cannelin (1921: inlämna).
3) [eg. specialfall av 1] (numera bl. i vissa kretsar, i sht adm. o. mil., o. i skildring av ä. förh., särsk. med ålderdomlig prägel) plan (se PLAN, sbst.1 II 2) upptagande en sammanställning av ngns l. ngts inkomster o. utgifter under en viss framförliggande tidsperiod, avsedd att tjäna vederbörande till ekonomiskt rättesnöre under ifrågavarande period; äv. [jfr I 1, 2] närmande sig l. övergående i anv. om (ngns l. ngts ekonomiska tillstånd l. ställning med hänsyn till) balansen mellan inkomster o. utgifter l. saldot i en sådan plan; budget; i sht om (förslag till) sådan plan gällande dels för stat (i bet. V 1) i dess helhet, riksstat (äv., numera bl. i skildring av ä. förh., kallad staterna l. kronans l. rikets stat), dels för statligt verksamhetsområde l. verk o. d. (efter ikraftträdandet av 1974 års regeringsform i officiellt spr. benämnd: statsbudget resp. (del)budget); äv. inskränktare o. speciellare, om viss del av stat (i ovan angivna betydelser), särsk. dels (numera bl. i skildring av ä. förh.) liktydigt med: personalstat (i bet. av PERSONAL-STAT, sbst.2) l. anordningsstat (se slutet), dels om (inkomst(er) l. utgift(er) (anslag) utgörande) post (se POST, sbst.4 2) i stat l. sammanfattande, om samtliga inkomst- resp. utgifts- l. anslagsposter i stat, inkomst- resp. utgiftsstat (i dessa användningar numera nästan bl., utom i ssgn INKOMST-STAT, om (post i) utgiftsstat); äv. (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh., företrädesvis ss. senare led i ssgr o. elliptiskt för dessa) dels (jfr 2) om uppställning l. tablå visande de faktiska statsinkomsterna o. statsutgifterna för ett förflutet år i jämförelse med den fastställda staten för detta år (jfr RIKS-STAT 1), dels om huvudtitel i stat (jfr SLOTTS-STAT 2); särsk. i förb. med föregående prep. (stundom äv. å) l. i (förr äv. uti), i uttr. betecknande att ngt är uppfört l. anslaget l. uppförs l. anslås o. d. på l. i stat (i ovan angivna betydelser); stundom äv. mer l. mindre bildl.; i vissa anv. sammanfallande med (o. därmed omöjligt att med full säkerhet skilja från) 4 (varunder språkprov av denna typ redovisas); jfr IV 3 o. STATLIG, adj.2 1. OxBr. 10: 264 (1622). Behöfwes och nödwändigdt att på Staten nu som tillförenne infördes twenne hem CaPitener i hwart Landzhöffdingedömme (i Finl.). HSH 31: 436 (1638). (Stapelstädernas fordran på tjärkompaniet skall specificeras så) at Directorerne derefter måge kunna deras stat och facit formera till penningarnes anskaffande och betalande. Stiernman Com. 3: 49 (1661); möjl. till 2. RF 1720, § 31 (: uti Staten). Den Summa, som (till byggnad av residens) requireras och skälig pröfwas, blifwer i det följande årets Stat uptagen, och til Landshöfdingens disposition lämnad. PH 5: 2933 (1750). 1696 års Stat, ett storvärk nästan liksom Indelningsvärket, var .. (vid K. XI:s död) uppgjord. HSH 7: 201 (c. 1800). (Statsutskottet) må tillkomma att efterse och granska, huruwida de gjorde eller förordnade utbetalningar af Stats-medlen, icke öfwerstigit beloppet af de Hufwud-titlar, hwilka .. blifwit fastställde, och äro grundade på behörigen uprättade Stater. RO 1810, § 30. Den kostnaden är anslagen på stat. Weste FörslSAOB (c. 1817). (Han) nickade .. som man endast gör det åt ungdomsvännen, som känner ens inre stat: hemligheterna, sorgerna .. hela lifvets debet och kredit. Levertin Magistr. 205 (1900). Stuart o. Rystedt HbMedelsförv. 1: 4 (1905: ”staterna”; om riksstat). Stater började från och med år 1620 att årligen upprättas (i Sv.). Därs. 86. Den första egentliga staten (i Sv.) är den, som (G. II A.) .. antog 27 juni 1625 att gälla till 1 sept. 1626. Den var dock blott en oordnad sammanfattning af specialstaterna. 2NF 23: 394 (1915). (Reservofficers-)Kurser .. anordnas varje år till det antal, som i krigsskolans stat angives. SFS 1915, s. 385. Å stat anslagna löner. Cannelin (1921). Ett .. drag i riksdagens behandling av budgeten .. (är,) att något enhetligt beslut om budgetens storlek inte fattas. D. v. s. rent formellt fastställas ”staterna” vid ett sammanträde sent på våren. Wigforss Riksbudg. 99 (1927). Den stat, som .. (G. III) utfärdade den 20 mars 1786 (vid Svenska Akademiens instiftande), slutade på en summa av 2.500 rdr sp. Schück (o. Warburg) 3LittH 4: 50 (1928). En inblick i en s. k. normal stat för en tidning som Daily Mail gavs i finanstidningen The Economist 1928. Bjurman 3Statsm. 98 (1935). Då nämnda stater (dvs. de 1941 inrättade beredskapsstaterna) liksom flertalet vanliga utgiftsstater höra in under Statsutskottet, blev dess arbetsbörda utökad .. Fortfarande är det riksdagens utgiftsutskott framför andra. 2SvUppslB 27: 332 (1953). Anm. Se äv. språkprovet 1980 under slutet, o. jfr IV 1 o. språkproven 1751 o. 1961 därstädes. — jfr AKADEMI-, AMIRALITETS-, BARNHUS-, CIVIL-, ECKLESIASTIK-, EKONOMI-, HEM-, INDRAGNINGS-, INKOMST-, JUSTITIE-, KLERESI-, KOMMENDANTS-, KRIGS-, LANDS-, LÄNS-, MEDICINAL-, MILITÄR-, MINISTER-, PENSIONS-, PROVISIONAL-, RIKS-, SALPETERSJUDERI-, SALTSJUDERI-, SCHÄFERI-, SJÖ-, SJÖTULLS-, SLOTTS-, SMIDES-, STALL-, UTGIFTS-STAT m. fl. Anm. till ovanstående andraledssgr. Jfr under 4, sp. 11125, redovisade andraledssgr jämte anm. därstädes. — särsk. (numera bl. i skildring av ä. förh.) ss. senare led i ssg betecknande viss huvudbeståndsdel av riksstat; dels i ANORDNINGS-STAT o. PERSONAL-STAT, sbst.2 (sbst.1, se sp. P 718), se språkprovet 1980 nedan, dels i personalstat-bok (ssg till PERSONAL-STAT, sbst.2): bok (se BOK, sbst.2 1 b) innehållande personalstat(er); jfr h. (CivInstr. 59 (1655: anordningzstaten, sg. best.). Personal Stat Book Pro Anno 1692. (1692; boktitel). (Staterna) blefvo .. åtminstone från och med den för år 1637 upprättade, skilda uti tvänne hufvudafdelningar, nemligen den speciella eller s. k. personalstaten .. samt den allmänna riks- eller anordningsstaten. Stuart o. Rystedt HbMedelsförv. 1: 5 (1905). Statens eller riksstatens huvudbeståndsdelar var tre: personalstaten, anordningsstaten och generaldispositionen. I personalstaten upptogs verkens och institutionernas medelsbehov med angivande av de särskilda tjänsterna eller utgiftsställena. Anordningsstaterna redovisade de inkomsttitlar från vilka de olika anslagen och behoven skulle täckas. Generaldispositionen var en översikt över riksstaten. Anordningsstaten upphör med år 1746, generaldispositionen med 1792 .. Personalstaten upphörde 1809. Statskontoret 13 (1980).) — särsk.
a) (†) över planerad resa uppgjord (organisationsplan o.) budget. En flekfeber skall graszera ther sammastädes (dvs. i Göteborg), hwilken wäll så fahrlig och smittosam ähr som pestilentzien, hwilket wäll kunne wara orsak att drånningen inthet reszer tijt, doch ähr staten reda giord och alting i beredskap, effter man menar, att [the] tiender [ähra] falska. Ekeblad Bref 1: 286 (1653; rättat efter hskr.). Derpå blef skickat effter Öfvermarskalken Her Taube, hvilken hade upsatt en stat öfver H. M:tz resa, och läste upp densamma för Rådet. RP 16: 400 (1656).
b) (†) i uttr. stat och anordning l. anordning och stat, om i (anordnings)stat för visst ändamål anslagna (penning)medel jämte anvisning (jfr ANORDNING 3 b) om dessa medels utanordnande (äv. i förb. med attributiv bestämning inledd med uppå angivande vad ifrågavarande medel är avsedda för); äv. i utvidgad anv., i uttr. överskjuta stater och anordningar, om kronotiondespannmål: överskjuta det belopp som utanordnade budgeterade medel belöper sig till. På thet BergsCollegij betiente, theste bätre må kunna förrätta deras anbefalte tienster, tå wele wij låta förordna them en särdeles wisz Stat och anordning, hwar effter Rijksens bergwärcken skole försorgde warda, så wäl som sielffue Collegij personer och betiente, theras deputerade lön, åhrligen, oförandrat och alt framgent måge weta tilgå. PrivBergsbr. 1649, Fullmacht s. A 4 a. (Befattningshavare i Viborg skriver till kammarkollegiet) bidiendes, at E:s N:r och Herl:r tektes oss tidigt förmedelst een önskeligh anordningh och Staat opå berörde wår waanliga Löön .. hugna. HFinSkolvH 3: 66 (1655). Kongl. Maj:t befaller i Nåder, at Allmogen (bl. a.) på Åland .. måge .. Soknetals, efter markegången, få inlösa then Cronotijonde Spannemål, som stater och anordningar öfwerskiuter. ResolAllmBesvär 1752, s. A 4 a.
c) i uttr. ordinarie (förr äv. ordinär) stat.
α) om (riks)stat upptagande ordinarie (dvs. icke extraordinära) inkomster o. utgifter; äv. om riksstat upprättad gm ordinarie (dvs. vid vanlig tid försiggående) statreglering (se d. o.); särsk. om reglerad (se REGLERA II 2 b) riksstat o. i denna anv. företrädesvis i sg. best. OxBr. 10: 283 (1625; i sg. best., om reglerad riksstat). Jag (håller) .. därföre, dedh E. K. M:tt för all ting dedh så bör moderera, att i ordinari staten debet och credit må svara hwart annat och dette medh kriget och extraordinari expenser icke beblandes. AOxenstierna 13: 7 (1635). Efter 8 Tunnor Guld är borta uti ordinaire Staten .. och Kammaren icke wet en fyrck at tillgå, blifwer nu rätta quæstion, hwarest de 8 Tunnor Guld skola tagas. HC11H 10: 8 (1672). Ordinarie Staten i Swerige och Finland sampt Skåne Halland och Blekingh An:o 1692. (1692; anordningsstats titel). Utan hänsyn till att riksstaten upptog utgifter, som kallades för ”extra”, blev det tidigt vanligt att beteckna den i dess helhet såsom ”ordinarie stat”, upprättad genom ”ordinarie statsreglering”. SvRiksd. 12: 242 (1934).
β) om del av utgiftsstat i budget upptagande ordinarie (se d. o. I 2 d) anslagsposter l. anslag; äv. om ordinarie anslagspost(er) l. anslag; motsatt: extra(ordinarie) stat (se d). Uppföra på ordinarie stat. Cavallin (1876). Öfverföra .. (ngt) till ordinarie stat. Klint (1906). Universiteten ha sin ordinarie stat, vari ingå vissa summor till materiel åt de vetenskapliga institutionerna. Men så finna vi åtskilliga hundratusentals kronor till materiel såsom extra anslag. Wigforss Riksbudg. 34 (1927). Uppföra ett anslag på ordinarie stat. SAOB O 1166 (1950).
d) i uttr. extra(ordinarie) stat, om del av utgiftsstat i budget upptagande extraordinarie (se d. o. I 1 b) l. extra (se d. o. I 1) anslagsposter l. anslag; äv. om extra(ordinarie) anslagspost(er) l. anslag; motsatt: ordinarie stat (se c β). Cavallin (1876: extra). (Sv.) Extraordinarie stat (t.) Extraordinarium. Klint (1906). De extra stater som .. (M. G. De la Gardie) tillskapade hängde länge som en black om universitetets fot och förhindrade ordningens återställande. Annerstedt UUH II. 2: 20 (1909).
e) (†) i uttr. bestå ngt l. ngn på stat l. staten, medge l. tillåta uppförande av l. bevilja anslag för (kostnaden för) ngt l. ngn på stat; jfr BESTÅ II 6 b. Wij befinne och, att ingen antiquarius, som på staten bestås, hafwer efter Johannes Bureus warit wid handen. 3SAH XLIII. 1: 112 (cit. fr. 1657). För then omväxling som nu skiedt i regeringen (i Finland), synes nödvändigheten för hvarjehanda förekommande angelägenheter skull fordra, at en Translator på staten bestås kunde, hvilken vore thet Svänska och ryska språket mäktig. HA 9: 204 (1743). At endast besöka 2 sjuka i London, är et helt dagsverk (för svenske pastorn därstädes): ty vagn bestås icke på Staten. Björnståhl Resa 2: 223 (1776). Hans (dvs. vallpojkens) Far wil at hans barn sku ock förtjena maten; / Ty wil han ej bestå en fårehund på staten. Livin Kyrk. 7 (1781). Det som bestås på stat. Weste FörslSAOB (c. 1817).
f) i förb. med föregående prep. (ut)över l. utom, i uttr. (numera företrädesvis av typen över l. utom stat) betecknande att utgift l. kostnad (för ngt) icke är uppförd på l. medräknad i (ordinarie) stat (o. därför måste bestridas av medel av annat slag) l. att utgift osv. överskrider i (ordinarie) stat anslagna medel l. att anvisning om visst belopps utbetalande icke gäller l. får gälla o. d. på (ordinarie) stat anslagna medel. Blijr och Statscontoiret förbudet att utöfwer staten något anordna. CivInstr. 153 (1720). Niuta sådane Betiente (utan tidigare tjänst) deras Löhn utom Staten, af .. öfwerskiutande medel eller Besparingar .. til desz de det följande året, af Stats Anordningarne komma at blifwa aflönte. Förkl. 24/11 1724, s. 2. (Sv.) Utgift öfver stat .. (fr.) Dépense qui n’est pas allouée par le budget, qui dépasse les prévisions du budget. Westee (1842). Rudbecks räkenskaper .. grunda sig .. oftast på sjelfva staterna, hvarigenom en mängd anordningar öfver stat ej inräknas. Annerstedt UUH 1: 342 (1877). Utom stat hade krigsomkostnaderna dessa år (1700—1709) uppgått till öfver 240 tunnor guld. SvH 6: 338 (1906).
g) (†) i uttr. utan stat, order och assignation sig tillägnad, om belopp: sig tillägnad l. tillskansad utan att vara upptagen i stat o. utan rekvisition (se d. o. 1 e α) av l. anvisning (se d. o. 7 b) på ifrågavarande belopp (jfr ASSIGNATION b, ORDER 5 c). Borde Grefwen och Generalen .. de(n) af Riksens medel utan Stat, Ordres och Assignation sig tillägnade summa (till) den allmänna Riksens cassa återbära och betala. RStBrCivÄrend. 16/10 1723, s. 645 b.
h) (numera bl. i skildring av ä. förh.) i uttr. Svea l. Sveriges rikes stat, om den (ss. en huvudbeståndsdel i staten ingående) översikt av riksstaten i Sv. som efter 1792 ersatte den dittillsvarande generaldispositionen (se huvudmom. slutet o. där redovisat språkprov 1980). Bååth (o. Munthe) KStatskont. 66 (1930: ”Sveriges Rikes Stat”). Generaldispositionen (upphörde) med 1792, men ersätts då av den sk Svea rikes stat, som hade samma funktion. Statskontoret 13 (1980).
i) [liksom d. göre stat på, t. (sich) auf etwas staat machen, sich staat machen etwas zu tun (jfr k), eng. make state to (do something; jfr k) sannol. (ytterst) av fr. faire état de] (†) ss. direkt obj. till göra (sig) (jfr j—l), i förb. med prep.-attribut inlett med (up)på, i uttr. (av typen göra (en l. sin) stat l. göra sig (en) stat (up)på ngt) betecknande att ngn gör upp l. upprättar en stat (särsk. inkomststat) på det som prep.-attributets huvudord uttrycker; äv. oeg. l. bildl. (o. då äv. dels med prep.-attributets huvudord betecknande person, dels med prep.-attribut bestående av en med att inledd inf. l. bisats), särsk. liktydigt med dels: kalkylera l. räkna med (särsk. att det l. det sker l. dyl.), dels: bygga l. satsa på l. sätta sin tillit l. tilltro till l. göra sig förhoppning om (särsk. att det l. det sker l. dyl.); jfr 1 b. H. K. M:tt haffuer giort månadtligen sin staat på visse summor. OxBr. 3: 122 (1627). Ändoch wij (dvs. musernas förkämpar) sielfue icke hafue giort, wår Stat / På Lärdom, Bok, och Pänna: / Så måst wij doch bekänna / At then är ingen ähra wärd, som slår ett haat / På them, som sig bekänna / Till Lärdom, Bok och Pänna. Stiernhielm Parn. 1: 3 (1651, 1668). Jag har åther samlatt een 1500 riksd: som min Engell kan giöra stat på om hon kiöper oss en sätegårdh. Stenbock (o. Oxenstierna) Brefv. 1: 220 (1702). Landzhöfdingen .. gör sig om (hovkanslers-)tiensten försäkrat, effter han har budit derföre 4000 Rdr, och han gör stat på, at ingen biuder mehr. Bark Bref 2: 34 (1705). Thet endaste (botemedel mot skörbjugg) man kan med säkerhet göra någon wisz Stat uppå, är Salivation och Dregel-Curen. Lindestolpe Skörb. 46 (1721). Utaf 10 man kunde man säkert giöra Stat på 9 Malcontenter (i Engl.), som skulle strax stöta til, alenast de hade en Corps reguliere Troupper. Nordberg C12 2: 615 (1740). Jag låter sent höra af mig; men jag gör altid stat på goda vänners öfverseende. Berzelius Brev 8: 24 (1809). Vi gjorde oss stat på att få se er hos oss. Weste FörslSAOB (c. 1817). Göra sig stat på något. ÖoL (1852). — särsk. bildl., i (med icke l. ingen l. intet l. näppeligen l. föga) negerade uttr. Een deel aff officererne vackla, och sij om sig, så att vij ingen stat på dem göra kunna. AOxenstierna 14: 31 (1635). På wår Flotta (står) näppeligen någon stat .. at göra. MStenbock (1710) hos Loenbom Stenbock 2: 275. (Några regementen) hafva gamla kappor efter sidsta kriget, på hvilka doch föga stat är at giöra. 2RA 3: 596 (1734). Bartholo. Lita ni på mig. Kommer ni i afton, Bazile? Bazile. Gör er ingen stat på det. Intet annat än edert giftermål skal sysselsätta mig hela dagen; gör er ingen stat på mig. Björn Barb. 37 (1785). Om jag skal säga sanningen, så gjorde jag mig icke mycken stat på at få igen (pengarna). Dens. LycklHush. 15 (1786). Gör er intet stat på honom. Widegren (1788). Derpå gör jag mig ingen stat. ÖoL (1852).
j) [jfr i] (†) i uttr. göra stat till att (göra det l. det), bildl., liktydigt med: ”göra stat på att” (se i). (Folket är utarmat) så att iag intet kan finna att för innevarande åhr någon staat kan giöras till att utdrifva hoos Allmogen hvarken Contributionerne eller dhe ordinarie pålagor. JAdlersteen Brev 19/7 1711.
k) [jfr i] (†) i uttr. göra sig stat att (få göra det l. det), bildl., liktydigt med: ”göra sig stat på att” (se i); äv. (motsv. i slutet) i (med ej) negerat uttr. Desutom kan jag ej giöra mig stat, at få längre bo här, än til nästa höst. PKalm hos Linné Bref I. 8: 77 (1751). Hwart tredje år kan man göra sig stat at få bryta å nyo (i en för lövtäkt avsedd skog). Brauner Bosk. 117 (1756).
l) (†) i uttr. göra sin stat viss, bildl.: räkna med något ss. l. hålla någonting för visst l. säkert. Men, k. Bror, när man har quinfolk at lyda, så får man intet altid göra sin stat viss. Bark Bref 2: 62 (1705).
4) [utvidgad anv. av 3] (numera bl. i vissa kretsar, i sht adm. o. mil., o. i skildring av ä. förh., särsk. med ålderdomlig prägel) av statlig myndighet (urspr. i anslutning till upprättandet av personalstat (i bet. av PERSONAL-STAT, sbst.2, se STAT, sbst.3 III 3 huvudmom. slutet)) fastställd normerande förteckning över (de fasta) tjänsterna l. befattningarna o. tjänstemännen l. befattningshavarna inom det statliga förvaltningsområdet (l. viss del därav) med angivande av den med varje tjänst l. befattning förbundna (av anslagsmedel i stat (i bet. 3) utgående) lönen (jämte till tjänsten l. befattningen o. löneplaceringen knutna villkor l. bestämmelser); äv. i utvidgad anv., dels allmännare, om förteckning l. lista vari ngns l. ngts (fasta) personal finns förtecknad (med uppgift om löner o. d.), personalförteckning, lönelista, dels (numera bl. i skildring av ä. förh.) om förteckning l. lista över pensionärer o. deras pensioner, pensionslista; särsk. i förb. med föregående prep. (stundom äv. å, förr äv. uppå) l. i (förr äv. uti), i uttr. betecknande att tjänst(eman) l. befattning(shavare) l. lön l. pension är uppförd l. uppförs o. d. på l. i stat (i ovan angivna betydelser); i vissa anv. (jfr äv. anm. nedan) sammanfallande med (o. därmed omöjligt att med full säkerhet skilja från) 3. Här syntes behöfwas att een Stat för Ridderehuset giordes, der effter så den eene som den andre hade förwänta sin löhn. RARP 4: 532 (1650). Öfver .. Tullväsendet hafver man .. fattat (dvs. upprättat l. uppgjort) en sådan stat som E:s Kongl. Maj:ts tjenst den nödvändigt fordrar. HSH 6: 169 (1658); jfr 3. Bolinus Dagb. 63 (1675: uti staten). (Förslag föreligger) Om icke Biskopars och Superintendenters löningar kunne sättias på een viss stat, som alle andre Kongl. betientes. RARP 14: 244 (1682); jfr 3. Den sysslan är upptagen i staten till 1000 riksdalers lön. Weste FörslSAOB (c. 1817). Han uppgjorde en falsk stat på sitt kompani, och tog solden för de felande. Lindfors (1824). Innehavare av ordinarie befattning å staten för lantmäterikontoren i länen. SFS 1920, s. 903. SAOL (1986). — jfr ARVODES-, AVLÖNINGS-, DAGLÖNE-, EXSPEKTANS-, FÄLT-, GENERALITETS-, INDELNINGS-, INTERIMS-, KOMPANI-, LOKAL-, LÖNE-, LÖNINGS-, PERSONAL-, PERSONELL-, PROVINSIALLÄKAR-, RESERV-, SKOL-, SLOTTS-, SLOTTSBYGGNADS-, SMIDES-, SPORTEL-, STALL-STAT. Anm. till ovanstående andraledssgr. Vissa av dessa ssgr (se t. ex. PERSONAL-STAT, o. jfr STAT, sbst.3 III 3 huvudmom. slutet) definieras på ett sätt som (mer l. mindre) entydigt hänför dem till här aktuellt betydelsemom. enbart. Den möjligheten bör dock hållas öppen att de i vissa anv. kan vara att hänföra till STAT, sbst.3 III 3 (ss. SLOTTS-STAT). — särsk.
a) i förb. med föregående prep. på, i uttr. betecknande dels att tjänst l. befattning l. lön är (uppförd på l. i stat o. därmed) (statlig o.) ordinarie l. fast l. säker, dels att person(al) åtnjuter l. kommer i åtnjutande o. d. av sådan tjänst osv. resp. lön.
α) ss. attributiv bestämning.
α’) i uttr. av typen tjänst(eman) l. lön på stat (i sht förr äv. staten), särsk. (o. numera företrädesvis) liktydigt med: ordinarie l. fast tjänst l. lön resp. på ordinarie l. fast tjänst anställd tjänsteman l. befattningshavare. I negden bor en rik Baron / Med jägare på stat, som följer hans person, / Och hundar som hans sälskap göra. GFGyllenborg Vitt. 2: 202 (1795). Hafva lön på staten. Heinrich (1814). Det är icke en tjenst på stat, utan blott ett förordnande, ett tillfälligt uppdrag. Westee (1842). Då jag .. önskade komma till en verklig tjenst på stat i arméen .. aflade jag min underdåniga tacksamhet och förklarade mig färdig att afgå till Halmstad (ss. chef för en infanteribataljon). JONauckhoff (c. 1845) hos Ahnfelt HofvLif 2: 53. Tessin vardt .. Kammarherre på stat hos Riks-Enke-Drottningen. Crusenstolpe Tess. 1: 147 (1847). Han har lön på stat. Cannelin (1921). Ämbetsman på stat. SvHandordb. (1966).
β’) i utvidgad anv., speciellare, liktydigt med: på aktiv stat (se c δ). Jag (chefen för marinen) uppkallar marinens personal av alla grader och kategorier, såväl på stat som i reserven, att bispringa mig i enig samverkan för höjandet av marinens effektivitet. VFl. 1937, s. 122.
β) (numera bl. i skildring av ä. förh., föga br.) i förb. med vara l. stå, i uttr. vara l. stå på stat(en), om tjänst(eman) l. befattning(shavare) l. lön, särsk. (o. numera företrädesvis) liktydigt med: vara ordinarie l. fast l. säker resp. vara anställd på ordinarie l. fast l. säker tjänst; förr äv. dels i uttr. vara ständig på staten, vara permanent uppförd på l. i stat(en), ha ordinarie l. fast tjänst, dels mer l. mindre oeg. l. bildl., i uttr. stå bland lärde på staten, betecknande ngn ss. upptagen bland l. tillhörande de lärda (befattningshavarna) i ett land. Man tror at Salomon bland Lärde stått på staten, / Fast än man säkert wet han aldrig läst Donaten. Söderhjelm PromotionspoesiÅbo 91 (cit. fr. 1732). Warandes desse bägge senare extra ordinarier i Kongl. CammarCollegio utan löhn, då jag redan en 10. eller 12. år warit ständig på Staten. ÅgerupArk. Brev 9/11 1742. (Sv.) Han står på staten, (lat.) Ex publico meret. Sahlstedt (1773). Den sysslan, den lönen är el. står på stat. Weste FörslSAOB (c. 1817). I händelse den på stat varande, för behofvet i fredstid beräknade personalen skulle befinnas otillräcklig. Westee (1842). Han står på stat såsom stallmästare. Dalin (1854). Officerare, som äro på stat (eller icke). Schulthess (1885). Ytterligare blefvo för de på stat stående officerarna af .. (flottans mekaniska kår) löneregleringar genomförda såväl 1854 som 1858. 2NF 8: 643 (1907).
γ) i förb. med anställa l. förordna o. d., i uttr. av typen anställa l. förordna ngn på stat, särsk. (o. numera företrädesvis) liktydigt med: anställa ngn på resp. förordna ngn till ordinarie l. fast tjänst. I Venedig funnos på stat anstälda lindansare. Kruhs UndrV 655 (1884). SAOL (1973: förordna).
δ) i fråga om förh. under indelningsverkets senare skede, då indelta arméns befäl med vederlikar erbjöds övergå från naturalön till lön enl. en speciell stat på vilken innehavare av varje särskild grad uppförts till en viss i pengar bestämd lön, i (det numera obrukliga) uttr. gå in på stat, övergå till tjänst mot penninglön enl. sådan stat. Regementskvartermästaren var besluten att lämna staben för en kompanichefs både lugnare och mera inkomstbringande befattning, och regementsadjutanten .. började också framstamma sina tankar att ”gå in på stat”. Ahlgren IndelnDag 47 (1913; om förh. på 1830-talet).
ε) (†) i utvidgad anv., i uttr. tagen på stat, (tagen l. beräknad) med hänsyn till ordinarie anställningsförhållanden. En Professor njuter .. Ett Tusend Plåtar årligen, fast den som räknar rätt, torde finna ett wackert öfwerskott, allt på Stat taget. Hwalström SpecPaid. 231 (1773).
ζ) (†) oeg. l. bildl., i uttr. ha l. hålla en sköka l. flicka på stat(en), om man, i fråga om att hålla sig med o. underhålla en älskarinna; äv. om kvinna, dels i uttr. vara ngns älskarinna på stat, vara ngns stadigvarande l. fasta älskarinna, dels i uttr. vara på staten, vara (underhållen) älskarinna l. frilla (åt ngn). Mången horkarl, som wrenskas åt sin nästas hustru, ock har eij allenast en skiöka på staten, utan flere på Expectancen (dvs. som han förväntar sig). HdlÅgerupArk. 1750. Hon är på staten. Weste FörslSAOB (c. 1817). Hålla en flicka på stat. Dalin (1854). (Dramat) ”Högländaren vid hofvet” .. (skildrar) en engelsk konung .. som .. försummade regeringsärendena för att jaga efter en ung flicka, men som .. hindrades af en aktris, hvilken var hans älskarinna på stat. Hellberg Samtida 2: 161 (1870).
b) (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) i förb. med föregående prep. över (i sht förr äv. utöver), i uttr. betecknande att tjänst(eman) l. befattning(shavare) icke är uppförd på l. i (ordinarie) stat (o. därför avlönas på annat sätt; i fråga om ä. förh. äv. betecknande att tjänst(e-man) osv. var oavlönad).
α) ss. attributiv bestämning, i uttr. av typen lärare, officer över stat, lärare, officer som l. vars tjänst l. befattning icke är upptagen på l. i (ordinarie) stat; i fråga om ä. (i sht militära) förh. särsk. liktydigt med: surnumerär l. övertalig. Officerare öfver Stat. Hofcal. 1808, s. 90. I stammen utgöra officerarna af hvarje grad det antal gällande stat upptager jämte det antal öfver stat, hvilket Konungen kan bestämma. ReglMar. 1899, 1: 2. Andre amanuens (vid universitetsbiblioteket i Lund) var Fredrik Braune (förste amanuens 1875, v. bibliotekarie öfver stat 1885, d:o på stat 1896 ..). LundagKron. 2: 521 (1921). Under riksstatens 4: hufvudtitel (landtförsvaret) (är) uppfördt ett förslagsanslag till arméns personal öfver stat. Denna personal utgöres af arméns dels öfvertaliga personal, dels ock reserver af befäl och civilmilitär personal. 2NF 34: 41 (1922). Surnumerär .. (dvs.) numera ovanlig beteckning för tjänsteman, särskilt militär befattningshavare, ”över stat”, d. v. s. tjänstgörande i en grad, inom vilken lön för honom icke är disponibel. 3NF 18: 820 (1933). Lärare över stat. SvHandordb. (1966). — särsk. (numera knappast br.) oeg. l. bildl., i uttr. angivande person ss. varande på undantag l. övertalig l. överflödig. Den gamle snörmakaren (var) sedan över ett decennium tillbaka redan en man över stat, knäckt, detroniserad, utan auktoritet, en tomt bullrande röst, som ingen lät skrämma sig av. Hellström Lekh. 29 (1927).
β) (numera bl. i skildring av ä. förh.) i förb. med tjänstgöra o. d., i uttr. av typen tjänstgöra över stat, tjänstgöra på tjänst l. befattning som icke var upptagen på l. i (ordinarie) stat; förr äv. i uttr. vara utöver staten, vara anställd på tjänst osv. av ovan angivet slag. Utöfver staten varande embetsman. Meurman (1847). ”Över stat” tjänstgjorde också titulärbibliotekarien Eugène Lewenhaupt. Östergren (1945).
γ) (numera bl. i skildring av ä. förh.) i förb. med anställa o. d., i uttr. av typen anställa ngn över stat, anställa ngn på tjänst l. befattning som icke var upptagen på l. i (ordinarie) stat. Antalet löner för officerare av stammen i varje slags beställning vid flottan bestämmes i gällande stat. Över stat kunna dels anställas underlöjtnanter (fänrikar) i flottan, dels, med bibehållande av innevarande beställning på stat, officerare befordras till högre beställning i flottan eller i marinen. ReglMar. 1915, 1: 2.
c) i förb. med adj.-attribut, i vissa anv.
α) i uttr. ordinarie (förr äv. ordinär) stat, om (del av) stat förtecknande ordinarie (se d. o. I 2 b) tjänster, tjänstemän o. löner inom (viss del av) det statliga förvaltningsområdet (motsatt: extra- (ordinarie) stat, se β); i sht ss. attributiv l. adverbiell bestämning styrd av (i huvudmom. angiven) prep., i uttr. betecknande att tjänst(e-man) l. lön är uppförd l. uppförs o. d. på l. i stat av ovan angivet slag, o. i denna anv. äv. (o. numera företrädesvis) övergående i att beteckna att tjänst l. lön är ordinarie (o. därmed stadigvarande l. fast l. säker) l. att ngn är l. blir o. d. ordinarie statstjänsteman; särsk. dels i sådana uttr. som tjänst(eman) l. lön på ordinarie stat, särsk. (o. numera företrädesvis) liktydigt med: ordinarie tjänst(eman) resp. lön, dels i sådana uttr. som vara anställd på ordinarie stat (förr äv. vara införd i ordinarie staten), förordna l. uppföra ngn på ordinarie stat, särsk. (o. numera företrädesvis) liktydigt med: vara ordinarie (tjänsteman) resp. förordna l. göra ngn till ordinarie (tjänsteman). Tienare, som ey hafwa frälse .. äre wyrckelige i Cronones dagelige tienst ock i ordinarie Staten införde, skola niuta frijhet för Skatt och skuld, med mindre de (osv.). Schmedeman Just. 224 (1636). Njuta lön .. på ordinär stat. Weste FörslSAOB (c. 1817). Vara anställd på ordinarie stat. Auerbach (1913). Uppbära lön på ordinarie stat. Östergren (1945). Han förordnades, uppfördes på ordinarie .. stat. SvHandordb. (1966).
β) i uttr. extra(ordinarie) stat, om (del av) stat förtecknande extraordinarie (se d. o. I 2 b, o. jfr EXTRA I 2) tjänster, tjänstemän o. löner inom (viss del av) det statliga förvaltningsområdet (motsatt: ordinarie stat, se α); i sht ss. attributiv l. adverbiell bestämning styrd av (i huvudmom. angiven) prep., i uttr. betecknande att tjänst(e-man) l. lön är uppförd l. uppförs o. d. på l. i stat av ovan angivet slag, o. i denna anv. äv. (o. numera företrädesvis) övergående i att beteckna att tjänst l. lön är extraordinarie (o. därmed ovaraktig l. tillfällig l. osäker) l. att ngn är l. blir o. d. extraordinarie statstjänsteman; särsk. dels i sådana uttr. som tjänst(eman) l. lön på extra(ordinarie) stat, särsk. (o. numera företrädesvis) liktydigt med: extra(ordinarie) tjänst(e-man) resp. lön, dels i sådana uttr. som förordna l. uppföra ngn l. vara anställd l. tjänstgöra på extra(ordinarie) stat, särsk. (o. numera företrädesvis) liktydigt med: förordna l. göra ngn till extra(ordinarie) (tjänsteman) resp. vara l. tjänstgöra ss. extra(ordinarie) (tjänsteman). Njuta lön .. på extra stat. Weste FörslSAOB (c. 1817). 1774 utnämndes .. (J. C. Tott) till ryttmästare på extra stat vid Södra skånska regementet till häst. IllMilRevy 1898, s. 63. På extra stat anställd ämbetsman. Auerbach (1913). Tjänstgöra på extraordinarie stat. Cannelin (1921). Till skoltandläkare på extra stat antogs Margit Gustafsson. GHT 23/2 1926, s. 9. Förordnad att som tjänsteman på extra stat vara förste byråingenjör vid sprängämnesinspektionen. Östergren (cit. fr. 1937). Han förordnades, uppfördes på extra stat. SvHandordb. (1966).
γ) i uttr. ny l. gammal stat, nyupprättad resp. sedan gammalt l. tidigare gällande stat; särsk. ss. attributiv bestämning styrd av prep. på, i uttr. (på ny resp. gammal stat) betecknande att tjänsteman l. dyl. är uppförd på l. i stat av ovan angivet slag; i uttr. ny stat äv. (ss. obj. till tillträda) i utvidgad anv., närmande sig l. övergående i bet.: tjänst uppförd på ny stat (i ovan angiven bet.). Vid Landtmäteri statens första inrättning .. förordnades en Landtmätare i hwarje Landsort, som sedermera i anseende til deszas otilräckelighet, med flere på ny stat blifwit försedde under namn af Extraordinarie Landtmätare. LandtmFörordn. 17 (1765). StatsContoiret grälade, huru mycket den lönen (dvs. historiografens) vore, efter gamla Staten. Schönberg Bref 1: XXVII (1795). (Emedan) dessa öfverskotts-räntor (som uteslutits i budgetförslaget) hitintills uppburits af indelnings-hafvaren på gammal stat; — har chefen begärt (osv.). KrigVAT 1844, s. 163. Den, som tillträder den nya staten, skall vara skyldig underkasta sig .. upphörande av eller minskning i extra inkomster. SFS 1915, s. 706.
δ) i uttr. aktiv stat, om (del av) stat förtecknande (tjänster o. löner för) den svenska krigsmaktens aktiva personal (dvs. sådan personal som icke tillhör reserven (jfr RESERV-STAT) l. tjänstgör i vissa arvodesbefattningar o. d.); numera företrädesvis i uttr. (stundom äv. å) aktiv stat, i sht ss. attributiv bestämning till sbst. betecknande dels tjänst, angivande denna ss. uppförd på l. i stat av ovan angivet slag, dels person(al), angivande denne (denna) ss. innehavande sådan(a) tjänst(er) l. ss. tillhörande den aktiva personalen inom krigsmakten. Militär och civilmilitär personal å aktiv stat .. å reservstat. SFS 1915, s. 589. Officer eller underofficer, som avgår från beställning på aktiv stat, kan erhålla tillstånd att .. under högst två år kvarstå såsom lönlös i regemente. Därs. 1567.
ε) (numera bl. i skildring av ä. förh.) i uttr. indelt, värvad stat, om (del av) stat förtecknande (tjänster o. löner för) indelt resp. värvad personal inom den äldre svenska krigsmakten; särsk. dels i uttr. antaga ngn på värvad stat, anta ngn till tjänst uppförd på stat av ovan angivet slag, anta ngn till tjänst ss. värvad soldat, dels (numera föga br.) i uttr. stå på värvad stat, om regemente: bestå av värvad personal; förr äv. närmande sig l. övergående i utvidgad anv., om värvad personal (anträffat bl. i uttr. bestå av värvad stat, om kontingent officerare: bestå av l. utgöras av värvad personal). Reg(ementet) står på värvad stat, aldrig havande något visst tillhåll el. viss ort utan kommenderas nu hit, nu dit. Carlquist Herdam. II. 2: 448 (cit. fr. 1721). Capitaine Ramsaij .. (anhöll) at de Finska hit komne officerare, som ej bestå af någon värfvad stat, måtte åtniuta samma förmån, som de Svenske vid de här indelte regementerne, och således straxt vid årets slut blifva betalte efter indelt stat. 2RARP 13: 478 (1743). Först efter konungens hemkomst antogs (1715) .. ett större antal officerare på värvad stat. HT 1924, s. 251.
d) i förb. med genitivattribut bestämmande stat med hänsyn till giltighetsområde l. omfattning.
α) (†) i uttr. kronans l. rikets stat, av statlig myndighet upprättad stat (med riksomspännande giltighet); dels (i förb. med föregående prep. l. i) i uttr. angivande att ngn är uppförd l. uppförs o. d. på l. i stat av angivet slag, dels i förb. med föregående prep. på, ss. attributiv bestämning till sbst. betecknande lön(tagare) l. pension(är), särsk. (jfr a) angivande att lön l. pension är statlig l. fast resp. att löntagare l. pensionär åtnjuter l. kommer i åtnjutande av sådan lön resp. pension. Wår Nådige wilje är, at .. alla the, som ej stått på Cronans stat och giordt wärkelig tienst, utan förwärfwat sig Caracterer .. böra för 1744 och the följande åren til nästa Riksdag, erlägga hälften emot the löntagande (i skatt). KBref 4/3 1745, s. 3. Skal jag (dvs. den husville poeten) mig til Brandvagt ge? / Men jag en Kappråck får, kan såfva hela dagen / Och sen på Kronans Stat — Må ske! Lidner (SVS) 2: 190 (c. 1784). Flere af Armeens Pensions-Caszas Pensionairer äro mera behöfwande än de på Kronans Stat. AdP 1789, s. 812. De uti denna Regerings-Form bestämda nya Embeten, Stats-Ministrarnes .. (m. fl.) skola upföras i Rikets Stat. RF 1809, § 34. Länsdjurläkare med aflöning på rikets stat. SFS 1873, nr 69, s. 10.
β) (numera bl. i skildring av ä. förh.) i uttr. den l. den institutionens l. dyl. stat, stat gällande för den l. den institutionen o. d.; särsk. i förb. med föregående prep. på, ss. attributiv bestämning till sbst. betecknande tjänsteman l. befattningshavare, i uttr. av typen översmedmästare på Jernkontorets stat, översmedmästare (uppförd på stat för o. därmed) innehavande fast tjänst vid Jernkontoret, kaptenlöjtnant på Karlskrona stat, kaptenlöjtnant (uppförd på stat för o. därmed) innehavande fast tjänst vid Karlskrona örlogsstation. Den 6 maj (1747) fick jag min fullmakt som capitain-lieutenant på Carlskrona stat, men K. M:t hade utfärdat ordres, att jag blir tjänstgörande här i Stockholm. Tersmeden Mem. 3: 262 (c. 1790). Öfver-Smedsmästare på Jern-Contorets Stat. Åkerman Stångj. Titelbl. (1839). Den 3 maj 1805 fick .. (J. G. Oxenstierna) den efter Murberg på akademiens stat ledigblifna pensionen. Wirsén i 2SAH 61: 164 (1884).
5) [utvidgad anv. av 1] (†) om specificerat avtal l. specificerad överenskommelse om ngt; anträffat bl. i uttr. göra stat med ngn, träffa avtal osv. av angivet slag med ngn. April 9 (1627) gjorde jagh statt medh Jakob Tysken at han skulle hafva engesvretarne mot Gotsunda .. at han blijr min engeswachtare och skiuter åt migh. IBureus (1627) i 3SAH 23: 162.
6) [oeg. l. bildl. anv. av 4] ss. senare led i vissa ssgr (FRIAR(E)-, RYMMAR(E)-, SUP-STAT), om tänkt l. fiktiv förteckning l. lista över personer (utövande verksamhet) av det l. det slaget angivna (angiven) gm förleden; äv. [sannol. med (viss) anslutning till I 1, o. under påverkan av STRÅT (ss. senare ssgsled, jfr RYMMAR(E)-STRÅT)] i utvidgad anv., allmännare, om sådan(a) person(er)s verksamhet l. situation o. d. (i fråga om FRIAR(E)-STAT äv. (i uttr. resa på friarestat) övergående i att beteckna ärendet l. syftet med en mans resa till en kvinna).
IV. mängd av livsförnödenheter l. summa pengar varmed ngt bestrids o. i anv. som ansluter sig härtill.
1) [jfr fsv. konungsens ärlige stat (Söderwall Suppl. (1960)); bet.-utveckling ur I 3 (, III 3)] (numera bl. i skildring av ä. förh.) (ss. anslag(spost) i stat (i bet. III 3) upptagna) allmänna medel (i form av livsförnödenheter l. pengar l. bådadera) till bekostande av konungslig l. furstlig persons stat (i bet. I 3), övergående i att beteckna dels: konungs l. furstes lön för regentskapet i ett land, dels: underhåll l. understöd åt icke regerande medlem av konunga- l. furstehus, särsk. liktydigt med: apanage; förr äv. allmännare, dels om viss mängd livsförnödenheter l. visst penningbelopp som (vid bestämd tidpunkt l. för viss bestämd tidsperiod) utgick ss. underhåll l. understöd till ngn l. ngra (fattiga l. sjuka personer l. medellösa studerande o. d.), övergående i att beteckna: underhåll l. understöd (av ovan angivet slag), dels om (för ngras underhåll l. understöd upprättad) fond (se FOND, sbst.1 II 2); i ovan angivna användningar äv. inskränktare o. speciellare, om blott naturaunderhåll l. -understöd (o. då motsatt: underhåll l. understöd i pengar); stundom svårt att skilja från III 3 (i bet.: anslag(spost) i stat). (Kurfursten) Hafver .. sielf talat medh migh däromm (dvs. om änkedrottningens apanage), och recommenderat mig Hennes M:ttz stat och välfärdh. AOxenstierna XI. 1: 363 (1634). (En angolansk drottning) ward en gång fången medh sine twenne Systrar .. hon wardt tillijka medh sin eena Syster snart igen löszgifwen, men dhen andra .. bleff qwar hoos Portugieserne och läth godhwilligen dööpa sigh, hwarest hon och rijkeligen och medh een prächtigh Staat wardt underhållen. RelCur. 118 (1682). (Stora Kopparberg skall) deraf (dvs. av skjutsfärdskopparen) sedermera hafwa gjort en stat för de wid grufwan varande fattigas underhåll. Bergv. 2: 258 (1741). Arf-Furstarne .. måste .. jemwäl ock Printseszorne, låta sig nöja med then Stat och underhåll i Penningar, som med Riksens Råds och Ständers samtycke, them kan tillagdt warda. KF 1751, § 5; jfr III 3. (Några fattiga) åtnjöto hvarje fredag och lördag viss stat af fattigmedlen, näml. 6, 12 eller 24 öre i veckan. Hagström Herdam. 2: 321 (i handl. fr. 1763). Herr Probsten utbegjärte .. (den sinnessjukes) stat för den framflutna tiden. VDAkt. 1782, nr 101. Ett fattighus hålles tillika af Församlingen, hwari fyra de uslaste, tillika med en sköterska, undfå månadtlig stat. Därs. 1799, nr 289. Ej är det troligt att ett R(iks)R(åd) på Rydboholm (dvs. G. I:s far) sände dit (till Uppsala) en 13-årig gosse, att gå jemte tiggande djeknar och få stat i den offentliga skolan. BL 20: 77 (1852). Herremötet framhöll, att enligt deras mening Kung Hans’ vederlag (för att avstå från kronan) icke skulle behöva gå ut över ridderskapet .. Det skulle endast utgöras av den stat, som han i annat fall såsom svensk konung skulle ha haft att uppbära. KyrkohÅ 1939, s. 12; jfr fsv. förlaga: Kongen i Swerige pleger leffue och siith staath holle aff kronone ther skole och wederkennilse tages. HSH 20: 209 (1507). (År 1770) höjdes vardera av de båda hertigarnas stat i en omfattning, som förmodades skola bli tillräcklig. Åmark SvStatsfin. 338 (1961); jfr III 3. — särsk. (†) i vissa anv.
a) i uttr. Kunglig majestäts tyska stat, om penningmedel som av svenska staten ställdes till konung Fredrik I:s förfogande att användas av denne för personliga behov i sitt tyska hemland. (Inlämnat till Klädkammaren:) Silfwer knappar som iag burit i Liverie kläderne hwilka iag fått på Kongl: May:z Tyska Stat. KlädkamRSthm 1724, s. 212.
b) i utvidgad anv., om penningbelopp l. fond för underhåll l. inrättande o. d. av ngt. Hwad denne nu regerande Konungen i Franckrike .. för härliga och kostelige Laboratorier vprättat .. hwad för stoor stat han der til haar anlagt, och ännu åhrligen åhrs der til förskiuter, det weta de som der warit. Hiärne Förb. 3 (1706). Till Laboratorium Mechanicum ähr en Stat ordinerat af 2600 Dal.S.m. åhrligen .. huilken Stat ähr längst för detta till en stor del indragen. Polhem Brev 110 (1713).
2) [jfr 1] (numera bl. i skildring av ä. förh.) om (mängd av livsförnödenheter utgörande) naturalön (för ngn l. ngra; äv. med inbegrepp av l. om löneförmån(er) i form av bostad l. vedbrand o. d.), särsk. motsatt: penning- l. kontantlön; stundom äv. sammanfattande, om sådan lön jämte viss penninglön; särsk. om lön av ovan angivet slag varmed i Sv. förr (enl. ett från mitten av 1700-talet till 1945 använt avlöningssystem) lantarbetare (företrädesvis manliga sådana) lönades; förr äv. i utvidgad anv., övergående i allmännare bet., dels: lön (se LÖN, sbst.1 2), dels: inkomst, utkomst, bärgning; jfr 4. Cantzelij betiänte (hava) för förledne åhret 56 hwarcken Stat äller Löhn bekommit. Schück VittA 1: 171 (i handl. fr. 1657). När Staten för tienstefolket på en gång gifwes ut åt Dejan, at derföre wara answarig, då må hon baka så stort bröd hon wil. Dahlman Reddej. 161 (1743). Det är rätt godt att wara dräng .. Är man gift, så har man sin stat och lön, sex tunnor säd, en skäppa malt och 40 R:dr i penningar. Almqvist Grimst. 12 (1839). Att sälja svafvelstickor / Skaffar blott en mager stat. Nyblom NDikt. 120 (1865). För egen del föregick (biskop Nordlindh) .. i försakelse och undanbad sig .. när drottning Ulrika Eleonora .. ville öka staten åt honom. Hagström Herdam. 1: 132 (1897). En betydande del av höskörden från byalagens hägnade inägor måste bönderna (vid mitten av 1700-talet) avstå .. (bl. a.) till stat åt båtsmän och åkervaktare. ActaOel. 1: 41 (1924). På vinden (i statarlängan) hade man haft staten förvarad. Lo-Johansson Soc. 67 (1958). Anställdes skogvaktaren Johan Bonnevier mot en kontant årslön av endast 20 riksdaler banco, men med en mycket omfattande stat, vilken delvis omvandlades i kontanter, då det tycks ha varit brist på både spannmål, malt och tobak. Dædalus 1960, s. 147. Till skillnad från torparna .. fick den nya arbetareklassen i stället för torpet sitt nödtorftiga uppehälle genom en stat, dvs. en mindre kontant ersättning och naturaprodukter från arbetsgivaren. Rig 1970, s. 27. — jfr SPANNMÅLS-, SPISNINGS-, VINTER-STAT. särsk. i anv. där stat(persedel) omtalas ss. utgörande (från affär) inköpta varor (inköpt vara). (Kusken på Årsta) Hägerström var åt Staden efter sin Stat och vid samma tillfälle hade köpt sig Silfverknäbandsspännen. Reenstierna Årstadagb. 1: 302 (1803). (jfr: Drängarne (på Årsta) köpte sin vinterstat. Därs. 183 (1798); jfr äv. under STAT-KÖTT, -SMÖR redovisade språkprov.) — särsk. i vissa uttr.
a) (†) bestå stat uppå ngn, förbinda ngns tjänst med (stat)lön; jfr BESTÅ II 6 c α. Såsom nw icke allenest Staat bestås oppå Slotzpresten, vthan och är samme tienst förmedelst H:r Israels dödelige frånfall vagant blefwen. VDAkt. 1665, nr 363.
b) ha l. taga stat, ha resp. ta stat för sitt arbete, ha osv. statlön l. statavlönat arbete. När han gift sig med mormor hade de också tagit stat, blivit statare. Lo-Johansson Soc. 65 (1958). Där stod torparna, både de, som för dagen ”gick hjälpen”, och de andra, två drängar, som hade stat, de halvvuxna torparsönerna, som redan mäktade behålla en sup (osv.). Spong Kråkn. 6 (1963).
c) i stat, använt för att beteckna vad som ingick i l. räknades ss. ngns stat (jfr e) l. hur stor ngns stat var. (På grund av tidsbrist är) Mycket mindre .. den åkern bergad (i juni), som är somligstädes tjenstehjonet i lön, eller såsom i stat, tilldeld. LBÄ 32: 62 (1799). Han får 6 tunnor (spannmål) i stat. Meurman (1847). Rättaren .. erhåller .. under året .. i stat 30 k(ubik)f(o)t råg. Aldén Medb. 5: 118 (1886).
d) [jfr uttr. arbeta l. tjäna på daglön (se DAGLÖN a)] på stat, (anställd) mot stat(lön), (anställd) ss. statavlönad; äv. [påverkat av uttr. gå på rote(n) (se ROTE, sbst.1 2 d α)] i förb. med (jfr I 2 p α, ζ), i uttr. gå på stat, arbeta mot stat(lön), ha statavlönat arbete. På stat få de fullvuxna tjenstehjonen, hvart och ett .. som hushålla för sig sjelfve, af sina Husbönder 3:ne Lispund torrt kött, al annan Sofvel föde oberäknad. VetAH 1809, s. 125. (Emigranterna) sofvo bland säckar och kistor, / fylda med kläder och mat, / och drömde om bättre tider / än tjäna sin lön på stat. Fallström VDikt. 1: 81 (1883, 1899). Du (dvs. Maja) går på roten, och jag (dvs. Erk) går på stat! Fröding Guit. 36 (1891). Gifta arbetsdrängar på stat — en ny jordarbetargrupp. Furuland Statare 12 (1975).
e) få ngt till stat, få l. uppbära ngt ss. stat; jfr c. Som gårdsrättare och gift med Maja fick Johannes torpet Liden till stat, men bodde och åt fortfarande framme på herrgården. Fatab. 1929, s. 77.
3) [bet.-utveckling ur III 1, 3 (,4)] om stat (i bet. III 1, 3) med tanke på där föreskriven mängd av livsförnödenheter (för människor l. djur) l. föreskrivet antal av tjänstefolk l. personal l. sjukhus- l. anstaltintagna o. d.; äv. [sannol. under viss påverkan av 1] (o. numera företrädesvis) i utvidgad anv., om föreskriven mängd av livsförnödenheter, i sht sådan utgående per tillfälle l. för viss tidsperiod, liktydigt med: ranson, tilldelning (i sht förr äv. närmande sig l. övergående i anv. om tidsperiod varunder viss föreskriven mängd skall räcka); förr äv. närmande sig l. övergående i anv. om föreskrivet antal av tjänstefolk osv. Effter Såsom Ordinarie Staten uppå TalgLius icke .. begÿnnes för än den 1 Octob(e)r. HovförtärSthm 1671 A, s. 93. At (spannmåls-)förrådet (i Narva) är .. med September månad alt utgångit, dertil är orsaken, at det har warit en lång tid tilbaka mycket folk i Guarnizonerne öfwer Staten och wanligheten. HC11H 10: 25 (1677). Jag (finner) icke häller .. för min dhel förswarligit den Eene för den andra .. Preferera (vid intagning på sjukhus) mindre några öfwer Staaten och förordningen antaga. VDAkt. 1704, nr 406. Af Staten afgår 1 Rätt. HovförtärSthm 1704 B, s. 599. Talg Lius .. Kongl. kiöken utom ordinarie Staten 112 (större) 474 (mindre). Därs. 1730, s. 350. Ändra den Stat af Waxlius som till dato Håfmästarinnan .. är blifwen tillagd. Därs. 1739, s. 198. Hvad utom denna Stat efter Ordres blifver hämtat så Lius som facklor. Därs. 1740, s. 2725. Jag (dvs. den finska arméns underhållsintendent) har tidigt börjat hushålla med vår knappa proviant, gifvit half stat och trugat på troupperne contant. BrefKrigFinl. 42 (1808). Triol (satte sig) själf under fjorton dagars tid på den föreslagna fångkosten .. Den stat, som därpå fastställdes, befanns likväl sedermera allt för knapp. De Geer Minn. 1: 86 (1892). Från vitaminsynpunkt var staten (enl. 1859 års sjöspisordning) mycket otillfredsställande, beroende på att i staten inte ingick vare sig rötter, grönsaker eller frukt. SvFlH 3: 220 (1945); jfr III 1. Festen på stranden var bullersam. — Hur mycket öl, frågade Andrée. Åtta ankare, svarade Celsing. Det går utanför ordinarie staten. Sundman AndréeLuftf. 119 (1967). — jfr FODER-STAT. — särsk.
a) (i sht i vitter stil) i uttr. hålla ngn på knapp stat, underhålla ngn med knappa matransoner l. knappt tilltagen kost. (Den peruanske värdshusvärden) Señor Jones höll .. (den svenske lycksökaren) hårt i arbete och på knapp stat. Mörne Ekv. 78 (1932); jfr 2.
b) oeg. l. mer l. mindre bildl.; särsk. ss. huvudord i med inlett prep.-adverbial till ställa, i uttr. betecknande att ngt av statsmakterna ges knappa villkor för sin verksamhet o. utveckling. Med sinnet hålla hus och rättat efter Staten / .. Det gör et nöje långt. Dalin Vitt. II. 4: 28 (1739). Den kortsynta sparsamhetspolitik, som hos oss alltid sökt ställa den tekniska undervisningen på den magraste tänkbara stat. Cassel SocPol. 155 (1902). särsk.
α) [jfr uttr. på ny räkning, på ny kula] (†) i uttr. på ny stat, på nytt, ånyo. Flickan vände sig tvert bort utan att svara .. ”Prosit junker!” sade han till sig sjelf. ”Afbiten på ny stat! .. Men .. hon misstyckte icke, att jag vågade ett du till henne. Almqvist Går an 22 (1839).
β) [jfr uttr. föra ngt på ngns räkning l. konto] (i vitter stil, numera knappast br.) i uttr. föra ngt på ngns stat, liktydigt med: ställa ngt till ngns disposition l. förfogande; anträffat bl. i fråga om humlors utnyttjande osv. av ngt. På det ni (dvs. humlorna) ej må flytta, / är varje honungsbytta (dvs. blomma) i trädgården förd på er stat. Karlfeldt Hösth. 96 (1927).
4) [eg. specialfall av 3, sannol. med viss anslutning till 1, 2] i förb. med draga in (se DRAGA IN 2 a β δ’), förr äv. indraga (se INDRAGA 5 f).
a) (numera knappast br.) i uttr. draga in staten (för ngn), minska l. inskränka tilldelningen l. lönen l. underhållet (för ngn); minska osv. tillgångarna l. inkomsterna (för ngn); äv. mer l. mindre bildl. (T.) Einem die Besoldung einziehen .. (sv.) draga in staten för en. Lind 1: 622 (1749). Marken öde ligger, / Jag (sparven) far kring och tigger, / Staten drages in och brö blir knapt. SvForns. 3: 115 (c. 1755); möjl. till b. Dra in staten för en säjs famil. för minska ens tillgångar. Weste FörslSAOB (c. 1817).
b) i uttr. draga in på staten, förr äv. ss. direkt obj., i uttr. av typen draga in sin stat l. indraga staten, minska l. inskränka på det man unnar sig av livsförnödenheter m. m., skära ned sina omkostnader l. utgifter (för livsuppehälle l. sällskapsliv m. m.), förenkla sina levnadsförhållanden, inskränka sig, spara; stundom äv. oeg. l. bildl. (särsk. i uttr. betecknande att ngn har att begränsa sitt krav på utrymme ngnstädes). (Eng.) To abridge one’s charges .. (sv.) draga in sin stat. Serenius A 2 a (1734). Sparsam hushollning idkas (av folket i Medelpad) .. och indrages staten i hwardags wis, om man föreställer sig, eller redan tagit del i någon collation (dvs. gästabud). NorrlS 1—6: 78 (c. 1770). (Sv.) Indraga staten .. (fr.) Diminuer son train .. sa dépense. Nordforss (1805). Draga in på staten. Lindfors (1824). Mina gamla mamseller hade .. måst säga upp sina pensionärer och draga in på staten. Rörelsen bar sig ej, och jag (hyresgästen) skulle flytta. Scholander 2: 284 (1880). Ej blott bergsmännen klaga (då gruvras inträffat). Också handelsmännen måste dra åt svångremmen och dra in på staten. Lyberg GPprFalunDal. 1: 80 (1940). (Syskonen) delade sängplats .. Lars dikterade .. i sängen genom att sätta ut sin kraftiga bak .. Pappa kom varje kväll och skipade ordning och tillrådde Lars att dra in på staten. Höijer Martin 59 (1950).
5) [jfr 1, 3] (†) om (mängd av naturapersedlar utgörande) skatteuppbörd. I November (1650) fick .. (M. G. De la Gardie) all tullen och staten af hela ön Ösel. Fryxell Ber. 9: 62 (1841).
V. organiserat samfund samt i anv. som närmast ansluter sig härtill.
1) [bet.-utveckling ur I 2 (a); jfr äv. II 4] om en för fortbestånd (oberoende av individernas växling) organiserad sammanslutning av människor styrda medelst en speciell samhällsapparat av en egen överhet (regenten l. regeringen) o. levande under en egen (inom sammanslutningen utbildad) överindividuell rättsordning som samtliga medlemmar av kollektivet är underkastade o. som vid behov hävdas med tvångsmakt; äv. om sådant kollektiv med inbegrepp av bestämt avgränsat territorium där det uppehåller sig o. inom vars gränser ifrågavarande rättsordning oinskränkt gäller, o. som bildar en politisk o. folkrättslig enhet med relationer utåt till politiska osv. enheter av samma slag (särsk. liktydigt med: rike l. land); äv. om en organiserad sammanslutning av stater (i sistnämnda bet.) som utåt fungerar o. gäller ss. en politisk osv. enhet; äv. (i sht i sg. best.) inskränktare o. speciellare, dels om det allmänna l. offentliga väsende i en stat (i ovan angivna betydelser) som den däri (o. i dess kommuner l. dyl.) etablerade samhällsapparaten konstituerar (särsk. motsatt: den enskilde l. det enskilda), dels (o. i sht) om den offentliga maktinstitution l. myndighet gentemot statsmedlemmarna som en stat utgör l. det (ss. egendomsinnehavare l. arbetsgivare m. m. fungerande) med statsmedlemmarna jämställda rättssubjekt som inom en stat konstitueras av denna själv o. dess institutioner o. inrättningar (särsk. liktydigt med: kronan), o. i denna anv. särsk. motsatt dels: kommun (se KOMMUN, sbst.1 1), dels: landsting (se d. o. 2); i vissa äldre språkprov svårt l. omöjligt att skilja från I 2 (se I 2 c); jfr STATLIG, adj.2 2. Staten och den enskilde, det enskilda. Statens inkomster, utgifter, tillgångar. Slöseri med statens medel. Hushålla med statens pengar. Arbeta för statens bästa. Stå i spetsen för, styra en stat. Enväldigt, demokratiskt styrd stat. Inträda i statens tjänst. Tjäna staten. Från statens sida. På statens bekostnad. För statens räkning. Svenska, danska, franska, engelska staten. Medborgare i en stat. Europas, Asiens stater. Självständiga, suveräna stater. Sovjet och USA är mäktiga stater. Staten (det) är jag (yttrande tillagt dels konung Ludvig XIV av Frankrike, dels drottning Elisabeth I av Engl.), se Holm BevO (1964). (En furste l. fursten är) statens förste tjänare (yttrande tillagt konung Fredrik II av Preussen), se Holm BevO 327 (1964). (Holländarna föreslogo) at the medh ett communt concert (dvs. en allmän överenskommelse) medh Frankerijke och Engelandh måtte sluta någre conditioner (dvs. villkor), hwarpå freden (i Roskilde) emillan desse Nordiske Chronor kunde reduceras och alle tree staters interesse i desse Nordiske quarteren iämwäll förswaras. RARP 7: 192 (1660). När Staten styres af Kejsare eller Konung, får han namn af Rike. Regnér Begr. 94 (1780). Staters Rätt .. innefattar .. 1:o. En Stats Rätt emot andra Stater. 2:o. En Stats Rätt emot enskillda, så vida de icke anses höra till någon Stat. Boëthius Naturr. 222 (1799). Om enskilta bolag kunna erbjuda sig att anlägga .. (järnvägar) för bättre pris än Staten förmår, så bör deras ombud antagas. AdP 1853, 1: 267. Statens makt (sträcker sig) äfven öfver det landområde, där statsmedlemmarna (folket) äro bosatta, och den fullt utvecklade staten kännetecknas därför af ursprunglig härskarmakt ej blott över sina medlemmar .. utan ock öfver ett visst landområde. 2NF (1917). Vi ha .. sett, att genom den politik, som Napoleon förde i Tyskland, de tyska staternas antal väsentligen minskades. I stället för hundratals kommo de att utgöra blott trettioåtta. Därmed var .. ett viktigt steg taget till Tysklands enande. HermodHistGymn. 35 A: 6 (1939). Staten är enligt västerländsk uppfattning till för att ordna individernas samverkan för gemensamma syften och att tjäna dem. GHT 1942, nr 281, s. 8. (Nämndemannens) arbetsgivare är ofta stat, kommun eller landsting. SDS 22/1 1987, s. 2. — jfr ARV-, BARBARESK-, BISKOPS-, BOMULLS-, BUFFERT-, DEL-, DIADOK-, DUODES-, DUSSIN-, DVÄRG-, ENHETS-, ENVÅLDS-, FEDERATIV-, FEODAL-, FRAMTIDS-, FRI-, FÖRBUNDS-, GRANN-, GUDS-, HANDELS-, HEL-, HEM-, INDUSTRI-, INLANDS-, INSULÄR-, KEJSAR-, KLIENT-, KOLONI-, KOLONIAL-, KOMMUNIST-, KONVENTIONS-, KRIGAR-, KRIGS-, KRÄMAR-, KULTUR-, KUST-, KÖPMANS-, LILLEPUTT-, LOKAL-, LYD-, LÄNS-, MANDAT-, MANDATÄR-, MILITÄR-, MINIATYR-, MODER-, MORMON-, MUNK-, NABO-, NATIONAL-, NEGER-, NOMAD-, NORD-, ORDENS-, PARTI-, PARTIKULÄR-, PATRIMONIAL-, POLIS-, POLITI-, PRÄRIE-, PRÄST-, RAJPUT-, RAND-, REBELL-, RIKS-, ROMAR-, ROV-, RÄTTS-, RÖVAR-, SAM-, SANKTIONS-, SATELLIT-, SEGRAR-, SEX-, SIKH-, SILVER-, SJU-, SJÖ-, SJÖRÖVAR-, SKRIVAR-, SKYDDS-, SLAV-, SLAVER-, SLÄKT-, SMÅ-, SOCIALIST-, SOL-, SOLDAT-, SOVJET-, STOR-, SYD-, UNIVERSAL-, VASALL-, Ö-, ÖST-STAT m. fl. — särsk.
a) (†) i sådana uttr. som Englands l. Sveriges rikes stat, den stat som England resp. Sveriges rike utgör, staten England resp. Sverige. (Då) både interesset och reputation af Engelandz staat deruthi (dvs. i fredsfördraget i Roskilde 1658) så wijda engagerat, att dem icke anstoodh simpliciter sigh derifrån att retractera, fördenskull hafwa the (osv.). RARP 7: 193 (1660). (Rikskanslern skall tillse,) att vthi alle förefallande, och Chronan angående ährender och Sysslor .. Kongl. M:tz och Chronans .. Rätt och Rättigheeter .. så wäl in som uthan om Sweriges Rijkes stat, noga och tillbörligen tagas i acht. CivInstr. 329 (1661). Anm. Jfr äv. språkproven 1622 o. 1660 under I 2 c.
b) om ss. en statsbildning uppfattat smårike i Sv. före nationalstatens grundande; förr äv. [jfr motsv. anv. av t. staaten, pl.] i utvidgad anv., om land (se d. o. 2 b) l. landskap (med viss självstyrelse) l. (allmännare) landsdel l. provins i Sv. l. det forna svenska östersjöväldet (i denna anv. anträffat bl. i pl.). Wi .. hafwe 4 särskiljdta Språk, Finskan, Lappskan, Dalskan äller Götiskan och Swenskan, at förtiga de många Dialecter .. hwilka förmodligen ifrå den stadiga Folk-flyttningen och de månge särskiljde Stater som här fordomdags warit, hafwa sitt ägentligaste ursprung. Brunkman SvGr. 33 (1767). Swerige sjelf är en Stat, och desz Stater äro Swea och Göta Riken, Norrland, Finland, Lappland, Pommern, Rügen och Wiszmar. Bergklint Sam. II. 1: 20 (1802); jfr slutet. När .. dessa smärre Stater sammanföllo under Upsala Konungen .. tillades likväl .. ättlingarne af de gamla Konungaslägterne .. konungsnamn .. oaktadt de ej hade land att råda öfver. Nordström Samh. 1: 132 (1839). — särsk. [jfr att de svenska besittningarna i Tyskl. var delar av tyska stater] (†) i uttr. Sveriges tyska stater, om de Sv. vid westfaliska fredens ingående 1648 tillfallna områdena i Tyskl. (varav Greifswald förblev i svensk besittning till 1815, Wismar formellt till 1903), Sveriges tyska provinser. Möller (1790). Heinrich (1828).
c) [jfr motsv. anv. i eng.] om var o. en av de stater som ingår i o. tillsammans bildar förbundsstaten USA i Nordamerika; i pl. äv. om nämnda förbundsstat, dels i uttr. Förenta staterna l. Nordamerikas förenta stater (förr äv. Norra amerikanska staterna m. m. (se under FÖRENA 7 a slutet)), dels [elliptiskt för uttr. av ovannämnda slag] i pl. best., pregnant. Mauritz River .. är beläget i samma Stat, som Racoon. Wallquist EcclSaml. 1—4: 373 (1784). Weste FörslSAOB (c. 1817: Norra Amerikanska staterne). Vid en cyklonartad storm som dragit fram över de östra staterna ha 13 personer omkommit. Upsala 1927, nr 268 A, s. 7. I staterna lägger vi ner mycket arbete på kontroll av hur vår utlandshjälp blir använd. Hedberg SvDygd. 69 (1965).
d) hist. om konungariket Sverige—Norge (förr äv. i uttr. den skandinaviska staten). Riksact 1815, § 4. Agardh (o. Ljungberg) I. 1: 1 (1852: Den Skandinaviska staten).
e) (†) i det pleonastiska uttr. makter och stater; jfr MAKT 14. (Anfall på alla ryska fartyg anbefalles.) Doch så at ingen fientlighet föröfwas, ej heller någon Prise angripes och tages uti hamnarne, innom Stycke-Skott, af sådane Makter och Stater, som äro i wänskap med .. Sverige. ReglÖrlSkiepp 28/7 1741, s. A 3 a.
f) [jfr motsv. anv. av ä. eng. state] (†) pregnant, om republik (se d. o. 3); särsk. motsatt: rike (i den förr pregnanta bet.: monarki; se RIKE 2); jfr g. Enär det gemena interesset som Riken och Stater .. hwarandra förbinda, rätt Considereras, kan man ock til en god del Frankrike (som vägrat Sv. bistånd) ursäkta. HC11H 14: 53 (1660). Uppå desse twänne Grund-pelare, Åkerbruk och Schäfferier, beror al den Rikedom, Macht och Styrka, hwaruti England emot andra Riken och Stater i Europa updukar. Serenius EngÅkerm. Fört. 5 (1727). (Sv.) Stat .. (Lat.) Status. Respublica. Sahlstedt (1773); jfr språkprovet ur samma källa under g.
g) i förb. med fri (se d. o. 6 b); dels [jfr t. freier staat; möjl. utgående från f] i uttr. fri stat, republik (se d. o. 3), dels (o. numera bl.) i ssgn FRI-STAT. Kryger PVetA 1767, s. 17. (Sv.) En fri Stat .. (t. ex.) Republiken Holland, (lat.) Respublica Batavorum. Sahlstedt 442 (1773). Man talar ej högt vid Despoters Hof .. I fria Stater, der man handlar om stora ämnen (ss. individens fri- och rättigheter), för stora Församlingar .. är det aldeles nödvändigt at tala med hög stämma. Kellgren (SVS) 5: 607 (1792). Schulthess (1885).
h) i gen. sg. best., i en mängd uttr., vart o. ett utgörande en (tidigare) officiell benämning på ngt (inrättning l. verk l. utbildningsanstalt o. d.) som tillhör l. drivs av l. gäller o. d. (tillhörde osv.) den svenska staten; i sådana uttr. som Statens järnvägar, förr äv. järnbanor, (de) av staten ägda o. trafikerade järnvägar(na) i Sv. (äv., i sht i förkortningen SJ, om det statliga företag l. verk som omhänderhar skötseln o. driften av dessa järnvägar); Statens entomologiska anstalt, år 1897 upprättad statlig anstalt med uppgift att göra undersökningar rörande för lantbruket skadliga insekters levnadssätt o. livsvillkor samt medlen att förhindra o. hejda deras härjningar (ombildad till en entomologisk avdelning av den år 1907 inrättade Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet); Statens meteorologiska centralanstalt, Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt, se METEOROLOGISK; Statens organisationsnämnd, se ORGANISATIONS-NÄMND; Statens reproduktionsanstalt, se REPRODUKTIONS-ANSTALT; Statens vattenfallsverk, år 1909 bildat statligt verk med huvuduppgift att utnyttja den svenska statsägda vattenkraften o. omhänderha statens kraftverk; Statens skogsmästarskola, se SKOGS-MÄSTARE; Statens arbetsgivarverk, år 1979 inrättad central myndighet för handläggande av frågor berörande staten ss. arbetsgivare. Talaren har medgifvit billigheten deraf, att de städer, dit Statens jernvägar komma att framgå, kostnadsfritt upplåta mark för .. bangårdar, magaziner och verkstäder. PrestP 1856, 6: 112. En centralverkstad för tillverkning af den vid Statens jernbanor nödvändiga materiel. BondP 1856, 6: 515. Kongl. Maj:ts nådiga reglemente för statens entomologiska anstalt. SFS 1897, nr 7, s. 1. Statens affärsdrivande verk, (dvs.) gemensamt namn på Postverket, Telegrafverket, Statens järnvägar, Statens vattenfallsverk, Domänverket och Statens reproduktionsanstalt. SvUppslB 25: 1147 (1935). (Det) är .. sannolikt att SJ:s behov av universallok i framtiden blir relativt stort. SvD(A) 1962, nr 38, s. 5. Instruktion den 7 dec. 1978 .. för statens arbetsgivarverk. SvStatskal. 1980, s. 179.
i) i uttr. man i staten, om ämbets- l. tjänsteman i statens tjänst; äv. allmännare (stundom raljerande l. ironiskt), om mansperson som (vunnit mognad l. stadga o.) har en fast l. säker ställning i samhället. De blifvit män i Staten / De fordna pojkarne, / Och kifvas nu om maten, / Och slåss om tittlarne. Lenngren (SVS) 2: 362 (1797). Ledsen vid hela (kvinno-)könet .. beredde (han) sig .. att .. blifva en man i staten och taga del i hvad som der förehafves. Knorring Cous. 3: 35 (1834). Aldrig folk af honom (dvs. svärmaren) blifver, / aldrig blir han man i staten. Jensen BöhmDiktn. 187 (1894). Alla sju sönerna blevo vuxna och ”män i staten” utom en, som var grosshandlare. MinnGPrästh. 5: 32 (1929).
j) [jfr motsv. anv. i t. o. eng.] speciellare l. pregnant, om stat i förhållande till i denna ss. del ingående kyrka (se d. o. 4 a); äv. närmande sig l. övergående i anv. om den del av staten som fungerar gm de världsliga organen (motsatt den del därav som fungerar gm kyrkans specifika organ); jfr k α. Statens fullkomliga skiljande från kyrkan. Från Palm 138 (i handl. fr. 1882). Fri kyrka i fri stat. Schulthess (1885); jfr FRI 4, 5. Den katolska skolan intager öfver hufvud icke en afvisande ställning till ett ingripande af staten. Schauman o. Christierson Gide 46 (1897). Staten och kyrkan. Östergren (1945). Den autoritära lösningen av spörsmålet om stat och kyrka har icke tillvunnit sig kyrkligt bifall. Motion i 2 kam. 1955, nr 48, s. 1.
k) [liksom t. staat im staate efter fr. état dans l’état (se Holm BevO (1964))] i uttr. stat i, äv. (numera bl. tillf.) inom staten, oeg. l. bildl., om en i en stat verksam organisation l. institution o. dyl. l. kategori l. grupp av människor (stundom äv. om enskild person) som förhåller sig l. uppträder (mer l. mindre) självständigt gentemot staten (särsk. på ett sätt som hotar dess enhet l. självständighet) l. som är av stor vikt l. betydelse för l. representerar en mäktig maktfaktor inom denna. Till hvilket välstånd kunde icke Europas Folkslag hafva uppbragt sig, om icke Adeln, de Andelige, Borgare-Ståndet och Bonde-Ståndet bildat hvar och en sin Stat i Staten och sökt att undertrycka hvarandra? LBÄ 42—43: 24 (1800). Hagman Grundlag. 253 (cit. fr. 1809: en stat inom staten; om den av riksdagen tillsatta opinionsnämnden). Det nya (med den föreslagna lagen om arbetsavtal) ligger däri, att staten inordnar fackföreningarna under sin rättshöghet, medan de hittills varit en stat i staten. NDAVL 1910, nr 111, s. 2. Gentemot främmande makt framträdde .. (Bo Jonsson Grip) — liksom andra länsherrar också kunde göra — ej blott som statens representant, utan som en rent personlig stat i staten. Rosman BjärkSäb. 1: 180 (1923). Hur mycket .. (bryggarna och destillatörerna i England) för närvarande klaga över sitt betryckta läge bilda de dock en liten stat i staten. Hellström RedKav. 217 (1933). Den mäktiga Tempelherreorden (i Frankrike), som (under 1200-talet) hade växt ut till en stat i staten med stor ekonomisk makt, krossades. BraBöckLex. 8: 249 (1985). — särsk.
α) om (katolska) kyrkan (jfr j). Gent emot sig hade .. (G. I) en mäktig kyrka, nu ej så stark som förr, men farlig nog .. Hans andra uppgift blef nu att nedbryta denna stat i staten. Annerstedt UUH 1: 52 (1877).
β) i utvidgad anv., om förvaltningsdistrikt (län l. kommun o. d.) med mer l. mindre begränsad självstyrelse inom staten; jfr b. (Med) Statens förhållande till samfärdsmedlen .. afses äfven de smärre ”staterna i staten”, t. ex. län, kommuner o. dyl. EkonS 1: 355 (1893).
l) (numera i sht i vitter stil) bildl., i sht om ngt som liknar l. erinrar om l. tänkes ss. en stat (jfr k, 2); särsk. om samhälle (se d. o. 5 a) av sociala insekter. Gud är allt i alla, som utgöra helga manna samfund i den fulländade Guds stat. Melin Pred. 2: 13 (1847). Insekternas märkvärdiga stater äro alla att betrakta som utvidgade familjer. Rydberg FilosFörel. 3: 152 (1878). — jfr BI-, SKOL-STAT.
2) [ordet utgör i denna anv. övers. (se språkprovet 1914 nedan) av dels lat. respublica, allmän sak, det allmänna, samhälle, (fri)stat (se REPUBLIK), dels lat. societas, gemenskap, delaktighet, sällskap, samhälle (se SOCIETET), i uttr. respublica glacialis, vinterstat(en) resp. societas piscatoria, fiskestat(en), båda använda av GRosenhane i hans på latin utgivna arbete RespublGlac. (1681; sannol. författad under 1640-talets senare del) avhandlande det svenska vinternotfisket; eg. specialfall av 1 l (möjl. kan dock förf. ha haft STAT, sbst.3 i bet. I 2 i tankarna vid myntandet av begreppet respublica glacialis)] (förr) för bedrivande av gemensamt vinternotfiske (krävande stor arbetspersonal) bildad sammanslutning av människor av olika samhällsställning (organiserad på ett om en stat (i bet. 1) erinrande sätt med en ledare benämnd (not)konung o. ”ämbetsmän” av olika slag: skattmästare, not- o. tågdragare, råkarlar, vakhuggare, samt med gemensamma lagar gällande fiskets bedrivande o. en domstol för slitande av tvister om vatturätt m. m.); särsk. liktydigt med: ”notläge” l. notlag; dels i ssgrna FISKE-, VINTER-STAT, dels (tillf.) elliptiskt för sådan ssg. För hela staten är det af stor vikt att .. till konung utses en med fiskevattnen välförtrogen och rättrådig man. Friesen GRosenhane RespublGlac. 197 (1914). (jfr: Endast sällan äro samtliga de män, som sammansluta sig i den här ifrågavarande fiskestaten (Nootläge), män i lika villkor. Ty utom allmoge deltaga äfven adelsmän, militärer och präster. Därs. (Höstisen) är klar och genomskinlig och bekväm för fiskestatens arbetare. Därs. 201.)
3) [bet.-utveckling ur 1 (jfr LAND-KUNSKAP)] (†) i pl. best.: geografi (se d. o. 1). Uti Staterne sträcker sig .. (samernas) kundskap ej särdeles långt, wetandes en del näpligen de Soknars och Församlingars namn, som gränsa näst intil dem. Högström Lapm. 171 (1747).
Ssgr (Anm. Beträffande anv. av formerna stat- o. stats- ss. förleder i ssgr i modernt språkbruk gäller att den förstnämnda formen (uttalad sta3t~) nästan uteslutande används i ssgr med förledsbet. IIV, i vilka fall den senare formen (vanl. uttalad sta3ts~, jfr nedan) bl. används i skildring av ä. förh. l. är bl. tillfälligt förekommande l. (o. i sht) mindre l. föga bruklig l. obruklig. I ssgr med förledsbet. V 1 används nästan uteslutande formen stats- (uttalad sta3ts~ l. stat3s~, äv. (vard.) stas3~), medan formen stat- (jfr ovan) är bl. tillfälligt förekommande l. (o. i sht) mindre l. föga bruklig l. obruklig): A: (IV 2) STAT-ANSTÄLLD~02 l. ~20, p. adj. (numera bl. i skildring av ä. förh.) anställd (hos ngn) mot lön i form av stat; jfr -anställning. Lo-Johansson Soc. 137 (1958; om lantarbetare, i skildring av ä. förh.).
(IV 2) -ANSTÄLLNING~020. (numera bl. i skildring av ä. förh.) med stat lönad anställning; jfr -anställd o. -tjänst. TurÅ 1954, s. 160.
-ARBETE~020. (stat- 1648 osv. stats- 16861961)
1) (stat-) (†) till I 3 g, om arbete varvid sådant (kläder o. d.) förfärdigas som avses användas vid högtidliga(re) tillfällen l. i officiella sammanhang (då pompa o. ståt utvecklas) l. till att stoltsera l. briljera l. glänsa med; anträffat bl. närmande sig l. övergående i konkret anv., om resultat av sådant arbete. KlädkamRSthm 1648 A, s. 86 a. Befalles .. Klädeschrifwaren .. att han widh påfordran tillställer Jonas Andersson till Närwarande Stat Arbetetz behof (av silke o. kläde). Därs. C, s. 17 a.
2) (numera bl. i skildring av ä. förh.) till III 3: arbete med (uppgörande av) stat(förslag), budgetarbete. RARP 15: 150 (1686). HT 1969, s. 377 (om förh. 1654). Jfr C.
(IV 2) -AVLÖNAD~020, p. adj. (numera bl. i skildring av ä. förh.) avlönad med stat. PT 1912, nr 3 A, s. 2 (i pl., om arbetare).
(IV 2) -BARN. (förr) barn till statanställd(a) person(er), statarbarn. Strindberg Julie XIII (1888).
(III 3) -BEHANDLING. (stat- 1919 osv. stats- 19451961) (numera bl. i skildring av ä. förh.) (i politisk församling försiggången) behandling (se d. o. 4) av stat, budgetbehandling. SvD(A) 1919, nr 335 A, s. 3 (försiggående i stadsfullmäktigeutskott).
(III 3) -BEREDNING. (stat- 1932 osv. stats- 17991961)
1) (numera bl. i skildring av ä. förh.) (i förvaltningsorgan l. politisk församling försiggången) beredning (se d. o. 3 b) av stat. SvD(A) 1932, nr 237, s. 3. SAOL (1973).
2) hist. beredning (se d. o. 3 b slutet) för statreglering; i sht om den beredning av angivet slag som existerade i Sv. under perioden 1796—1809. CivInstr. 215 (1799). Carlsson (o. Rosén) SvH 2: 264 (1961; om förh. 1796).
-BILDANDE, -BILDNING, se C.
(III 3) -BOK. (stat- 1656 osv. stats- 17071951) (numera bl. i skildring av ä. förh., i sht hist.) bok (se bok, sbst.2 1 b) innehållande l. i bokform föreliggande stat(er); förr möjl. äv. liktydigt med: (personal)stat. Denne Stat Booken ähr intet den retta. Personalstat. 1656 (anteckning på frampärmens insida). ConsAcAboP 9: 215 (1707; upprättad av akademisk myndighet). Om alla Kronans .. inkomster .. blefwe (på visst sätt) införde i LandsBöckerne .. så skulle af dem, samt .. af en wäl inrättad Stats-bok, lätteligen kunna förfärdigas en General- eller Riks-Hufwud-Bok. PH 5: 3580 (1753). Inspectorerne wid Ränteriet åligger, att Universitetets för året af Kamereraren upprättade Statsbok genast granska. SPF 1828, s. 437. I Sverige funnos redan före den första statsregleringen af år 1636 i de s. k. ”stat-böckerna” sammanfattningar af för viss tid förslagsvis beräknade inkomst- och utgiftssummor. NF 2: 1292 (1878); äv. i 2NF 4: 512 (1905); jfr: Enligt den ganska allmänt hållna formuleringen i Nordisk familjeboks 1 och 2 uppl. torde innebörden av ordet statbok (om det verkligen skall gälla förhållandena före 1636 ..) närmast avse det material, bestående av stater (t. ex. hovstater), anordningar och ”ordningar”, som från slutet av 1610-talet och framåt uppgjordes för olika delar av den civila och militära förvaltningen. SAOBArkSakkSvar (1987). Källor: ”Summaextrakt” över intäkter i statböcker för respektive år (dvs. 1653—56 o. 1662), i statskontorets material i KA: personalstater. Bördor 277 (1979). (jfr: Vissa års personalstater i Generalstatskontoret mellan 1653—1669 (kallas) ”General Staat Book”. SAOBArkSakkSvar (1987).)
(IV 2) -BOSTAD~02 l. ~20. (förr) (vid herrgård o. d. av dennas ägare upplåten o. hållen) tjänstebostad för statanställd person (o. dennes familj). SvD(A) 1915, nr 108, s. 13.
(IV 2) -BYGGNAD. (förr) ss. statbostad nyttjad byggnad; jfr -byggning, -hus 2, -stuga. LAHT 1883, s. 4.
(IV 2) -BYGGNING. (stat- 1889 osv. stats- 1863) (numera bl. i bygdemålsfärgat spr., om ä. förh.) statbyggnad. Schwartz Pos. 260 (1863). Jfr C.
-DIRIGERAD, se C.
(I 3 g) -DRÄKT. (numera bl. i vissa kretsar o. i skildring av ä. förh.) (officiell) högtidsdräkt (för man l. kvinna), galadräkt, paraddräkt, civiluniform; jfr stats-dräkt (se C). Till ceremoni- och statt-drägter bibehållas släpen äfven utom hofkretsen. Freja 1880, s. 33. Statdräkten i vilken .. (Kristina Nilsson) skulle presenteras vid spanska hovet, var ett mästerverk av skräddarkonst. Carlsson KNilsson 414 (1921). SAOL (1973).
(IV 2) -DRÄNG. [sv. dial. (Finl.) statsdräng] (stat- c. 1770 osv. stats- 1801) (förr) hos godsägare o. dyl. l. bonde på statsystemets villkor anställd (gift) dräng (se d. o. 2), statkarl, statare; jfr -folk, -torpare 1. Castegren Botkyrka 194 (cit. fr. c. 1770). Stundom hafva .. de ogifta statdrängarne gemensamt hushåll. EkonS 2: 141 (1895). Rig 1959, s. 62 (om ä. förh.).
-FIENTLIG, se C.
(IV 2) -FOLK. (stat- 1835 osv. stats- 1886) (förr) av godsägare o. dyl. l. bonde på statsystemets villkor anställt arbets- l. tjänstefolk (jämte familjemedlemmar); jfr -dräng, -karl o. statar-folk. Reenstierna Årstadagb. 1: 168 (1798). Jfr C.
(III 4 (a)) -FÄNRIK. jfr (äv. med avs. på brukligheten) -officer. SvD(B) 1944, nr 275, s. 5.
-FÖRSLAG. (stat- 1898 osv. stats- 16881961)
1) (†) till I 2, III 1: (förslag (se förslag, sbst.3 1) till) plan (se plan, sbst.1 II 2) l. utkast över hur ngt (särsk. i politiskt avseende) bör l. skall vara ordnat l. inrättat l. organiserat o. d. Brenner Dikt. 2: 48 (1714). Om min herre (dvs. en skribent som förespråkat drakonisk behandling av tjänstefolk) hade roat sig med sitt tjenstefolks piskande, den stunden han skref de för hans inbillning stora statsförslag, så hade min herres skrifsätt icke blifvit vidare än i den församlingen beryktadt. Chydenius 372 (1778). En .. Corps sammandrages på Pohlska Gränsen, och har til ändamål at hindra Ryszland från utförandet af sådana Stats-förslager i Pohlen, hwilka äro stridande emot wår (dvs. preussarnas) fördel. GT 1788, nr 134, s. 1.
2) (†) till I 2, III 2: redogörelse för ngts faktiskt föreliggande ekonomiska tillstånd (äv. i uttr. definitivt statsförslag); jfr förslag, sbst.3 3. Hwart åhr bör Landz-Bookhållaren formera ett generalt Stats Förslag på alle Kongl. May:tz Räntor i Provincierne .. som sortera under Landz Bokens slut. LReg. 454 (1688). HandlKTheat. 1 (1833: définitivt).
3) (numera bl. i vissa kretsar, i sht adm. o. mil., o. i skildring av ä. förh., särsk. med ålderdomlig prägel) till III 3: (förslag (se förslag, sbst.3 1) till) stat, budget(förslag); i bet.: budgetförslag förr äv. i uttr. presumtivt statsförslag. MStenbock (1712) hos Loenbom Stenbock 3: 67. StatsContoiret bör .. i tid och innom Octobris månads slut åhrl:n infordra af alla stater, collegier, lähn-, landt- och siö-milice generale stats förslag på det följande åhrets löhn, reqvisition och tillgång. CivInstr. 152 (1720). Den namnkunnige 1696 års Stat, som ännu i många delar är orubbad .. öfwerskred dock mycket det Stats-förslag, som uprättades tio år förut. HistAlm. 1790, s. 16. HandlKTheat. 1 (1833: présumtivt). En mycket viktig befogenhet, som tillkom (amiralitets)-kollegiet (1773), var att uppgöra det generella statförslag för örlogsflottan, som skulle gå till Kungl. Maj:t. SvFlH 2: 404 (1943).
4) (numera bl. i vissa kretsar, i sht adm. o. mil., o. i skildring av ä. förh., särsk. med ålderdomlig prägel) till III 4: förslag till personalstat (vid verk l. dyl.). KrigVAT 1849, s. 326. Statförslaget för det nya ämbetsverket upptager bl. a. 1 riksantikvarie, 3 antikvitetsråd (osv.). Upsala(A) 21/6 1922, s. 1.
-GRÄNS, se C.
(I 3 g) -HATT. (stats- 18381856) (numera bl. i skildring av ä. förh.) hatt för tillfälle (fest l. högtid) då man ville vara välklädd l. fin, högtidshatt, galahatt; jfr -dräkt, -rock o. stats-mössa (se C). Knorring Ståndsp. 1: 129 (1838). De flesta statshattar äro förfärdigade af oskuret sammet, flammigt atlas, eller perl-taft; för theater och konserter gör M:lle Alexandrine dem för det mesta af krepp. NJournD 1856, s. 21.
(I 2) -HISTORIA. (†) om ngts ekonomiska tillstånd l. förhållanden i historisk belysning. Jag (har) ansett mig böra nu meddela en utförligare framställning af detta läroverks (dvs. Academia Carolina i Lund) byggnads- och stathistoria. Brunius Metr. III (1854).
-HUS. (stat- 1882 osv. state- 1590)
1) (†) till I 3 g, om (ståtlig) huvudbyggnad på gård. 2SthmTb. 8: 135 (1590).
2) (förr) till IV 2; jfr -byggnad. PT 1882, nr 106 A, s. 4.
(IV 2) -HUSHÅLL~02 l. ~20. (förr) av statfolk(et) vid gods l. herrgård o. d. bildat hushåll; särsk. om av ogifta statdrängar bildat (o. av stata förestått) sådant hushåll. Spong Kråkn. 73 (1963; förestått av stata; om förh. på 1800-talet).
(IV 2) -HUSTRU. (förr) statkarls hustru, statarhustru. Bremer NVerld. 3: 397 (1854).
-HÅLLNING. (stat- 1779 osv. stats- 1797)
1) (stat-) (†) till I 3, om (kostnad för) skötsel o. drift av gård; jfr stat, sbst.3 I 3 c. Största delen af desze Landtgods (dvs. kungsgårdar o. säterier) skötas med dryg stathållning .. då alt arbete med hot och twång skall förrättas af underliggande Bönder och Torpare .. så blifwer arbetet .. på alla ställen halfgjordt. Fischerström 1: 166 (1779).
2) (stats-) (†) till III 3: iakttagande l. efterkommande av (riks)stat(en), budgetuppföljning; jfr hållning 1 a. LBÄ 5—6: 107 (1797).
3) (stat-) (numera bl. i skildring av ä. förh.) till IV 2, om (hushållningssystem bestående i) tjänstefolks (särsk. lantarbetares) hållande med stat (o. penninglön). Möller (1790, 1807).
(I 3 g) -HÄST. (stat- 1841 osv. stats- 17881798) (numera bl. i vissa kretsar o. i skildring av ä. förh.) (fin l. präktig) häst (särsk.: den finare l. finaste osv. av ngns hästar) använd (avsedd att användas) vid högtidliga(re) tillfällen l. i officiella sammanhang l. till att glänsa l. stoltsera med; särsk. motsatt: arbetshäst, o. i denna anv. närmande sig bet.: lyxhäst. Hennes Maj:t .. steg utaf sin Stats-häst, den hon altid red ensam. GT 1788, nr 20, s. 3. Landtmannen bör icke befatta sig med uppfödandet af stathästar .. med mindre han äger rationel hästkännedom. Tidén Bosk. 4 (1841).
(IV 2) -KARL. (förr) hos godsägare o. dyl. l. bonde på statsystemets villkor anställd (gift) karl (se d. o. 1 f), statdräng, statare; jfr -folk, -torpare 1. Furuland Stat. 373 (i handl. fr. c. 1822). Det är betecknande att de flesta debattörerna (under 1840-talet) inte ens brydde sig om att försöka skilja mellan statkarlar (statdrängar) och stattorpare. Lantarb. 1956, nr 19, s. 14.
Ssg: statkarls-familj. (förr) statkarls familj, statarfamilj. Ottelin BSorl. 114 (1904).
-KASSA, -KLOKSKAP, se C.
(I 3 g) -KLÄDNING. (stat- 1906. stats- 1847) [jfr t. staat(s)kleidung] (†) klänning (se d. o. 2) använd l. avsedd att användas vid (ytterst) högtidliga tillfällen, galaklänning, festklänning. SthmModeJ 1847, s. 48. Högberg Vred. 3: 277 (1906). Jfr C.
-KONTOR, se C.
(IV 2) -KÖK. (förr) av stathushåll (särsk. sådant som bestod av ogifta statdrängar) disponerat kök; jfr statar-kök. Fridegård LHård 6 (1935). Spong Kråkn. 48 (1963; disponerat av hushåll bestående av ogifta statdrängar; om förh. på 1800-talet).
(IV 2 (slutet)) -KÖTT. (förr) jfr -mjölk. (Drängen) Hagström var .. till fru Maville med något smått och för sig köpte Stat-Kött och strömming. Reenstierna Årstadagb. 2: 156 (1818).
(IV 2) -LISTA. (förr) lista över den (i persedlar o. mängd specificerade) stat (jämte penningkontanter) som en lantarbetare hade att uppbära (uppbar) i lön under viss städseltid (vanl. ett år); jfr statar-lista. JernkA 1818, 2: 60.
(IV 2) -LÖN. (förr) lön (till lantarbetare) som utgick i form av stat (o. till viss mindre del i pengar). SvD(B) 1944, nr 286, s. 4.
(IV 2) -LÖNE-SYSTEM. (förr) lönesystem för avlöning (av lantarbetare) som innebar att arbetsgivaren avlönade sin arbetstagare med stat (o. till viss mindre del med pengar), lönesystem grundat på statlön; i sg. best. särsk. liktydigt med: statsystemet. Under avtalsåret 1944—1945 skall statlönesystemet avvecklas och övergång till kontantlönesystem vara genomförd senast den 1 november 1945. SvLantarbFVerksBer. 1944, s. 15. —
-LÖS, se C.
(III 3) -MEDEL. (stat- 1975 osv. stats- 16841961) (numera bl. i vissa kretsar o. i skildring av ä. förh., särsk. med ålderdomlig prägel) medel (se medel, sbst. 14) varöver förfogas l. som utgår enligt (riks)stat. Schück VittA 2: 118 (i handl. fr. 1670). Gentemot Heckscher kan .. (Cavallie) hävda, att mobiliseringen (1700) skedde .. utan att statmedel anslagna till civila ändamål behövde tas i bruk för att täcka de nya militärutgifterna. HT 1975, s. 492. Jfr C. särsk. (numera bl. i skildring av ä. förh.) pregnant, ss. sammanfattande benämning (i rikshuvudbok) på medel tillhörande kassaförlags- o. stat(s)regleringsfonderna (se stat(s)-reglerings-fond 2) (samt fonden för reserverade medel). Stuart o. Rystedt HbMedelsförv. 1: 42 (1905).
Ssg (till slutet; numera bl. i skildring av ä. förh.): stat(s)medels-fond. i pl., sammanfattande, = stat(s)-reglerings-fond 3. Stuart o. Rystedt HbMedelsförv. 1: 49 (1905: statsmedelsfonderna).
(IV 2) -MJÖLK. (förr) i stat ingående (kvantitet) mjölk. SvD(A) 12/5 1916, s. 7.
(IV 2) -MJÖLKERSKA. (förr) statanställd mjölkerska. LD 1909, nr 71, s. 2.
-MYNDIGHET, se C.
(III 4 (a)) -OFFICER l. (utom i pl. mera tillf.) -OFFICERARE. (i inofficiellt spr. i vissa, i sht militära, kretsar samt om ä. förh.) fast anställd ordinarie yrkesofficer, officer på stat (se stat, sbst.3 III 4 a α); jfr -fänrik. DN(B) 1946, nr 240, s. 7.
(IV 2) -ORDNING. (förr) ordning (se d. o. 3 b β) reglerande tjänstefolks stat. Törne Landthush. 1: 131 (1801).
(IV 2) -PERSEDEL. (förr) persedel (se d. o. 1) som ingick i statavlönad lantarbetares stat. Furuland Stat. 28 (1962).
-PERSON, se C.
(IV 2) -PIGA. (förr) statanställd piga (se d. o. 3); jfr stats-deja. EkonS 2: 141 (1895).
-POLIS, se C.
(I 3 g) -PORTRÄTT. (i sht i vissa kretsar, särsk. konst.) om (ståtligt) representationsporträtt; jfr stats-porträtt (se C). Fatab. 1933, s. 148.
(III 3) -REGLERING. (stat- 1980 osv. stats- 17771961, 1987 (: statsregleringsfonden)) (numera bl. i vissa kretsar, särsk. med ålderdomlig prägel, o. i skildring av ä. förh.) om verksamheten l. arbetet l. förrättningen att (beräkna inkomster o. fastställa utgifter i o. därmed) reglera (se d. o. II 2 b) riksstat (se d. o. 1); äv. speciellare, om (riksdagsbeslut som innebär) riksdagens fastställande av riksstat; äv. i utvidgad anv., dels om (verksamhets)område l. system o. d. inom ett lands finansförvaltning som statreglering (i ovan angivna betydelser) konstituerar, dels konkret, om (förslag till l. prövad o. fastställd) riksstat; äv. (numera bl. i skildring av ä. förh.) i uttr. egentlig l. ordinarie statreglering (jfr slutet); nutida officiell benämning: budgetreglering. CirkBr. 14/5 1777, s. 1. Statsregleringen är börjad, wåre petitioner har iag i rättan tid uppgifwit. HH XXXII. 2: 73 (1784). Von Heynes förslag att förelägga Statsutskottet viss tid att inkomma med statsregleringen. Liljecrona RiksdKul. 74 (1840). Riksdagen går nu sin någorlunda jemna gång .. I dessa veckor bestämmes den så kallade statsregleringen, d. v. s. budgetten. HReuterdahl (1844) i MolbechBrevveksl. 2: 324. Statsreglering (dvs.) Det beslut, hvarigenom rikets ständer bestämma anslagen för rikets behof och anvisa medel till deras betäckande. Dalin (1854). Statsreglering .. (dvs.) Statsförslag. Ahlman (1872). NF 4: 906 (1881: den egentliga (ordinarie) statsregleringen, sg. best.). Den bestämdhet, som begreppet hufvudtitel nu eger i svenska statsregleringen, är ej af lag gifven. 2NF 11: 1237 (1909). Statsregleringen består huvudsakligen däri, att riksdagen beslutar om anvisande av anslag. SvRiksd. 12: 328 (1934). Anm. Jfr äv. språkprov under slutet. särsk. (om förh. i Sv. under perioden 1809—1868) i uttr. extra (ordinarie) statreglering, oeg., om riksdagens (prövning av o. beslutande om l. (konkretare) beslut om) anordning av extra(ordinarie) anslag på Riksgäldskontorets stat; äv. i utvidgad anv., dels om det (verksamhets)område l. system o. d. inom den svenska finansförvaltningen som extra statreglering (i ovan angiven bet.) konstituerade, dels konkret, om gm denna tillkommet anslag l. tillkommen anslagssumma. Då Stats-Utskottet i afseende på den ordinarie, samt Stats- och Banco-Utskotten i afseende på den Extra Statsregleringen icke uppgifvit andra tillgångar än (osv.). BtRStP 1828—30, Saml. 4. I: 5, s. 410; jfr huvudmom. Denna del (dvs. andra delen av rikshuvudboken för 1854) innehåller vidare (bl. a.) följande konti: .. Statsregleringens öfverskott och brist .. Extra statsregleringens öfverskott. Stuart o. Rystedt HbMedelsförv. 1: 37 (1905); jfr huvudmom. Vid 1862—1863 årens riksdag väcktes ånyo frågan om extra statsregleringens öfverflyttning från riksgäldskontoret. Därs. 117. Riksgäldskontoret .. fick (1815) dela den vanliga finansförvaltningen med Statskontoret, i det att Riksgäldskontoret uppbar allmänna bevillningen och några andra statsinkomster mot skyldighet att bestrida utgifter inom extra statsregleringen. 2NF 23: 370 (1915). De extra ordinarie anslagen .. upptogos (efter 1809) ej på hufvudtitlarna och betecknades vid 1828—30 års riksdag, då Riksgäldskontorets behållning medgaf anvisandet af dylika anslag till betydande belopp, såsom extra statsreglering. Därs. 26: 1071 (1917).
Ssgr (numera bl. i vissa kretsar, särsk. med ålderdomlig prägel, o. i skildring av ä. förh.): stat(s)reglerings-arbete. UrKorrCronholm 268 (1863).
-fond. (om ä. förh. i Sv.) 1) om vardera av de båda fonder (se fond, sbst.1 II 2) varpå statliga medel avsedda för bestridande av statsutgifter fastställda gm statreglering samlades, dels (företrädesvis i uttr. ordinarie stat(s)-regleringsfonden) om den fond varur medel togs för bestridande av gm (ordinarie) statreglering fastställda utgifter, dels (företrädesvis i uttr. extra stat(s)regleringsfonden) om den fond varur medel togs för bestridande av gm extra statreglering (se stat-reglering slutet) fastställda utgifter; i ovannämnda uttr. äv. i utvidgad anv., om konto(rubrik) l. fondtitel i rikshuvudbok varunder ifrågavarande fond redovisades; jfr 2. Enligt det genom kungl. brefvet den 15 februari 1855 faststälda formulär för rikshufvudboken, blef redovisning för statsmedlen, bestående dels uti de såsom rörelsekapital åt statsverket anvisade från äldre tider reserverade öfverskottsmedel och dels uti de till statsutgifternas bestridande anslagna tillgångar, meddelade å tre särskilda hufvudkonti, nemligen statsverkets grundfond, ordinarie statsregleringsfonden och extra statsregleringsfonden. Stuart o. Rystedt HbMedelsförv. 1: 38 (1905). (Det) förefanns (fr. o. m. år 1877) icke vidare anledning till att på särskilda konti i rikshufvudboken afgifva redovisning för ordinarie och extra statsregleringsfonderna. Därs.
2) (om förh. 1875—1980, då ifrågavarande fond avskaffades) i sg. best., om den (gm sammanslagning år 1875 av ordinarie o. extra stat(s)regleringsfonderna (se 1) bildade) fond varpå utfallet av statens skattebudget l. (efter 1937) driftbudget (se under skatte-budget) samt medel av olika slag (inklusive tillgångar o. skulder) som icke kunde hänföras till någon kapitalfond i rikshuvudboken samlades; äv. i utvidgad anv., om konto(rubrik) l. fondtitel i rikshuvudbok varunder ovan angivna fond redovisades; jfr 3. Ord. och extra statsregleringsfonderna blefvo .. år 1875 sammanslagna under benämning statsregleringsfonden, och samtidigt upplades ett särskildt konto för fonden för reserverade medel, till hvilken fond nettoöfverskott eller nettobrist i statsregleringen öfverföras. Stuart o. Rystedt HbMedelsförv. 1: 33 (1905); jfr 1. SOU 1952, 45: 207 (om fondtitel i rikshuvudbok). Statsregleringsfondens behållning motsvarar skillnaden mellan de av huvudförvaltningarna bokförda tillgångar och skulder, som icke kunna hänföras till övriga kapitalfonder. Behållningen uppdelas på budgetutjämningsfonden, reserverade medel och debiterade riksstatsmedel. Därs. 224. Statsregleringsfonden .. Kapitalsaldot på fonden fördes till utgående balanskontot under rubriken ”kapitalbehållning på nedan nämnda konton” eller i förekommande fall ”kapitalskuld på nedan nämnda konton”. SAOBArkSakkSvar (1987).
3) i utvidgad anv., i pl. sammanfattande, om statsverkets kassa(förlags)fond, fonden för reserverade medel o. stat(s)regleringsfonden (i bet. 2), stat(s)medelsfonder(na). Stuart o. Rystedt HbMedelsförv. 1: 42 (1905: Statsregleringsfonderna, pl. best.).
-förslag. förslag till statreglering; statförslag; budgetförslag. Liljecrona RiksdKul. 48 (1840). Storamiralens egentliga ämbetsutövning bestod (bl. a.) i .. granskning av de årliga statsregleringsförslagen. SvFlH 3: 132 (1945).
-period. (ett räkenskapsår inneslutande) tidsperiod för gällande statreglering, budgetperiod; jfr -reglerings-år. SamlFörfArméen 5: 269 (1859).
-proposition(en) (†) (ss. officiell kortform fungerande) benämning på Kungl. Maj:ts (nådiga) proposition angående statsverkets tillstånd o. behov (se stats-verk 1 b), statsverksproposition(en). Hellberg Samtida 12: 110 (1874; i fråga om förh. 1865). RiksdP 1875, 2 K nr 1, s. 26 (använt ss. marginalrubrik). De Geer Minn. 1: 242 (1892).
-år. jfr -reglerings-period; budgetår. Oscar II Mem. 1: 131 (1889).
(I 3 g) -ROCK. (stat- 1983 osv. stats- 1686) [jfr t. staat(s)rock] (numera bl. i skildring av ä. förh.) rock (se rock, sbst.2 1) för tillfälle (fest l. högtid) då man ville vara välklädd l. fin, högtidsrock. Rosenfeldt Vitt. 195 (1686). SAOBArkSakkSvar (1983).
(I 3 g) -RUM. (stat- 1871 osv. stats- 17461945) [jfr t. staatszimmer] (numera bl. i vissa kretsar o. i skildring av ä. förh.) jfr rum, sbst.3 9, o. -våning; särsk. liktydigt med: paradrum, praktrum, representationsrum. (T.) Paradezimmer .. (sv.) statsrumm. Dähnert 216 (1746). Konung Carl Johan bodde i Stockholms slott tvenne trappor upp .. statrummens fönster lågo åt Norrbro, smårummens inåt borggården. Hellberg Samtida 4: 1 (1871). Längs väggarna i statrummet (i bondgårdar beskrivna av V. Benedictsson) står moderna valnötsmöbler. Böök i 3SAH LX. 2: 163 (1949). Den nyanordnade residensvåningen .. blev .. iordningställd och statrummen dekorerade med målning i stilformer av blandad rokoko och nyantik. Rig 1961, s. 109.
(III 3) -RÄKNING. (†) om (siffermässig redogörelse utgörande) stat; jfr räkning 1 c. De Svenske förslagen och statrekninger, som H. K. M:t (dvs. G. II A.) let litet för sin död göra på tilkommande års saker, de äre af H. K. M:t sielf underschrefne. HT 1892, s. 160 (i handl. fr. 1632).
-SAK, -SEKRETERARE, se C.
(I 3 g) -SELE. [sv. dial. statsele] (numera bl. i vissa trakter l. kretsar o. i skildring av ä. förh.) om fin l. praktfull sele (se sele, sbst.2 1) använd (avsedd att användas) vid högtidliga(re) tillfällen l. i officiella sammanhang, finsele, praktsele. PT 1791, nr 12, s. 4 (i pl., motsatt: Ord(inära) Selar).
(I 3 g) -SINDEL. (†) ett slags extra fin l. praktfull sindal(taft)? (För smådrängar, kistedrängar m. fl.:) ttyll vnderdrachtt (dvs. dräkt buren under en annan) statt syndell 219 alle(n). KlädkamRSthm 1560 G, s. 19 a. Ttil fennikor (dvs. fanor l. flaggor) suarth statt syndell. Därs. 1561—65 L, s. 118 a.
(IV 2 (slutet)) -SMÖR. (förr) jfr -mjölk. Fredag. Pappa med (drängen) Bergman och (huspigan) Cecilia ompackade det köpta smöret som var 6 1/2 £ ℔, men hvaraf tre karlar fick sitt 1/2 års statsmör och jag (Årstafrun) således blott 5 £ ℔ qvar. Reenstierna Årstadagb. 1: 365 (1807); jfr: Allt bordssmör måste vara av högsta kvalitet, och det kärnades hemma under .. (Årstafruns) stränga överinseende. Däremot ansåg hon det billigare och mera praktiskt att köpa matsmör i staden, och samma sort erhöllo även drängarna som del av staten. Därs. (1946; not till ovan anförda språkprov).
(V 1) -STAD. (†) om stad som samtidigt utgör en stat, stadsstat. Fröding Grillf. 2: 5 (1898; om medeltida italienska o. antika grekiska förh.).
(IV 2) -STUGA. (förr) jfr -byggnad. Strindberg Julie 26 (1888).
-SUMMA. (stat- 1873 osv. stats- 17171850, 1961 (i referat av handl. fr. 1772))
1) (numera bl. i vissa kretsar o. i skildring av ä. förh., särsk. med ålderdomlig prägel) till III 3: (slut)summa i stat. BrinkmArch. 1: 220 (1717). BtRiksdP 1894, I. 1: nr 55, s. 3.
2) (numera bl. i skildring av ä. förh.) till IV 1: apanagesumma. Åmark SvStatsfin. 339 (1961: den årliga statsumman); möjl. till 1.
(IV 2) -SYSTEM(ET). i Sv. förr (till år 1945) existerande löne- l. anställnings- l. tjänstesystem för hos godsägare o. dyl. l. bonde anställd (gift) manlig lantarbetare, som innebar att denne (lydde under legostadgan o.) ss. ersättning för sitt arbete hade boenderätt (tillsammans med sin familj) i av godsägaren osv. tillhandahållen bostad samt stat för sitt (o. familjens) behov (jämte viss penninglön); äv. om system av ovan angivet slag (l. system jämförbart med sådant) i annat land än Sv. (företrädesvis Finl.); jfr stat-löne-system, statar-system(et). Björkman (1889). Kontantlönesystemet återinföres i stället för det under de tre senaste åren gällande statsystemet (för lantarbetarna vid Avesta bruk). Upsala 11/6 1931, s. 1. I statsystemets historia är stattorparen ofta att betrakta som en föregångare till statdrängen. Furuland Stat. 30 (1962). Till Finland lånades statsystemet in från Östsverige redan omkr. år 1800. Därs. 351.
(IV 2) -SÄD. (förr) jfr -mjölk. Dalin (1854).
(IV 2) -TJÄNST. (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr -anställning. MalmöhHushSällskH 1849, s. 8 (i handl. fr. 1847).
(IV 2) -TORP. (förr) till viss lantegendom hörande torp upplåtet (avsett att upplåtas) åt vid lantegendomen i fråga anställd stattorpare. Weste FörslSAOB (c. 1817). Stattorp hafva på grund af frånvaron af större jordbruk knappast förekommit i Norrland. Hellström NorrlJordbr. 153 (1917).
(IV 2) -TORPARE. (stat- 1778 osv. stats- 17721807)
1) (förr) vid viss lantegendom anställd (under legostadgan lydande) (gift) manlig lantarbetare som mot rätten att (tillsammans med sin familj) få bebo torp (stattorp) l. backstuga, tillhörigt resp. tillhörig ifrågavarande lantegendom, o. för eget behov få bruka ett (större) stycke jord i dess omgivning, samt mot viss, från huvudgården utgående, stat (jämte en viss penninglön) hade att för egendomsägarens räkning utföra visst bestämt (särsk. i så l. så många dagsverken per tidsenhet räknat) arbete; särsk. motsatt dels: jordtorpare, dels: statdräng l. statkarl, statare (förr äv. (o. i sht) allmännare, dels om statdräng l. statkarl, dels om dagsverkstorpare); stundom äv. i utvidgad anv., om utländsk motsvarighet till stattorpare (i ovan angivna betydelser). På andra sidan Örebro, såsom hos lagman Grevesmöhlen och h. Korsseman är inrättning gjord med statstorpare, som hava visst tunntal spannmål för visst antal dagsverken i veckan. Utterström JordbrArb. 1: 799 (i handl. fr. 1772). Inom gränsen af hvarje tillämnad större farm (vid Engeltofta säteri i Skåne), äro byggde särskildte hus för stat-torpare. EconA 1807, dec. s. 31. Arbetare för jordbrukets behof (:) .. jordtorpare, stattorpare, tjenare i husbondens bröd, statfolk, daglönare och backstugusittare m. m. StatistT 2: Försl. 15 (1861). Bland sina arbetare räkna .. (de tyska godsägarna) icke blott vanligt tjänstefolk utan äfven, liksom godsägarne i Sverige, en stam af stattorpare. Torpson Eur. 1: 261 (1895). BtRiksdP 1895, I. 1: nr 22, Bil. s. 3 (äv. om dagsverkstorpare). I allmänhet var ordet stattorpare vid den tiden (dvs. 1800-talets förra hälft) en ren synonym till orden statdräng — statkarl. Furuland Stat. 30 (1962). Statdrängen stod alltid under legostadgan medan stattorparens ställning tycks ha växlat. Dens. Statare 14 (1975).
2) (numera bl. i vitter stil, tillf.) bildl., om person vars situation i ett l. annat avseende liknar l. erinrar om en stattorpares (i bet. 1); anträffat bl. om författare, dels om sådan som tvingas försörja sig med ett borgerligt arbete l. som är tvungen att följa l. (o. med nedsättande bibet.) utan vidare l. gärna följer en förläggares l. överordnads direktiv, dels (i uttr. litteraturens stattorpare) om sådan som i sitt författarskap genast använder sig av (”konsumerar”) nyförvärvade erfarenheter l. kunskaper (i st. f. att låta dem ”ligga till sig” o. fördjupas l. mogna). Lyckligtvis är Poesiens .. lustgård underkastad andra lagar, än de som föreskrifvas af stat-torparnes kritik. Atterbom Minn. 90 (i senare bearbetat brev fr. 1817). Elfrida måste .. arbeta, men med hvad? .. Öfversätta, nej det göres nu på dagsverke af herrar förläggares stattorpare. Knorring Skizz. I. 2: 116 (1841). (Ur) ett förtidigt skriftställeri .. utbildas .. (bl. a.) litteraturens stattorpare, som genast förbruka, hvad de för dagen lära. Fries BotUtfl. 3: 417 (1847, 1864). (Hölderlins) gest är heroisk, Platen har inte mer gest än Stagnelius och andra stattorpare. Ekelund Brev 1: 42 (1906). Det är tydligt att Ekelund räknar sig själv till stattorparna, att han tycker sig stå närmast Stagnelius och Platen. Werin Ekelund 1: 132 (1960; kommentar till 1906 ovan).
Avledn. (till -torpare 1): stattorperi, n. (numera bl. ngn gg, i skildring av ä. förh.) om (samhällssystem grundat på) statsystemet. Hvad min motion om Stattorperiet angår .. den är uppgjord i samråd med en .. egendomsherre. Geijer Brev 353 (1840); jfr: Geijer hade avgivit sin motion om stattorperiet 6 mars 1840. JLandquist Därs. 471 (1923).
(I 3 g) -VAGN. (numera bl. i vissa kretsar o. i skildring av ä. förh.) fin l. praktfull, för personbefordran avsedd, hästdragen vagn använd (avsedd att användas) vid högtidliga(re) tillfällen l. i officiella sammanhang l. till att stoltsera l. pråla med; jfr stats-vagn 1 (se C). Tranér Anakr. 103 (1831, 1833). Av .. statvagnar hade två inköpts .. till dåvarande kronprins Gustafs och prinsessan Sofia Magdalenas av Danmark biläger den 4 november 1766. Cronquist Ekipage 62 (1952).
(I 3 g) -VÅNING. (stat- 1857 osv. stats- c. 18171945) (numera bl. i vissa kretsar o. i skildring av ä. förh.) fint l. dyrbart l. praktfullt inredd våning i ett hus (särsk. om sådan våning avsedd för representation l. fest l. hysande av (ansedda) gäster); särsk. liktydigt med: paradvåning, praktvåning, representationsvåning; jfr -rum. Weste FörslSAOB (c. 1817). Den förmögnare allmogens hus och boningsrum (i Skåne) äro ofta stora, höga, ljusa och rymliga samt innehålla stundom en särskild, väl inredd och möblerad statsvåning. Torpson Norden 25 (1887). (Det skulle bli kalas i prostgården:) I statvåningen stod allt på parad. Från möblerna voro alla öfverdrag aftagna och gångmattorna borta. Engelke Prästg. 41 (1905). Ingen ”statvåning” stod här (dvs. i Topelius barndomshem) obebodd och väntade på ”främmande”, såsom fallet varit i Calamniuska huset. Vasenius Top. 1: 252 (1912). Den övre statsvåningen (på svenska legationen i London). SvD(A) 4/1 1930, s. 3.
-VÄLVNING, se C.
B (†): STATE-HUS, se A.
C (i allm. till V 1): STATS-ADVOKAT.
1) [efter nor. statsadvokat] om (l. titel för) riksadvokaten (se riks-advokat 1) närmast underställd allmän (i sht vid ”lagmansrett” verksam) åklagare i Norge (i Sv. närmast motsvarat av: läns- l. överåklagare, jfr -åklagare 1); jfr 2. 2NF 19: 1408 (1913).
2) [efter d. statsadvokat] om (l. titel för) riksadvokaten (se riks-advokat 1) närmast underställd allmän (i sht vid ”landsrett” verksam) åklagare i Danmark (i Sv. närmast motsvarat av: läns- l. överåklagare, jfr -åklagare 1); jfr 1. 2SvUppslB 24: 87 (1952).
3) [efter eng. state’s attorney, state attorney] (tillf.) i fråga om förh. i Förenta staterna: jurist (åklagare) representerande staten i en domstol (se d. o. 3). Grebst Året 181 (1913).
4) i fråga om planerad men icke förverkligad inrättning i Sv.: myndighet(s-person) med uppgift att bevaka statens ekonomiska intressen i olika sammanhang. SOU 1978, 59: 9.
-AFFÄR.
1) affär l. angelägenhet som gäller stat(en); företrädesvis i pl.; jfr affär 2. CivInstr. 344 (1661). Frihetstidens präster, främst biskoparna, kastade sig med liv och lust i statsaffärerna. Lindroth SvLärdH 3: 542 (1978).
2) i pl., om stat(en)s affärer l. ekonomiska ställning; jfr affär 5. Italien med dess ruinerade stats- och kommunalaffärer. Adelsköld Dagsv. 4: 27 (1901).
-AGRONOM. i fråga om förh. efter den 1 juli 1977: (titel för) föreståndare o. chef för försöksavdelning vid institution vid Sveriges lantbruksuniversitet; i fråga om ä. förh. äv. dels: (titel för) försöks- l. forskningsledare vid lantbrukshögskola l. -universitet i Sv., dels: (titel för) statsanställd teknisk rådgivare inom (vissa sektorer av) lanthushållningen, statskonsulent (se d. o. 1; jfr agronom a). NerAlleh. 1871, nr 41, s. 3. Statsagronom .. stundom använd benämning på statskonsulenterna i särskilda delar af landthushållningen. 2NF (1917). (År) 1840 anställdes en statens agronom för dylika förrättningar (dvs. torrläggning o. bevattning av jord o. d.), småningom ökades antalet av dessa tjänstemän, vilka 1858 fingo titeln statens lantbruksingenjörer. Statsagronom behölls som titel för statens rådgivare inom andra grenar av lantbruket. 3NF 12: 729 (1930). Var och en av försöksanstalterna .. (vid lantbrukshögskolan) står under ledning av en föreståndare i professors ställning. Närmast under föreståndaren handhavas försöksanstalts uppgifter av statsagronomer. SFS 1938, s. 1510. Statsagronom .. (dvs.) titel för avd.-föreståndare vid Statens jordbruksförsök, Statens husdjursförsök, Lantbrukshögsk:s avd. för statistik och försöksteknik och Statens trädgårdsförsök. 2SvUppslB (1953). Försöksavdelningen för norrländsk växtodling .. Statsagronom Hagsand, Erik. KatalSLU 1979—80, s. 64.
-AKT.
1) om officiell (o. i ceremoniella l. högtidliga former försiggående) akt (se akt, sbst.1 I 3) som har avseende på l. gäller en stat l. staten. UNT 25/11 1941, s. 1.
2) akt (se akt, sbst.1 II a) redogörande för l. konfirmerande uttalande l. beslut o. d. som gjorts resp. fattats o. d. av statlig myndighet(sperson) l. statligt organ o. d., statsurkund, statshandling (se d. o. 2). Jungberg 474 (1873).
-AKTION.
1) [efter t. (hauptund) staatsaktion, skådespel där statshändelse(r) framställs, historiskt repertoarstycke, pompöst iscensatt l. omständlig förhandling (om ngt oväsentligt)] (numera bl. i vissa kretsar, i sht teat.) om (viktigt) historiskt skeende l. (viktig) historisk händelse l. tilldragelse (tänkt ss. ett skådespel) l. människas l. människors agerande l. insats o. d. (tänkt ss. rollspel resp. resultat därav) i ett sådant skeende osv.; äv. i utvidgad anv.: (viktig) högtidligt l. omständligt debatterad l. dryftad angelägenhet l. fråga; i ovan angivna betydelser stundom äv. i uttr. huvud- och statsaktion; jfr aktion 1 a, c (, 6), o. huvud 4 b β α’. Denna fråga (om Göta kanal) har alltid utgjort en hufvud- och statsaction vid våra Riksdagar. AB 1831, nr 84, s. 2. Förslaget att .. (dottern) skulle resa till Orleans behandlades i familjkretsen såsom en riktig ”hufvud- och statsaktion”. Callerholm Stowe 187 (1852). Tid är pengar, och det gifves ju en så oändlig massa af glosor, sentenser, fraser, reglor och undantag, åratal och ”statsaktioner” att inhemta här i verlden. NIllT 1867, s. 194. Edouard de Biefve .. en god målare af statsaktioner. Estlander KonstH 212 (1867). Man kunde ha väntat, att med Nordencrantz äfven hans stora statsaktion varit död och begrafven. Odhner G3 1: 106 (1885). Tänker Du nu har läst min sista pjes. Svårigheten bestod i att få fram det intima i menskorna midt under statsaktionerna. Har jag lyckats? Strindberg Brev 13: 129 (1899). Konstnären, marionettmänniskornas herre, som står bakom banan och äger hela statsaktionens öde i sin hand genom hemliga trådar. Östergren (cit. fr. 1915).
2) (i sht i vitter stil) handling l. åtgärd l. ingripande från stat(en)s sida; jfr aktion 1 a—c. Först nu (dvs. 1654) .. tog utvandringen till nya Sverige kraftigare fart. Det var resultatet av en medveten statsaktion, för att rädda den kringrända och hotade kolonien åt riket. Ymer 1937, s. 266.
-ALLIANS. (numera bl. tillf.) allians mellan stater. Botin Hem. 2: 10 (1756).
-ANGELÄGENHET~00102 l. ~00200. [jfr t. staatsangelegenheit] för stat(en) gällande nödvändighet l. behov (jfr angelägenhet 1 d); äv. (o. numera företrädesvis) konkretare (jfr angelägenhet 2), dels om ngt som är (l. uppfattas ss.) angeläget för stat(en), dels (allmännare) om ngt som rör l. gäller stat(en) l. stat(en)s intressen l. säkerhet o. d. (särsk. liktydigt med: statssak l. -ärende l. -fråga o. d.); jfr riks-angelägenhet. Nordberg C12 1: 765 (1740). Vid den allmänna sammankomst .. som stats- eller krigsangelägenheten föranlåtit, bidrog alt (osv.). Lyceum 2: 199 (1811). (Äran) är den stora statsangelägenheten, för hvilken dess (dvs. folkets) gamle må rådpläga och de unga männer väpna sig. Wallin Rel. 3: 199 (1826, 1831). Konung Carl XI, som .. (år 1675) började taga en verksam del i statsangelägenheterna, sysselsatte sig i främsta rummet med utrustandet af flottan. Mankell Krigsm. 288 (1865). I Berlin dömes pastor Niemöller för fortsatt brott mot paragraf 130 i strafflagen rörande behandling av statsangelägenheter i predikningar på ett sätt, som äventyrar samhällsfreden, till 7 månaders fästningsstraff och sammanlagt 2,000 marks böter. SvDÅb. 16: 279 (1939).
-ANKLAGELSE~0200. (numera knappast br.) anklagelse för brott mot stat(en) l. dess konstitution. Svedelius StatsrAnsv. 154 (1856).
(III 3) -ANORDNING. (†) anordning (se d. o. 3 b) av i statlig budget anslagna medel. Förkl. 24/11 1724, s. 3. Bergv. 2: 3 (1786).
-ANSLAG~02 l. ~20. till III 3: anslag i stat; äv. (o. i fråga om nutida förh. nästan bl.) till V 1: av stat(en)s medel (se medel, sbst. 14) utgående anslag, statligt anslag; jfr anslag 17. Weste FörslSAOB (c. 1817). Sammandragen .. hänföra sig till förvaltningarnas räkenskaper, och därvidlag i huvudsak till slutsummorna å inkomsttitlar och statsanslag. Bååth (o. Munthe) KStatskont. 82 (1930). IllSvOrdb. (1955).
-ANSTALT~02 l. ~20.
1) (numera föga br.) av stat(en) vidtagen anstalt (se d. o. 1). Järta 2: 224 (1823).
2) (numera bl. mera tillf.) stat(en)s anstalt (se d. o. 5), statlig anstalt. NordFörsäkrT 1960, s. 264 (1845).
-ANSTÄLLA~020. jfr -anställd o. -anställning. Stadsåklagarna böra statsanställas. Östergren (cit. fr. 1921).
-ANSTÄLLD~02 l. ~20, p. adj. anställd av stat(en), statligt anställd. Hildebrand Donaumon. 137 (1915; om fältpräster).
-ANSTÄLLNING~020. jfr -anställd. Östergren (1945).
-APPARAT. sammanfattande, om de organ o. inrättningar varigm en stat (staten) administreras o. statsmyndighet o. regeringsmakt utövas; jfr -maskineri, -väsen 2, o. samhälls-apparat. SvD(B) 1944, nr 46, s. 4.
-ARBETE~020, sbst.2 (sbst.1 se A).
1) arbete för vilket stat(en) står som arbetsgivare, statligt arbete. SFS 1919, s. 485. Wigforss Minn. 2: 374 (i handl. fr. 1932).
2) arbete som har avseende på l. gäller stat(en) l. stat(en)s bästa o. d. OoB 1892, s. 108. Det blir (att påvisa) .. det torra, hvardagliga statsarbetets sträfsamma omdaningar (vid beskrivandet av den engelska revolutionstidens historia). Stavenow EngRev. 4 (1895).
-ARKEOLOG. (titel för) ämbetsman i Finl. med åliggande att vårda statens samlingar av fornsaker o. d. (motsvarighet i Sv.: riksantikvarie). Schybergson FinlH 2: 443 (1889).
-ARKIV. arkiv (se d. o. 1, 3) för stat(en), statligt arkiv; i sht om centralt sådant arkiv i ett land (motsvarande Riksarkivet i Sv.); ss. officiell benämning bl. om utländska förh. SP 1792, nr 298, s. 1 (i London). Schybergson FinlH 1: 62 (1887: finska statsarkivet). Riksarkivet, som .. torde kunna täfla med hvilket annat statsarkiv som hälst i Europa, utgör .. Sveriges central- och hufvudarkiv. NF 19: 371 (1895). Rig 1950, s. 50 (i Schwerin).
-ARKIVARIE. jfr -arkiv o. arkivarie (motsvarighet i Sv.: riksarkivarie); ss. officiell benämning bl. om utländska förh. Schybergson FinlH 2: VI (1889; vid Statsarkivet i Helsingfors).
(III 3) -AVFATTNING. (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) uppgörande l. upprättande av (riks)stat; jfr avfatta 2. CivInstr. 55 (1652). Vad dessa (dvs. K. XI l. K. XII l. riksrådet) beslöto fördes till protokoll för efterrättelse vid statsavfattningen. Bååth (o. Munthe) KStatskont. 30 (1930).
-AVLÖNAD~020, p. adj. avlönad av stat(en). ActaOel. 2: 31 (1924; om läkare).
-AVLÖNING~020. jfr -avlönad. SFS 1921, s. 1089.
-AVSIKT. (†)
1) till I 1: hänsyn l. skäl (se skäl, sbst.4 13, 14) som har avseende på upphöjd samhällsställning l. upphöjt ämbete (jfr avsikt 4); anträffat bl. i pl. (Sv.) wimlade (före reformationen) af Munkar, Prélater och Dom-Herrar som .. af Stats-afsigter woro förbundne att lefwa ogifte. Utom det, att allmänna Qwins-Personer (dvs. prostituerade) ur detta skäl den tiden woro lidne (av prästerskapet) .. hade (osv.). Botin Hem. 2: 102 (1756).
2) [jfr t. staatsabsicht] till V 1: en stats (statens) syfte l. ändamål l. uppgift (enl. av den l. den initierat l. omfattat betraktelsesätt); äv. dels: syfte l. ändamål l. skäl (se skäl, sbst.4 13, 14) som har avseende på stat(en) l. (pregnant) har det för staten passande l. välägnade l. fördelaktiga l. bästa ss. riktmärke, statsreson, statsskäl, dels övergående i allmännare bet.: politiskt syfte l. ändamål; jfr avsikt 1 (b), 3 c, f. Förfädernas tankesätt, grundade i Odens Gudalära (dvs. religion) och Stats-afsigter, gingo i arf ifrån Far till Son. Botin Utk. 72 (1757). Hwad Statsafsigter gifwit anledning til detta giftermål (mellan Magnus Eriksson och Blanka av Namur) är swårt at säga. Lagerbring 1Hist. 3: 276 (1776). Stats-afsigt .. (dvs.) Politisk afsigt. Weste FörslSAOB (c. 1817; angivet ss. mest brukat i pl., exemplifierat med: Detta skedde i statsafsigter). Ahlman (1872).
-BANA. [jfr t. staatsbahn] stat(en) tillhörig bana för järnvägstrafik, statlig bana (motsatt: privatbana); i sht förr äv. (i pl. best.) närmande sig l. övergående i utvidgad anv., om det svenska statliga järnvägsföretaget Statens järnvägar. Redan på våren 1855 började arbetet å de första statsbanorna i riket. TeknEkonBeskrStatJernvB 18 (1872). Vid statsbanorna (Statens järnvägar). Östergren (1945).
Ssgr: statsbane-, förr äv. -ban-chef. (-bane-) (numera nästan bl. om ä. l. utländska förh.) GHT 1895, nr 222, s. 3 (om svenska förh.). BtRiksdP 1897, I. 1: nr 27, s. 63 (om danska förh.).
-linje. (-bane-) jfr linje 9 (slutet). LfF 1883, s. 220.
-station. (-ban- 1887. -bane- 1897 osv.) NordT 1887, s. 59.
-system. (-ban- 1893. -bane- 1883 osv.) system med statsbanor i ett land l. en region o. dyl. l. system som samtliga sådana statsbanor bildar l. utgör. LfF 1883, s. 219 (i Sv.). EkonS 1: 360 (1893; i Tyskl.). Den femte stora länken i statsbanesystemet var Norra stambanan från Stockholm mot Norrland. SvGeogrÅb. 1956, s. 121.
-BAN-GÅRD. (numera föga br.) bangård för statsbana l. -banor. TT 1891, s. 209.
-BANK. [jfr t. staatsbank] av stat(en) ägd o. driven centralbank, statlig centralbank (särsk. om Sveriges riksbank); stundom äv. mer l. mindre bildl. Rydqvist i 2SAH 12: 502 (1827, 1829; i bild). Sveriges Riksbank är en statsbank utan enskilda aktieegare. Rosenberg Bankv. 59 (1878). Statsbankens (i Finl.) bokslut för 1927 visar åter en nettovinst av närmare 117 milj. (mark). NordT 1928, s. 131.
-BANKRUTT. [jfr t. staatsbankerott] bankrutt (se d. o. I) som gäller stat(en), betalningsinställelse från stat(en)s sida, riksbankrutt. AdP 1800, 1: 50. En statsbankrutt skakade inom kort Belgien. Almquist VärldH 7: 539 (1928).
-BEGRAVNING. begravning som sker (med officiell hedersbevisning) på stat(en)s bekostnad, statlig begravning. ProtStatsrådsberedn. 29/9 1961, s. 2. Det finns inga författningsbestämmelser om statsbegravning. BrevSAOBArk. Statsrådsberedn. 5/3 1986, s. 1.
-BEGREPP. jfr begrepp 5 b. Atterbom Minnest. 1: 321 (1844).
-BEHANDLING, se A.
-BEHOV. [jfr t. staatsbedarf] (numera i sht i fackspr.) till III 3: behov som presentera(t)s i riksstat(en); äv. i utvidgad anv., om i riksstat(en) anslaget belopp för täckande av kostnaden för nämnda behovs tillgodoseende; äv. (o. i fråga om nutida förh. nästan bl.) till V 1, dels om stat(en)s behov av pengar för täckande av kostnader av ovan angivet slag, dels (allmännare) om ngt som stat(en) är i behov av, statligt behov. (Han) begär, at få veta 1756 års Statsbehof, hvarefter han vill lämpa Bevillningen. HSH 16: 397 (1770). Statsbehof .. (dvs.) Statens behof. Behof som är upptagit el. behöfver upptagas i stat. Weste FörslSAOB (c. 1817). En summa af 200,000 Rdr må få användas till bestridande af sådana tillfälliga statsbehof, för hvilka under innevarande Riksdag anslag kunna varda af Rikets ständer beviljade. Tiden 1848, nr 54, s. 4. (Konungen) eger .. att för riksdagen framlägga de statsbehof, för hvilka han anser att anslag af statsmedel böra beviljas. Svedelius Statsk. 1: 126 (1868). Inrättningen af en fast och stadig öfverdomstol var ett verkligt statsbehof. Dens. i 2SAH 51: 148 (1875). Bedömandet av de behov, som skulle fyllas med bevillningar, ledde (under frihetstiden) gärna till ett bedömande av statsbehoven i det hela, så snart det fanns möjlighet att minska behovet av bevillningar. SvRiksd. 12: 17 (1934).
-BEKYMMER. bekymmer (se d. o. 2) som ledning av l. omsorg o. d. för stat(en) medför. Fahlcrantz Schiller Fiesko 19 (1821).
-BELÅNAD, p. adj. belånad hos stat(en), som vilar på statligt (statliga) lån. DN(A) 16/11 1963, s. 3 (om hus).
(I 2, V 1) -BELÄGENHET. (†) om ett samhälles l. en stats inre (politiska) förhållanden l. tillstånd; jfr belägenhet 2. Silverstolpe i 1SAH 5: 346 (1795, 1813).
-BELÖNING. av stat(en) erhållen belöning (för ngt). BtRiksdP 1909, VIII. 2: nr 1, s. 1.
(III 3) -BEREDNING, se A.
-BESKATTNING. beskattning grundad på skattskyldighet gentemot stat(en), statlig beskattning (motsatt: kommunalbeskattning). 2NF 25: 756 (1916).
Ssg: statsbeskattnings-väsende. väsende l. organisation för statsbeskattning i ett land. SkattereglKomBet. 4: 66 (1882).
-BESLAG. av stat(en) gjort l. beslutat beslag (av ngt). SvD(A) 10/4 1917, s. 7 (på smörjmedel).
-BESTYR. bestyr som är förknippat med ledandet l. styrandet av stat(en). Björnstjerna Beskattn. 252 (1832).
-BESTÄLLD, p. adj. som beställts av stat(en). UNT 1/9 1933, s. 1 (om flygplan).
-BESTÄLLNING.
1) (†) till I 2, V 1, om aktivitet l. verksamhet l. bestyr l. syssla som har avseende på l. gäller (de inre förhållandena i) samhälle(t) l. stat(en); jfr beställning 4. Widekindi KrijgH 430 (1671). Block Progn. Dedik. 3 (1708).
2) till V 1; jfr beställning 2 a, b o. -beställd. FinBiogrHb. 2151 (1903).
-BESVÄR. (†) besvär (se d. o. I 2 b) gentemot stat(en). NF 8: 1101 (1884).
-BESÖK. [jfr t. staatsbesuch, besök försiggående under pompa o. ståt l. på ett högtidligt l. formellt sätt] till I 3 g: högtidligt l. formellt l. officiellt (på ett ceremoniellt sätt l. under utvecklande av pompa o. ståt försiggående) besök (hos ngn l. ngnstädes); äv. (o. numera bl.) till (l. med anslutning till) V 1: officiellt (o. under pompa o. ståt l. i högtidliga former försiggående) besök av ett lands statsöverhuvud o. d. i ett annat land; jfr -visit. (Eng.) A set-visit, (sv.) stats-besök. Serenius 388 (1734). Rydén Pontoppidan 535 (1766; om prästs husbesök). SvD(B) 1954, nr 150, s. 8 (av svenska kungaparet i Engl.).
-BETJÄNT. [jfr t. staatsbedienter] (†) statstjänsteman l. statstjänare (jfr betjänt, sbst. 2); äv. (delvis med anslutning till betjänt, sbst. 1 b) med nedsättande bibet. NAv. 10/1 1656, nr 1, s. 3. Heidenstam Brev 123 (1897; i pl., nedsättande om adeln).
-BEVARANDE, p. adj. som strävar efter att bevara stat(en). Estlander 11Årt. 4: 275 (1927; om makt).
-BIDRAG~02 l. ~20.
1) (†) till III 3: för täckande av i (riks)stat uppförda utgifter använt (använda) skattebidrag; äv. till V 1: skattebidrag till stat(en) för täckande av dennas utgifter; äv. närmande sig l. övergående i bet.: skatt l. pålaga till stat(en). (Hemmanens, näringarnas) tillsammanslagde Stats-bidrag upgå til 118,430 R:d. 24 Skill., nemligen (bl. a.): Bewillning .. Wäghållning .. samt diverse onera och allmänna beswär. Femårsber. 1822, SthmL s. 12. Statsbidragen .. äro .. directe tryckande. Därs. UppsalaL s. 19. Statsbidrag .. (dvs.) Utskyld till staten. Dalin (1854).
2) till V 1: av statsmedel utgående bidrag; stundom äv. allmännare, om statshjälp l. statsunderstöd (särsk. i form av lån till låg l. ingen ränta). ÅbSvUndH 32: 32 (1837). Statsbidrag utan ränte- och återbetalningsskyldighet. SFS 1920, s. 1253. Till sjukförsäkringen betalas statsbidrag med hälften av kassornas kostnader för grundsjukpenning (osv.). Elmér SvSocPolit. 229 (1964).
-BILDANDE, p. adj. (stat- 1904. stats- 1885 osv.) som bildar l. utvecklar (l. äger förmåga att bilda osv.) stat(en). TT 1885, s. 145 (om livet).
-BILDNING. (stat- 19001945. stats- 1824 osv.)
1) bildning (se d. o. 4) l. bildande av stat; äv. konkret, om resultatet (dvs. den (ny)bildade staten); jfr riks-bildning. Rydqvist i 2SAH 12: 396 (1827). 2VittAH 15: 289 (1832, 1839; konkret). Sveriges statsbildning försiggick icke .. i stilla ro. Forssell Stud. 1: 310 (1875).
2) (†) om (ut)bildning som stat(en) består sina medborgare; jfr bildning 5 b. KrigVAH 1824, s. 60.
-BOK, se A.
-BOKFÖRING~020. (numera i sht i skildring av ä. förh.) till III 3, om (metod för) bokföring av in- o. utgående medel samt kassamedel enl. (riks)stat; äv. (o. för nutida språkkänsla, utom i vissa fackkretsar, bl.) till V 1, om (metod för) bokföring av stat(en)s medel, statlig bokföring(smetod); i sht om av centralt förvaltningsorgan tillämpad (metod för) sådan bokföring, o. i denna anv. äv. i uttr. central statsbokföring; äv. närmande sig l. övergående i konkret anv., dels om (centralt) bokföringsorgan ombesörjande statsbokföring (i ovan angivna betydelser), dels om böcker l. handlingar av annat slag vari statsbokföring föreligger manifesterad; jfr riks-bokföring. Anm. Det är i ett enskilt språkprov vanl. svårt l. omöjligt att avgöra om stat, sbst.3 föreligger i bet. III 3 l. V 1. Huvudförvaltningarna måste .. i sina till den centrala statsbokföringen ingående räkenskaper inskränka sig till att (osv.). BetLänRäkensk. 1917, s. 7. En rationellt ordnad statsbokföring. SvD(A) 6/2 1926, s. 9. Det är .. (C. Tenows) förtjänst, att statsbokföringen troget anslöts till 1912 års budgetordning. 2NF 38: 822 (1926). Det må vara nog att framhålla den centrala statsbokföringens .. betydelse. SvRiksd. 12: 384 (1934). Det är .. svårt att orientera i statsbokföringen under denna tid (dvs. 1930-talet). SOU 1934: 44 utgör emellertid närmast ett litet mönster av klarhet. HT 1975, s. 294. SAOBArkSakkSvar (1988; till III 3; om ä. förh.).
Ssg: statsbokförings-kommitté(n). (förr) av den svenska regeringen år 1902 tillsatt kommitté med uppgift att se över o. förbättra statsbokföringen o. kassakontrollen i Sv. (sedermera utvecklad till en självständig myndighet inom statlig redovisning o. revision). SFS 1917, s. 2114. Statsbokföringskommittén .. Den faktor som utlöste dess tillkomst var avslöjandet av en större förskingringshistoria i statskontoret sommaren 1902. Statskontoret 111 (1980). Fr o m 1918 blev statsbokföringskommittén reellt ett ämbetsverk med uppgift att formellt granska insända räkenskaper .. samt att sammanställa rapporter över dessa. Därs. 112. Statsbokföringskommittén .. som .. initierade en hel del reformer av den statliga bokföringen .. lär ha varit verksam också efter 1920 (parallellt med det då inrättade riksräkenskapsverket). SAOBArkSakkSvar (1988).
(III 3) -BOKSLUT~02 l. ~20. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om redovisning av utfallet av riksstat. FFS 1899, nr 19, s. 6.
-BOLAG~02 l. ~20. statsägt l. statligt bolag (se bolag, sbst.2 3); ngn gg äv. oeg., om stat(en) själv tänkt l. uppfattad ss. ett bolag. Boström 3: 91 (1850; oeg., om staten). Statsbolagen i norr. SvD(A) 1959, nr 24, s. 4 (i rubrik).
-BORGARE, se d. o. —
-BRIST. till III 3: brist l. underskott i (riks)stat, budgetbrist; äv. (o. i fråga om nutida förh. nästan bl.) till (l. med anslutning till) V 1: brist l. underskott i statskassa(n); äv. konkret(are), om belopp vartill brist l. underskott av angivet slag uppgår. 2BorgP 5: 109 (1734). Om Statzlånens continuerande i anseende til statzbristen 9 1/2 T:r guld årligen, kommer BancoDeputationen at höras. Tilas Ant. 2: 66 (1769). I samma mån De la Gardie fick öfverhanden (i förmyndarregeringen 1660—1672), började åter statsbrister och skulder att växa. Fryxell Ber. 14: 208 (1846). Statsbristen (år 1703) var redan så stor, att embetsmännens löner innehöllos. Rundgren i 3SAH 2: 118 (1887). Statsfinanserna befinna sig i mycket bekymmersamt läge. Statsbrist behöfde fyllas. Billing LevnBisk. 152 (1909).
-BROTT. (numera mindre br.) brott (se d. o. II) mot stat(en) l. statsledning(en); jfr -förbrytelse. 2RARP 16: 147 (1747). 3NF 7: 1191 (1927).
-BROTTSLIG. [delvis till -brott] (numera mindre br.) som begår l. begått brott mot stat(en) l. statsledning(en). 2RARP 12: 642 (1741; i pl., substantiverat). FoU 19: 226 (1826).
Avledn. (numera föga br.): statsbrottslighet, r. l. f. brottslighet riktad mot stat(en) l. statsledning- (en). Tegnér Armfelt 2: 151 (1884).
-BROTTSLING. [delvis till -brott] (numera mindre br.) person som begår l. begått brott mot stat(en) l. statsledning- (en); jfr -förbrytare. SPF 1826, s. 116. Fatab. 1981, s. 23 (om förh. 1718).
-BRYTARE. (†) person som bryter stat(en)s stabilitet l. säkerhet; anträffat bl. om kupp- l. revolutionsmakare; jfr -brytning. Tilas Ant. 1: 42 (1765).
-BRYTNING. (†) om (situation av) politisk oro l. kris l. kamp i stat(en); särsk. liktydigt med: statsvälvning, statskupp; jfr -brytare. Möller (1790). Äfven i den vådligaste statsbrytning qvardröjde .. (H. G. af Melin), tills han med våld afväpnades, på en hög förtroendeplats. Valerius 2: 247 (1839). Statsbrytning .. (dvs.) Statshwälfning. ÖoL (1852).
-BUD l. -BÅD. (†)
1) [jfr t. staatsbote; jfr äv. eng. (state) messenger (o. vidare 2)] i stat(en)s l. statsledning(en)s tjänst varande kurir; äv. liktydigt med: envoyé l. ambassadör. Statsboden, som d. 8 och 10 dennes ankommo med Statens Hollands befallning til Regementerne (i Mastricht) .. at ofördröjeligen marchera til Provincen .. gjorde så mycken rörelse, at Commendanten .. lät tilsluta Portarna. GT 1786, nr 79, s. 2. (Sv.) Statsbud .. (Fr.) Ambassadeur. Envoyé. Nordforss (1805). Sedan twenne Statsbåd hitländt från Porto och Corunna, hölls här .. (i London) en stor Conseil. SP 1809, nr 43, s. 1. Meurman (1847). (Sv.) statsbud .. (eng.) messenger of state. Björkman (1889); möjl. till 2.
2) [efter eng. (state) messenger, pursuivant] statstjänsteman (i Engl.) med uppgift att gripa l. häkta personer misstänkta l. efterlysta för brott mot staten l. statsledningen. (Den för påstådd konspiration arresterade svenske ministern i London utvisas:) At sluta Comœdien, såsom hon war begynt, hade icke allenast Lieutenanten af Garde Ordres, at sittia hos honom i wagnen, utan ock 2 Stats-bod, at följa til häst, och ei gå från honom, förrän han wore under segel. Nordberg C12 2: 632 (1740). (Sv.) statsbud .. (eng.) pursuivant of state. Björkman (1889).
-BUDGET. budget för stat(en); numera officiell benämning (ersättande: riksbudget l. riksstat). Palmblad Norige 366 (1846). Regeringen avgiver förslag till statsbudget till riksdagen. RF 1974, 9: § 3. SFS 1981, s. 905.
-BUDGETÄR. (föga br.) som har med statsbudget(en) att göra. Upsala(A) 9/2 1922, s. 1 (i pl., om förhållanden).
-BYGGANDE, n. stat(en)s (upp)byggande. Vid mitten av 1530-talet kan det första skedet av Gustav Vasas statsbyggande sägas vara avslutat. SvFolket 3: 23 (1938).
-BYGGANDE, p. adj. som (upp)bygger stat(en). Gadolin Ostalp. 181 (1932; om folkelement).
-BYGGARE. person som (upp)bygger stat(en). Böök ResTyskl. 24 (1916).
Ssg: statsbyggar-, äv. statsbyggare-verk. statsbyggares verk. LfF 1879, s. 22 (: statsbyggarewerk).
-BYGGE. jfr -byggnad 2; abstr. o. konkret. Det statsbygge (E. Benes) .. var med om att grundlägga har han sedan fått fullfölja som ledare av den tjeckoslovakiska republikens utrikespolitik. Spångberg StMän 3: 8 (1924). Det moskovitiska riket, vars statsbygge hålls ihop av en hård politisk centralism, som till slut samlar makten hos en person. MorgT 1948, nr 311, s. 4.
-BYGGNAD. [jfr t. staatsgebäude (i bet. 1, 2)]
1) stat(en)s l. statlig byggnad (för administration l. representation o. d.); särsk. om utställningsbyggnad ägd l. disponerad av viss stat vid en internationell utställning. Möller (1790). TT 1876, s. 217 (om utställningsbyggnad).
2) jfr byggnad 4; företrädesvis konkret(are), dels om stat(en)s inre (organisatoriska) uppbyggnad l. konstruktion l. ordning (förr äv. liktydigt med: statsförfattning l. konstitution), dels om stat(en) (tänkt l. uppfattad ss. en byggnad); jfr -bygge, -byggning, sbst.2 (Sv.) Statsbyggnad .. (Fr.) Constitution d’un état. Nordforss (1805). Snart var det alltförstörande Romerska riket moget till sin egen förstöring: den colossala statsbyggnaden ramlade, och tycktes under sina ruiner begrafva den sista återstoden af fornverldens bildning och samhällsförfattning. 2VittAH 15: 335 (1832, 1839). Grundvalarna för den Svenska statsbyggnaden. Strinnholm i 2SAH 19: 216 (1838). Denna samhällskris .. kom statsbyggnaden att knaka i sina fogar. Ahnlund i 3SAH LIV. 1: 17 (1943).
-BYGGNING, sbst.2 (sbst.1 se A). (numera föga br.) statsbyggnad (se d. o. 2). Strindberg Brev 4: 398 (1884).
-BÅD, se -bud.
-BÄRANDE, p. adj. (i vissa, särsk. journalistiska, kretsar) om politiskt parti l. politisk grupp o. d.: som (gm att inneha regeringsmakten) bär upp (se bära upp 5 b γ) stat(en); äv. om politisk insats o. d.: som är av sådant slag att den bär upp stat(en). Dessa hotfulla tongångar i Quislings senaste tal, som onekligen varsla om en stramare politik från det statsbärande partiets sida. SvD(B) 1943, nr 215, s. 5. Till Fryxells och Lagerroths romantiserande av den svenska rådsadelns statsbärande insatser finns ingen motsvarighet hos Lauritz Weibull. HT 1965, s. 51.
-BÄVNING. (†) statsvälvning, revolution; anträffat bl. om franska revolutionen 1789. Crusenstolpe Mor. 6: 533 (1844). Därs. 537. —
-CEREMONI. om (ceremoni påbjuden l. försiggående i samband med) statsakt (se d. o. 1); jfr -ceremoniel. Höpken 2: 735 (1776). På statsceremonien (vid G. IV A:s trontillträde) följde allmänna lustbarheter. Crusenstolpe Mor. 5: 130 (1843). Själv blev den forna republikanen (J. David) Napoleons hovmålare och förevigade hans statsceremonier. Tikkanen KonstH 294 (1925).
-CEREMONIEL l. -CEREMONIELL, n. ceremoniel vid statsakt (se d. o. 1); jfr -ceremoni. ConvLex. 5: 315 (1831).
-CEREMONIELL, adj. som består i l. kännetecknas av l. används vid statsceremonier o. d. SFS 1973, s. 889 (i pl., om sammanhang).
-CHEF. statsöverhuvud. Atterbom 2: 283 (1827).
Avledn.: statscheflig, adj. (tillf.) som är statschef(er)s. GHT 1900, nr 283 A, s. 2 (om ställning).
-COMMISSARIUS, se -kommissarie.
-DAM. [jfr t. staatsdame (i bet. 1, 2)]
1) (†) till I 3: gift dam som för (l. vill föra) stort l. kostsamt l. överdådigt hus l. lever (l. vill leva) ståndsmässigt l. förnämt; äv. [sannol. under påverkan av 2 (o. med anslutning till stat, sbst.3 V 1)] = -fru 2. Jag kan ej lida desza sediga Fruar, desza stats-Damer. Jag, som blott känner min orts seder, wet ej hwad jag skal säga til dem. Hasselroth Campe 272 (1794). (Sv.) Statsdam .. (Fr.) Grande dame. Weste (1807). Statsdam .. (dvs.) Fruntimmer som vill vara förnäm el. föra stat. Det är en statsdam som intet förstår i hushållningen. Dens. FörslSAOB (c. 1817). Dalin (1854; med hänv. till Statsfru).
2) (numera bl. ngn gg, i skildring av ä., företrädesvis utländska, förh.) till II 1, = -fru 1. Stats-Dame .. (dvs.) en hof Fröken. Biurman Brefst. 177 (1729). Den 28 (aug.) .. öfwerlämnades (i Madrid) framledna .. Drottningens Lik utaf första Stats-Damen Prinseszan af Masserano .. til Öfwer-Håfmästaren Marquis de Monte Allegro. PT 1758, nr 81, s. 3. (Den vid hovet anställda grevinnan Hiärne hade) ifrån den tiden statsdamer infördes i stället för hoffröknar aldrig af drotningen någon vänlig mine .. at förvänta. GJEhrensvärd Dagb. 1: 7 (1776). (Sv.) Statsdam .. (Fr.) Dame d’honneur .. Fille d’honneur. Nordforss (1805). Har det någon grund hvad jag hört att fråga skulle vara om att Frih. (dvs. M. v. Schwerin) blefve någon slags StatsDam hos Kronprinsessan? Tegnér Brev 2: 328 (1823). (Fr.) Une dame de palais, (sv.) en statsdam. Almqvist FrSpr. 214 (1838). Cannelin (1939; med hänv. till statsfru).
(IV 2) -DEJA. (†) statavlönad ”ladugårdsdeja”; jfr stat-piga. Topelius Vint. I. 1: 306 (1859, 1880).
-DEPARTEMENT. tidigare benämning på departement (se d. o. 1 a) inom Kungl. Maj:ts kansli o. regeringskansliet i Sv. (o. Norge under unionstiden), numera officiell benämning: departement; jfr -expedition. SC 2: 60 (1821; om förh. i Norge). För särskilda grenar av rikets styrelse skola finnas statsdepartement till det antal, lägst åtta och högst tio, som bestämmes genom .. lag. SFS 1933, s. 768. Molin, Månsson o. Strömberg OffFörvaltn. 71 (1969: Statsdepartementen; kapitelrubrik). Regeringen föreskriver i fråga om instruktionen .. för fideikomissnämnden .. att i 14 § ordet ”statsdepartement” skall bytas ut mot ”departement”. SFS 1975, s. 1969. jfr justitie-, utrikes-statsdepartement.
-DEPESCH. (förr) från Kungl. Maj:ts kansli l. från departement l. statligt verk l. statlig myndighet l. kungahuset utgående depesch (se d. o. 3). GT 1788, nr 129, s. 2.
(III 3) -DEPUTATION. i Sv. under frihetstiden existerande deputation (se d. o. 2 b) inom sekreta utskottet med uppgift att utreda ärenden samhörande med statregleringen (förr äv. i uttr. Riksens ständers statsdeputation, framhävande ovannämnda deputation ss. varande ett riksdagens organ). Ingen StatsDeputation tyckes böra ändra hvad som vid Riksdagar beslutes. 2RARP 5: 351 (1727). Bergv. 2: 525 (1749: Riksens Ständers Statsdeputation). Under frihetstiden togo ständerna hand om statsregleringen, som behandlades i sekreta utskottet och dess statsdeputation. 2NF 26: 1086 (1917).
-DIRIGERAD, p. adj. (stat- 1942. stats- 1943 osv.) dirigerad l. styrd av stat(en). TSvLärov. 1942, s. 248 (om skola).
-DIRIGERING. jfr -dirigerad. SAOL (1950).
(I 3 g) -DOCKA. (numera knappast br.) om person (i framskjuten ställning) som är svag för prakt l. flärd l. pompa o. ståt i klädedräkt l. levnadssätt o. icke gör stor nytta i livet; äv. [möjl. med viss anslutning till stat, sbst.3 V 1] om statsöverhuvud som (saknar reell makt o.) blott äger maktens yttre attribut att ståta med; jfr docka, sbst.1 4 c. Drottningen fortfor: Wåra tre döttrar .. äro lata statsdockor, som ingenting är till lags. De .. wilja här ännu spela prinseszor. JournLTh. 1811, s. 990. Konungen (dvs. Fredrik I) war, enligt en snillrik Engelsk författares yttrande, blott en statsdocka, den man wid wisza högtidliga tillfällen påklädde, att lysa på thronen. Ekelund 1FädH II. 2: 72 (1831). Man lemnade .. (dogen i Venedig) slutligen så liten sjelfständighet öfrig, att han var endast en statsdocka. NF 3: 1321 (1880).
-DOMÄN. domän (se d. o. 1) som utgör statsegendom. SvT 1852, nr 25, s. 3.
-DRIFT. drift (se d. o. 15) upprätthållen av stat(en), statlig drift. 2NF 9: 503 (1908).
-DRIVEN, p. adj. driven av stat(en). SvD(L) 19/4 1919, s. 3 (om inrättning).
-DRÄKT. [jfr t. staatsgewand] till I 3 g, = stat-dräkt (se A); äv. (o. numera företrädesvis, nästan bl. i skildring av ä. förh.) till (l. med anslutning till) V 1: officiell (vid statsakter (se -akt 1) buren) högtidsdräkt (för man l. kvinna), särsk. liktydigt med: statsuniform, civiluniform; jfr -kläder, -klädnad, -klädning, sbst.2, -livré 1, -mössa, -peruk. Weste (1807). Framför honom stod en .. med åtskilliga ordnar beprydd herre, i full statsdrägt. Palmblad Nov. 1: 152 (1840). StModeJ 1854, s. 13 (för kvinna). Auerbach (1913; dels om gala- l. festdräkt, dels om uniform). Östergren (1945).
-DRÄNG, se A.
-DUMA. [efter ry. gosudarstvennaja duma (det förra ordet adjektivbildning till gosudarstvo, stat, rike)] (i skildring av ä. ryska förh., tillf.) = riks-duma; jfr statsråd I 1 a. 2NF 23: 1421 (1916).
-EFFEKTER, pl. [jfr t. staatseffekten] (†) statspapper; jfr effekt 6 b slutet. GT 1788, nr 47, s. 2. Fliesberg Handel. 97 (1891).
-EGENDOM~002, äv. ~200. stat(en) tillhörig egendom, statlig egendom. Geijer I. 6: 76 (1839).
-EKONOM. [jfr t. staatsökonom] (numera bl. tillf.) nationalekonom. Nordforss (1805).
-EKONOMI. [jfr t. staatsökonomie] stat(en)s ekonomi (se d. o. 1, 4); äv. (numera bl. tillf.) om vetenskap l. lära som har en stats (statens) l. stater(na)s hushållning till föremål, nationalekonomi; äv. sammanfattande, om förhållanden l. synpunkter l. åsikter l. yttranden o. d. som har med statsekonomi (i ovan angivna betydelser) att göra. (Sv.) Statsöconomie .. (t.) die Staatsökonomie, Staatswirthschaft. Möller (1790). Professor i Botaniquen och Stats-Oeconomien (vid Kristiania universitet). SvNorStatscal. 1816, s. 321. I den tätt packade människomassan i salens nedra del .. hviskas (under en slottsbal) också politik och ej så litet statsekonomi. Lundin NSthm 320 (1888). EkonS 1: 82 (1891; om läran l. vetenskapen; klandrat). Det (är) dålig statsekonomi att söka anskaffa erforderliga medel till skogsköp genom realisationer .. af kronans jordbruksdomäner. Motion i 2 kam. 1911, nr 250, s. 5.
-EKONOMISK. [jfr t. staatsökonomisch] som har avseende på l. gäller l. avhandlar o. d. en stats (statens) l. stater(na)s ekonomi (se d. o. 1, 4), nationalekonomisk, statsfinansiell; jfr -ekonom, -ekonomi. BtRStP 1815, 4: 847 (: Stats-Oeconomisk Journal).
-ENHET~02 l. ~20. stat(en)s enhet (se d. o. I 4); äv. konkret(are); enhet som stat(en) utgör l. stater(na) bildar. Geijer I. 5: 369 (1847). Romarnes ideal var .. utbildningen af staten .. Hellenismen hade deremot åsidosatt utbildningen af en stor sluten statsenhet för utvecklingen af det individuella lifvet. Sydow Lübke 133 (1868). Att rashatet nu synes vika, att den hätska rasnationalismen underordnat sig statsenhetens krav, bevisar icke att rasnationalismen är övervunnen. Key KrigFredFramt. 23 (1914).
-ERKÄND~02 l. ~20, p. adj. erkänd l. godtagen av stat(en). 2NF 20: 149 (1913; i pl., om religiösa församlingar).
-EXPEDITION. hist.
1) i fråga om förh. i Sv. 1713—1840: i Kungl. Maj:ts kansli ingående avdelning (gm departementalreformen 1840 omorganiserad till statsdepartement) med uppgift att bereda statsärenden av visst bestämt slag samt (vanl. gm sin chef, med ämbetstitel: statssekreterare, urspr.: ombudsråd) föredra ärendena för Kungl. Maj:t o. sedan vederbörligen expediera fattade beslut; särsk. i uttr. Kungl. pommerska statsexpeditionen, den i Kungl. Maj:ts kansli ingående (år 1810 inrättade) statsexpeditionen (där dock icke statssekreterare fanns) för pommerska ärenden (år 1816 ersatt med kolonialdepartementet); jfr expedition 3. HC12H 3: 108 (1713). Kongl. Pommerska Stats-Expedition. Hofcal. 1812, s. 47. Stats-Secreterarne i de fyra Stats-Expeditionerne. SvNorStatskal. 1823, s. 197. Den viktigaste nyheten .. (1773 års kansliordning) hade att bjuda, var en fjärde statsexp(edition), handels- och finansexp(editionen), vartill 1789 sällade sig en ecklesiastikexp(edition), båda avskaffade 1792. 2SvUppslB 17: 153 (1950).
2) [utvidgad anv. av 1] i fråga om förh. i Sv. 1840—1876, om (expedition för ett) departement (se d. o. 1 a); i ssgn justitie-statsexpedition. (jfr: Justitie-statsexpedition kallas justitie-departementet, såsom rådgifvande och förvaltande embetsverk. Dess chef är justitie-statsministern. SKL 2: 306 (1848). Åt justitiestatsministern, som då (dvs. 1840) övertog chefskapet för (justitie-)departementet, inrättades en särskild expedition, justitiestatsexpeditionen. NF 7: 1485 (1884).) —
-FAKTORI. (numera bl. i skildring av ä. förh.) statsägt faktori (se d. o. 2 a). Torpson Eur. 1: 87 (1895).
-FARTYG~02 l. ~20. av stat ägt l. brukat fartyg; jfr -skepp 2. Lang FinlSjör. 101 (1932). Eek Folkrätt. 384 (1968).
-FIENDE. fiende till stat(en). SvD(A) 1934, nr 197, s. 5.
-FIENTLIG. (stat- 1905 (: statfientlighet). stats- 1890 osv.) som är fientlig l. riktad mot l. till skada för stat(en). Statsfientlig verksamhet. PedT 1890, s. 410 (om karaktär hos jesuitorden).
Avledn.: statsfientlighet. Kjellén Stormakt. 1: 135 (1905).
-FILOSOF. person som sysslar med (forskning om) staten ur statsfilosofisk synpunkt (i sht om forskare som gjort beaktansvärda insatser inom statsfilosofien); äv. allmännare l. oeg.: person som filosoferar över hur staten bör vara inrättad l. fungera; i allmännare anv. stundom äv.: filosof som intar en särskilt framträdande (officiell l. halvofficiell) ställning i en viss stat; jfr (äv. med avs. på brukligheten) -filosofi. Järta 2: 469 (1828). En af våra förnämste statsfilosofer, prof. Boström. NDA 1: 101 (1875). Almquist VärldH II. 1: 326 (1931; om Platon). Då .. (den italienske professorn G. Gentile) muntligen serverade sin i flera skrifter redovisade fascism .. undrade jag hela tiden om han trodde på ett enda ord eller om han bara njöt av att vara (Mussolini-)regimens statsfilosof. Tingsten Liv 2: 250 (1962).
-FILOSOFI. om filosofi (se d. o. 2) som har staten till föremål; i sht speciellare, om filosofisk vetenskapsgren (av vissa uppfattad ss. en del av rättsfilosofien) som framställer o. diskuterar teorier om olika statsbegrepp o. frågor om statens uppkomst, utveckling, olika organ o. uppgifter (varjämte den, därvid närmande sig etiken, befattar sig med frågan om hur staten bör organiseras som självändamål l. för att tjäna statsmedlemmarnas välfärd o. personlighetsutveckling), filosofisk statslära; äv. allmännare l. oeg.: (till ett filosofiskt system utbildad) (doktrinär) lära l. uppfattning l. åsikt om hur staten bör vara inrättad l. fungera; jfr -filosof o. -teori. Så afskyvärda ting som en statsfilosofi i officiel mening. Rydberg Brev 2: 215 (1877). (Grotius) hade genom sitt epokgörande arbete ”De jure belli et pacis” omlagt grunderna för stats- och rättsfilosofien. Annerstedt UUH II. 2: 316 (1909). SAOBArkSakkSvar (1986).
-FILOSOFISK. [till -filosofi (o. filosof)] jfr (äv. med avs. på brukligheten) -filosofi. Nyblæus Forskn. I. 1: 115 (1873, 1879; om problem). Aristoteles’ statsfilosofiska tänkande. Aspelin TankVäg. 1: 114 (1958).
-FINANS. [jfr t. staatsfinanzen, pl.] i pl.: en stats (statens) finanser; förr äv. i sg.: finanspolitik i en stat. (A. Nordencrantz) återstående lefnadsteckning .. ingriper .. i tidens partitvister samt i statsfinancen. BL 10: 34 (1844). Jungberg 474 (1873; i pl.). Penningeförsändelserna från Sverige (till G. E. Dahlstierna i Pommern upphörde). Det blev framförallt fallet sedan Karl XI dött och statsfinanserna råkat i olag under krigen. Lamm i 3SAH LVI. 2: 30 (1945).
-FINANSIELL. [delvis till -finans] som avser l. angår l. hänför sig till en stats (statens) finanser; jfr -ekonomisk. ST 1892 A, nr 270, s. 2. (Det socialdemokratiska) partiet är hårt pressat av det ansträngda statsfinansiella läget. Ortmark Maktsp. 13 (1967).
-FINANSIERAD, p. adj. finansierad av stat(en). Motorför. 1955, nr 11, s. 19 (om valpropaganda).
-FLAGGA. om flagga ss. symbol för staten i ett land l. rike (o. icke för dettas inbyggare i allmänhet), statlig flagga (motsatt: nationalflagga, handelsflagga); dels om flagga utgörande en stats örlogsflagga, dels om annan flagga (med utseende av en på visst sätt modifierad örlogs- l. nationalflagga) använd (avsedd att användas) ss. statligt emblem vid andra tillfällen än i militära sammanhang; stundom äv. (i mindre övertänkt spr.) allmännare, om riks- l. nationalflagga (med inbegrepp av handelsflagga). RiksdProp. 1906, nr 115, s. 14. 7 maj 1897 hade .. stadgats, att (i Sv.) vid sidan af örlogsflaggan skulle finnas en annan statsflagga, utan gul tunga, hvilken skulle hissas å sådana statens fartyg och byggnader, som icke borde föra örlogsflagga. 2NF 8: 526 (1907). (Den sovjetryska tankångaren) förer ej den sovjetryska örlogsflaggan men däremot en slags sovjetrysk statsflagga, bestående av en blå duk med ett kvadratiskt rött fält med hammaren och skäran i det övre inre hörnet. VFl. 1930, s. 134. Enl. lag av 29/5 1918 är Finlands statsflagga en rektangelformig duk med ultramarinblått kors på vit botten, med Finlands vapen anbragt i korsets mitt .. Som örlogsflagga föres en tretungad statsflagga .. och som handels- och sjöfartsflagga statsflaggan utan vapen. 2SvUppslB 9: 659 (1948). Vissa förbundsstater föra särskild riks- el. statsflagga. Därs. 906. (År 1918) fick Island sin egen flagga erkänd som statsflagga. Därs. 14: 726 (1949). En statsflagga har oftast statsvapnet inlagt på nationalflaggan. BraBöckLex. 8: 48 (1985).
-FLYGSKOLA~020. stat(en)s flygskola, statlig flygskola. DN 11/12 1920, s. 4.
(III 4 (a β)) -FOLK, sbst.2 (sbst.1 se A). [med tanke på den nedsättande bibet. möjl. med viss anslutning till stat-folk (se A)] (†) om de (på stat stående) styrande statsämbetsmännen i ett land; anträffat bl. med nedsättande bibet. Törneros (SVS) 4: 172 (c. 1827).
-FOND. fond (se fond, sbst.1 II 2) som (för visst ändamål) inrättas l. inrättats av stat(en), statlig fond. PH 8: 7219 (1766).
-FORM. form för en stat med hänsyn till organisation, styrelseskick o. d.; äv. dels: form l. art l. slag av stat, dels övergående i bet.: statsskick l. samhällsordning o. d.; i sht förr äv. om sammanfattningen av rättsnormer l. lagar som bestämmer statsform (i ovan angivna betydelser), konstitution (se d. o. 3), regeringsform (se d. o. 2), statsförfattning. SP 1792, nr 207, s. 2. Då en Statsform är föråldrad och icke mer duger för sin tid, så måste den gå under. Theorell i 2SAH 8: 9 (1816). Läran om constitutioner eller, som man vanligen säger, Stats- eller Regerings-former. Biberg 1: 220 (c. 1820). Sådan som författningen är, sådan är ock statsformen. Fahlbeck Förf. 86 (1904). Tyrannstaten är (enligt Platon) den statsform, som avlägsnat sig längst från en förnuftig och riktig författning. Aspelin TankVäg. 1: 92 (1958).
-FRU.
1) till II 1, i fråga om drottning- (en)s hovstat i ä. tid: officiell benämning på l. titel för uppvaktande gift dam (l. var o. en av de uppvaktande gifta damer) av förnäm (i sht adlig) börd som stod närmast under (över)hovmästarinna i rang (förr äv. liktydigt med dels: överhovmästarinna, dels (jfr fru 1): hovfröken); i fråga om nutida förh. i Sv.: officiell benämning på l. titel för den dam (i rang jämställd med general) som är chef för drottningens hovstat; jfr -dam 2. Deras Maj:ters Öfwer-Hof-Mästarinnor, Hof-Mästarinnor, Stats-Fruar och Hof-Fröknar blifwa Hennes Kongl. Höghet (dvs. Hedvig Elisabet Charlotta) présenterade i Des Cabinet. PH 10: 339 (1774). (Sv.) Statsfru .. (Fr.) Dame d’honneur. .. Fille d’honneur. Nordforss (1805). De permanenta tjenstgörande statsfruar ega att hvar sin dag hos hennes maj:t bestrida vaktgöringen, emottaga dess befallning om utresor, gifva hennes maj:t kappan, och hafva de fritt inträde i hennes maj:ts inre rum. Ahnfelt HofvLif 2: 242 (i handl. fr. 1809). (L. Hamilton) var dotter till statsfrun hos drottning Desideria, friherrinnan Eva Charlotta von Knorring. Lagergren Minn. 1: 93 (1922). Statsfrun är chef för Drottningens hovstat samt fullgör i övrigt de uppgifter Konungen eller Drottningen tilldelar henne. Statsfrun biträder vid statsbesök och annan officiell ceremoni enligt närmare bestämmande. Hovstadga 1980, s. 3.
2) [sannol. utvidgad anv. av 1 (med anslutning till stat, sbst.3 V 1)] (†) förnäm (se d. o. 1 b β) gift dam, gift dam av hög rang; särsk. använt ss. hederstitel för hustru till man med högt statsämbete l. för speciellt förtjänt dam; jfr -dam 1 o. riks-fru. Statsfru .. Så kallas i Sverige de fruar, som, i följd af deras mäns värdighet eller medelst Kongl. Maj:ts särskilta för dem sjelfva utfärdade öppna nådiga bref, innehafva de förträdesrättigheter, som af ålder blifvit f. d. herrar rikets råds fruar tillagda. Dalin (1854). Statsfru .. (dvs.) fru, som har en hög rang. Sundén (1891).
-FÅNGE. [jfr t. staatsgefangener] (numera företrädesvis i skildring av ä. förh.) person som fängslats för verkligt l. förment brott mot stat(en) l. statsledning(en), politisk fånge; äv. (numera bl. i skildring av ä. förh.): kronofånge; i sht förr äv. mer l. mindre bildl. De som hålla wakt öfwer Stats-fångarna i Tower’n. Serenius Ooo 1 a (1734). Der affecterna regera är förnuftet Stats-fånge och dårskaper Råds-Herrar. Posten 1769, s. 400. Varberg, uti Infanterie-Casserne 5 fängelserum för Stats-fångar, bysatte och dömde til vatn och bröd. Schulzenheim PVetA 1799, Bih. s. 99. Inom Allahabads fästning (i Indien) sutto flera statsfångar af högre rang. Lind af Hageby Minn. 187 (1860). Trots att det vid Fredrikshov anställts en särskild marketentare .. hade statsfångarna (1789) gjort anspråk på att få penningersättning efter matens värde. Staf PolisvSthm 157 (1950).
-FÄNGELSE. [jfr t. staatsgefängnis] av stat(en) uppfört o. underhållet fängelse; förr äv. pregnant: fängelse för statsfångar. GT 1788, nr 7, s. 1 (om Bastiljen i Paris). Denna fängselhåla var det fordom beryktade statsfängelset Carcer Mamertinus .. begagnadt .. till förvaring af de farligaste förbrytare mot Romas majestät. Wennerberg 1: 275 (1881). (År) 1563 fördes hertig Johan jämte sin gemål till Gripsholm, där de sedan fingo vistas ända till 1567 .. För sitt ändamål som statsfängelse var slottet säkerligen väl ägnat både genom sitt läge och sina fasta murar. SörmlH 14: 193 (1949). I Sverige är alla fängelser statsfängelser. IllSvOrdb. (1955).
-FÖRBRYTARE. [jfr -förbrytelse o. t. staatsverbrecher] person som begår l. begått statsförbrytelse; jfr -brottsling. Möller (1790).
-FÖRBRYTELSE. [jfr t. staatsverbrechen] förbrytelse l. brott mot stat(en) l. statsledning(en); jfr -brott. Schützercrantz Olyksöden 64 (1775).
-FÖRBUND. förbund (se d. o. 4) mellan stater; äv. konkret(a-re): förbund (se d. o. 4 a) av stater (äv. i namn på stat(sbildning) utgörande ett sådant förbund); förr äv. närmande sig l. övergående i bet.: statsfördrag (se d. o. 2). Vid Statsförbundets ingående sökte man blott säkerhet för sin egendom. Holmbergsson Sartorius 91 (1800). Staternas ömsesidiga erkännande af hvarandra såsom souveraina, oberoende Stater .. utgör .. Stats-förbundet eller Stats-fördraget. Snellman ElCurs 3: 103 (1840). Låt oss hoppas .. på ett europeiskt statsförbund, gärna om möjligt med en gemensam överstyrelse och ordförande. Heidenstam Brev 207 (1918). Schweiz ordnades (1815) som ett statsförbund av 19 fria, i sin inre förvaltning oberoende, ständigt neutrala kantoner. Almquist VärldH 7: 422 (1928). 2SvUppslB 2: 833 (1947: Australiska statsförbundet).
-FÖRDRAG. jfr fördrag, sbst.2 5.
1) fördrag (dels mellan individer i ett urspr. statslöst tillstånd, dels mellan klassen av dessa individer o. en härskare(klass)) varigm staten enl. ä. statsvetenskaplig uppfattning tänkes ha uppkommit; jfr samhälls-fördrag. Höijer 4: 164 (1795).
2) [jfr t. staatsvertrag] fördrag som stat ingår med fysisk(a) l. juridisk(a) person(er) inom den egna staten l. (o. numera bl.) med annan (andra) stat(er). Nordforss 2: 1518 (1805). Otvifvelaktigt är Lappens .. genom statsfördrag erkända och helgade rätt så god som någon annans. BtRiksdP 1871, I. 1: 8, Bil. s. 97. I ett statsfördrag, som undertecknades i Wien den 15 maj 1955, upphävdes ockupationen, och Österrike erhöll full självständighet. BraBöckLex. 25: 316 (1982).
-FÖRETAG~002, äv. ~200. statsägt l. statligt företag (se d. o. 4); äv. i uttr. Statsföretag AB l. AB Statsföretag, namn på statligt bolag omfattande statsföretag (i ovan angiven bet.). EkonS 1: 362 (1893). Motion i 2 kam. 1970, nr 423, s. 11 (: Statsföretag AB). Industria 1970, nr 7—8, s. 74 (: AB Statsföretag).
-FÖRFATTNING. [jfr t. staatsverfassung] för stat(en) gällande författning (se d. o. 5). Svea Rikes urgamla Stats-Författning. Schönberg Bref 1: 1 (1777). Finlands statsförfattning. FinT 1955, s. 315.
Ssg: statsförfattnings-rätt. jur. = författnings-rätt (jfr stats-rätt); äv. (numera bl. i skildring av ä. förh.) i uttr. rationell statsförfattningsrätt, om den del av författningsrätten som behandlade statsförfattningen från synpunkten att vara ett i människornas natur grundat rättssystem (äv. benämnt: offentlig naturrätt). Sveriges Statsförfattnings-rätt. (1844; boktitel). Boström Propæd. 24 (c. 1865: den rationella Statsförfattningsrätten). Till statsförfattningsrätten räknas förutom grundlagarna även lagar som godkänts i vanlig lagstiftningsordning. Helenius Hidén o. Saraviita 1 (1982).
-FÖRLAG. statsägt förlag (se förlag, sbst.2 6 c), statligt förlag. Ljunglund Frest. 86 (1936; om sovjetiska förh.).
-FÖRMYNDARSKAP~0102 l. -FÖRMYNDERSKAP~0102. förmyndarskap (se d. o. 2) utövat av stat(en). Framtiden 1877, s. 359. Kjellén PolitEss. 2: 19 (1910: statsförmyndarskapet, sg. best.).
-FÖRRÄDARE. (numera bl. tillf.) person som begår l. begått förräderi mot stat(en), landsförrädare. Schulthess (1885).
-FÖRRÄDERI. (numera bl. tillf.) förräderi mot stat(en), landsförräderi. Biberg 3: 353 (c. 1823).
-FÖRRÄDISK. (numera bl. tillf.) som utgör l. innebär förräderi mot stat(en), landsförrädisk. SvD 3/4 1923, s. 12 (i pl., om akter).
-FÖRSKRIVNING. [jfr t. staatsverschreibung] (†) = -obligation; jfr förskrivning, sbst.2 2 a. Möller (1790). Meurman (1847).
-FÖRSLAG, se A.
-FÖRVALTNING. [jfr t. staatsverwaltung] stat(en)s förvaltning (se d. o. 1 b, 2 a—c), statlig förvaltning. Möller (1790). I alla sina grenar och funktioner är statsförvaltningen monarkens exclusiva tillhörighet. SvBL 2: 380 (1859). Magistrater och öfriga till statsförvaltningen hörande myndigheter i städer och köpingar. SFS 1894, nr 66, s. 1. Ungefär 700 tjänstemän arbetar i den centrala statsförvaltningen i Stockholm. Ortmark Maktsp. 93 (1967).
-FÖRÄNDRING. (numera föga br.) förändring (med hänsyn till styrelsesätt l. författning o. d.) i stat(en), särsk. liktydigt med: författningsändring; förr äv. närmande sig l. övergående i bet.: statsvälvning l. revolution. LittT 1795, s. 34. (Sv.) Statsförändring .. (Fr.) Révolution politique. Nordforss (1805). Den statsförändring (1809), som beredde Sverige nya grundlagar. Järta 2: 63 (1826). En statsförändring inträffade (1680), som lade envåldsmakten i Konungens hand. Svedelius i 2SAH 21: 93 (1845). Malmström Hist. 6: 444 (1877).
-GAGE. (numera bl. i skildring av ä. förh.) gage (se gage, sbst.1) från stat(en), statslön. 2NF 11: 585 (1909; till norsk professor).
-GAGN. (tillf.) gagn för stat(en). Östergren (1945).
-GAGNANDE, p. adj. som gagnar l. är till gagn för stat(en). Annerstedt i 3SAH 24: 19 (1909; om färdigheter).
-GAGNELIG. (mera tillf.) som är till gagn för l. gagnar stat(en), statsgagnande. Valerius 2: 183 (1848; om mödor).
Avledn. (tillf.): statsgagnelighet, r. l. f. SvSkog. 1414 (1928).
-GARANTERAD, p. adj. garanterad av stat(en). 2NF 23: 1484 (1916; om bolag).
-GARANTI. garanti (se d. o. b) lämnad av stat(en), statlig garanti. NerAlleh. 1886, nr 171, s. 2.
-GEODET. tidigare använd officiell benämning på l. titel för geodet anställd vid dels (i fråga om förh. före 1974) Rikets allmänna kartverks geodetiska byrå (avdelning), dels (i fråga om förh. före 1966) Sjöfartsstyrelsens sjökartebyrå l. (före 1956) Sjökarteverket; jfr -kartograf, -topograf. SFS 1923, s. 623. Statsgeodet, tjänsteman vid Geodetiska afd. af Rikets allmänna kartverk. 2NF Suppl. (1926). Vid Rikets allmänna kartverk benämnas de högskoleutbildade eller därmed jämställda tjänstemännen statsgeodeter på verkets geodetiska byrå. SvYrkeslex. nr 802 b, s. 1 (1952). Statsgeodet .. (dvs. bl. a.) Tjänsteman vid Sjökarteverkets sjökortsavd. F. n. (1953) finnes en statsgeodet. 2SvUppslB (1953).
Ssg (numera bl. i skildring av ä. förh.): statsgeodets-befattning. SvD 25/11 1921, s. 4 (vid Rikets allmänna kartverk).
-GEOLOG. (officiell titel för) geolog anställd vid Sveriges geologiska undersökning. KatalIndUtstSthm 1897, s. 13. Sveriges geologiska undersökning .. Överdirektör och chef .. Statsgeologer. SvStatskal. 1939, s. 165. DN(A) 4/4 1964, s. 3 (: Förste statsgeolog).
-GEOTEKNIKER. [senare leden av geo- o. tekniker. — Jfr geoteknisk] (officiell titel för) geotekniker (dvs. person sysslande med geoteknik, dvs. läran l. vetenskapen om jord- o. berglagrens fysiska egenskaper, i sht hållfasthet, ur byggnadsteknisk synpunkt) anställd vid Statens geotekniska institut. Förste statsgeotekniker. SvStatskal. 1946, s. 181.
-GIFTERMÅL~002, äv. ~200. (numera knappast br.) giftermål som betingas av statsintresse, politiskt (resonemangs)giftermål. SvMerc. 1763, s. 173.
-GODS. statsägt gods (se d. o. 6), statligt gods. Palmblad Fornk. 2: 507 (1845).
-GREPP. [jfr t. staatsgriff] (†) om konstgrepp (se d. o. 1, 2) l. (fyndigt l. listigt l. illfundigt) knep l. (listig l. bakslug) manöver l. taktik l. (slug) list som används av statsman l. politiker l. diplomat, särsk. liktydigt med dels: ”statsknep”, dels: ”statslist”; äv. allmännare l. oeg. l. bildl.: (fyndigt osv.) knep l. (listig osv.) manöver osv. l. (slug) list; äv. i utvidgad anv., övergående i bet.: statskupp l. -välvning; jfr grepp 2 b, c. Ther (dvs. på en Italienresa) lärde jag många Statsgrep, hwilke emellan Venedig och Spanien .. förtogs. Weise 60 (1697). Sten Sture den äldre .. brukade .. det enfaldiga, men säkra Stats-grepet at intaga sina Landsmäns sinnen igenom rättrådighet, mildhet .. och andra dygder. Celsius G1 1: 8 (1746). De som voro gifte ibland oss, fingo ha mästa sielfsvåldet med flickorna (på balen); men ungkarlarne måste så godt som slå sig til sina förmåner. Dumma stats-grep! liksom ingen erfarenhet kunde finnas, utan inom äkta ståndet! Wallenberg (SVS) 1: 273 (1771). Ulrica Eleonora var endast fyra år gammal, då ett statsgrepp införlifvade envåldsmakten med danska konungadömet. Crusenstolpe Tess. 2: 27 (1847). Schulthess (1885). särsk. i uttr. av statsgrepp, av politiska l. taktiska skäl. Eberhardt AllmH 1: 36 (1766).
-GRUVA. statsägd l. statlig gruva. SAOL (1950).
-GRUV- l. -GRUVE-FÄLT. (gruv- 1910 osv. gruve- 1910 osv.) statsägt l. statligt gruvfält. SFS 1910, nr 89, s. 1.
-GRÄNS. (stat- 1905. stats- 1893 osv.) en stats gräns (mot en annan stat), riksgräns. Finland 92 (1893).
-GÖROMÅL~002. statsman l. statspolitiker åliggande göromål. Crusenstolpe Mor. 6: 282 (1844).
-HANDEL. (i sht i fackspr.) av staten bedriven handel (se handel, sbst.2 11 b) inom ett land l. rike; i fråga om nutida förh. företrädesvis om statsmonopoliserad handel (i sht inom en totalitär stat). Järta 2: 235 (1823; om svenska statens spannmålshandel under magasinsinrättningens tid). (I Ryssl. är) statshandeln med brännvinet .. afsedd att utsträckas äfven till apoteksvaror, té och socker. Kjellén Stormakt. 2: 167 (1905).
Ssg: statshandels-land. (i fackspr.) land med statsmonopoliserad handel. SvD 1/4 1976, s. 2.
-HANDLING.
1) (†) statsangelägenhet, statssak (se d. o. 3); jfr handling 3. Biurman Brefst. 177 (1729).
2) statsakt (se d. o. 2) l. statsurkund; jfr handling 10. Möller (1790, 1807).
-HATT, se A.
-HEMLIGHET~002, äv. ~200. om hemlighet (se d. o. 3 b) vars bevarande är en statsangelägenhet. Stiernman Riksd. 2578 (1727).
-HERALDIKER.
1) i fråga om förh. före 1983 års omorganisation av Riksarkivets heraldiska sektion o. Statens heraldiska nämnd: (officiell titel för) chef för Riksarkivets heraldiska sektion (med tjänsteuppgifter som bl. a. bestod i att pröva o. avgöra heraldiska frågor o. vara föredragande i Statens heraldiska nämnd); jfr riks-heraldiker. SFS 1953, s. 961.
2) i fråga om förh. efter 1983 års omorganisation (jfr 1): (officiell titel för) förste arkivarie o. chef för Riksarkivets medeltidssektion när denne utför heraldiska tjänsteåligganden överensstämmande med dem som det ålåg statsheraldiker (i bet. 1) att utföra. Tjänsten som statsheraldiker (vid Riksarkivet) dras in medan funktionen och benämningen statsheraldiker föreslås tillagd innehavaren av tjänsten som chef för medeltidssektionen. PropRiksd. 1982—83, nr 100, Bil. 10, s. 68; jfr 1.
-HISTORIA. [jfr t. staatsgeschichte] (framställning av) en stats l. statens (politiska) historia l. staters (politiska) historia (i förh. till varandra); äv. inskränktare, om (framställning av) viss mindre del av sådan historia. Berch Hush. 18 (1747). Publice hörde jag .. (professor Bring) läsa Hollands, Englands, Portugals och Spaniens Stats-historier; allt med applicationer, infall och nöje, som war oförlikneligt. Nyrén Charakt. 103 (1780). Statshistoria .. (dvs.) Historia om ett el. flera länders statsförfattningar, politisk historia. Weste FörslSAOB (c. 1817). Liksom statshistorien måste betrakta både stat och kyrka, men förnämligast söka afspegla den förra, så har kyrkhistorien samma åliggande, men med hufwudsakligt afseende på den senare. Reuterdahl SKH 1: III (1838). Den politiska historien, statshistorien, måste bilda ryggraden i framställningen och inta den största platsen. Det kan man inte komma ifrån, ty endast den kan ge en fast präglad bild av historiens gång. HermodsHistGymn. 1: 1 (1944).
-HISTORIKER. person (vetenskapsman) som sysslar med statshistoria. Östergren (1945).
-HISTORISK. adj. till -historia. Atterbom Minnest. 2: 181 (1853; om vetenskap).
-HJUL. (numera bl. mera tillf.) bildl., om tänkt hjul uppfattat ss. drivande samhällsmaskineriet i en stat l. den politiska utvecklingen ngnstädes; jfr samhälls-hjul. Och du, som denna tid Europens stats-hiul drifver / Med complimenter och med Livres; / Herr Ludvig i Paris! Wallenberg (SVS) 1: 161 (1771). Hvarthän skulle vi komma, om till exempel den styrande lät statshjulet stanna, för att ej krossa någon oförsigtig .. som lagt sig i dess väg? Sparre Findl. 2: 32 (1835).
-HJÄLP.
1) av stat(en) lämnad l. utlovad (ekonomisk) hjälp (till ngn l. ngt); jfr hjälp 1 d β. EkonS 2: 166 (1895; till jordbruksnäringen i Sv.).
2) hist. extraskatt uttagen l. påbjuden för upphjälpande av statsfinanserna; jfr hjälp 1 d β slutet. AdP 1789, s. 823.
-HORTONOM ~hor1tonå4m l. -tå- l. -tω-, m.//ig.; best. -en; pl. -er. [senare leden till lat. hortus, trädgård (se hortikultur), efter mönster av agronom] (titel för) föreståndare för försöksavdelning vid institution för trädgårdsväxtodling l. trädgårdsvetenskap vid lantbrukshögskolan i Sv. l. (efter 1977) Sveriges lantbruksuniversitet. T f statshortonom (N. N.) .. vid lantbrukshögskolans institution för frukt- och bärodling. DN(A) 25/11 1964, s. 17. Statshortonom .. i norrländsk trädgårdsodling (vid Försöksavdelningen för norrländsk trädgårdsodling i Umeå). KatalSLU 1979—80, s. 96.
-HUSHÅLLARE~0200. person (regent l. statsman) som (särsk. med pregnant bibet.: på ett sparsamt l. förtjänstfullt sätt) sköter l. leder statshushållningen l. statsfinanserna i ett land; jfr hushållare 3, 4. Nordforss (1805). Bertelsköld inför sin konung (K. XI) .. det var riddaren inför statshushållaren; — motsatser, som aldrig kunde förlikas. Topelius Fält. 2: 360 (1856).
-HUSHÅLLNING~020. [jfr t. staatswirtschaft] om (sätt l. system o. d. för) hushållning (se d. o. 2, 4) som har avseende på l. gäller stat(en) l. stat(en)s medel (äv. pregnant, om sparsam l. förtjänstfull sådan hushållning); äv. om den i en stat kollektivt utvecklade verksamheten att bedriva sådan hushållning l. om därav etablerat verksamhetsområde inom staten; stundom äv. (numera i sht skämts. l. raljerande) övergående i bet.: lära l. vetenskap om statshushållning (i ovan angiven bet.), nationalekonomi; jfr folk-hushållning, riks-hushållning, samhälls-hushållning. Möller (1790). Lindfors (1824; äv. pregnant). Hvem kan bli fet af statshushållning. Jag är viss på att fröken Clara ej läst statshushållning, — desto bättre hushållerska blir hon. Bremer Nina 49 (1835). Utmärkta skriftställare inom statshushållningen bekräfta att (osv.). Ahnfelt KröntRiv. 2: 229 (1887). Den föreställningen, att .. dessa (stats-)skulders stora belopp skulle vara ett bevis för .. dålig statshushållning, var förr allmän. Fliesberg Handel. 73 (1891). (Sv.) statshushållning .. (t.) Staatswirtschaft .. Volkswirtschaft .. Nationalökonomie. Klint (1906). (Sjuttonde seklets) utveckling rymmer en allt starkare konsolidering av kungamakten, en omvälvning på statshushållningens områden. TurÅ 1950, s. 121.
Ssg: statshushållnings-lära. [jfr t. staatswirtschaftslehre] (numera föga br.) lära l. vetenskap om statshushållning, nationalekonomi; särsk. i uttr. allmän statshushållningslära (jfr allmän III c); jfr -vetenskap o. kameral-vetenskap. Dalin (1854). (Sv.) statshushållningslära .. (eng.) political economy. WoH (1904). SAOB K 249 (1935: allmän statshushållningslära).
-HYDROGRAF.
1) i fråga om förh. före 1945: officiell benämning på l. titel för hydrolog anställd vid Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt (nämnda år, i samband med institutionens omorganisation till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, ersatt med: statshydrolog). SFS 1918, s. 2451. 2SvUppslB 27: 305 (1953; om förh. före 1945).
2) officiell benämning på l. titel för hydrograf anställd vid Sjökarteverket l. (efter 1956) Sjöfartsstyrelsens sjökartebyrå l. (efter 1969) Sjöfartsverkets sjökarteavdelning. 2SvUppslB (1953).
-HYDROLOG. officiell benämning på l. titel för hydrolog anställd vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut; jfr -hydrograf 1. SFS 1945, s. 1127.
-HÅLLNING, se A.
-HÄNDELSE. (numera bl. mera tillf.) om (viktig) händelse (av politisk art) som inträffar i stat l. berör stat(en) l. stater l. staters förhållande till varandra o. d. PT 1791, nr 2, s. 4. Östergren (1945).
-HÄST, se A.
-INGRIPANDE~0200, n. ingripande (i l. mot ngt) från stat(en)s sida. 2NF 14: 1444 (1911).
-INKOMST~02 l. ~20. inkomst för stat(en); ofta i pl.; jfr -intäkt. Möller (1790).
-INKÖP~02 l. ~20. av stat(en) planerat l. gjort inköp (av ngt). PT 1892, nr 32, s. 1.
-INKÖPT~02 l. ~20, p. adj. inköpt av stat(en). Hildebrand HbFolkhush. 8 (1917; om spannmål).
-INLÖSA~020. [sannol. delvis bildat till -inlösen] gm statsinlösen förvärva (ngt) åt stat(en); jfr -inlösning. SvD(A) 28/8 1940, s. 11 (om skjutvapen).
-INLÖSEN. inlösen (av ngt) till stat(en), statsinlösning. SvD(A) 7/12 1915, s. 5 (av privat järnväg).
-INLÖSNING~020. statsinlösen. Östergren (1945).
(III 3) -INRÄTTANDE. (†) upprättande av budget(förslag); jfr inrätta, v.2 2, 3 (a). HC11H 5: 46 (1697).
-INRÄTTNING~020.
1) om stat(en)s inrättande l. grundande; äv. (o. numera företrädesvis, mera tillf.) konkret(are), om resultatet (den inrättning (i sht med tanke på konstruktion l. organisation o. d.) som stat(en) utgör l. bildar l. den inrättade staten); jfr -institution 1. Schönberg Bref 1: 3 (1777; konkret). I sig sjelf är statsinrättningen icke något ändamål, utan blott ett medel för att utbilda menniskan. Bolin Statsl. 2: 328 (1871). ”Kosmos” betyder i Ionien världen som ordnad helhet, men i Sparta betyder det statsinrättningen. Wifstrand GrKultHFas. 8 (1950).
2) om inrättning (i stat) varigm stat(en) fungerar l. statlig verksamhet l. verksamhet i stat(en)s regi utvecklas o. d., statlig inrättning; jfr -institution 2. Wulf Köppen 1: 503 (1799). Sveriges Riksbank är .. en statsinrättning sedan 1668. Schauman o. Christierson Gide 336 (1898).
-INSPEKTERAD, p. adj. som är underkastad statsinspektion. Östergren (cit. fr. 1922; om realskola).
-INSPEKTION. inspektion varigm statlig myndighet håller sig underrättad om ngts tillstånd l. förhållanden o. d. HandHantv. Hand. 3: 203 (1934; av handelsgymnasier).
-INSPEKTÖR. (titel för) person med uppgift att förrätta statsinspektion; jfr inspektör. SFS 1914, s. 1756 (för köttkontroll). särsk. (numera bl. i skildring av ä. förh.) i fråga om elektrisk inspektion; nutida benämning l. titel: överinspektör. SvStatskal. 1939, s. 836.
-INSTITUT. (numera föga br.)
1) av stat(en) drivet (o. ägt) institut (se d. o. 1), statligt institut. BetDöfstUnd. 1878, s. 6 (för undervisning av dövstumma). SAOL (1950).
2) statsinstitution (se d. o. 2). Motion i 1 kam. 1921, nr 151, s. 13 (: statsinstitut för hälsovård). Östergren (1945).
-INSTITUTION.
1) (i sht i fackspr.) om institution (se d. o. 3) som stat(en) utgör l. bildar (äv. närmande sig l. övergående i bet.: stat); jfr -inrättning 1. Machiavelli, som ju var republikan av renaste övertygelse, har aldrig tänkt sig sin statsregim utsträckt till en redan ordnad, starkt befästad statsinstitution. Montelin VLittH 4: 29 (1933). Gunnar Hazelius var .. ense med Hjärne i fråga om statsinstitutionens betydelse för uppkomsten av en enhetlig kultur. Rig 1957, s. 75.
2) institution (se d. o. 3 (a)) varigm stat(en) fungerar l. statlig verksamhet l. verksamhet i stat(en)s regi utvecklas o. d. (jfr -inrättning 2); äv. allmännare l. oeg. l. bildl. (jfr institution 3 b), om ngt (äv. person l. personligt väsen) som (av tradition l. sedvänja l. gm lag l. förordning) är etablerat l. förankrat l. sanktionerat (etablerad osv.) i staten l. statslivet. Snellman ElCurs 3: 101 (1840). (Kulturkritikern) bröt .. staven över den bildande konsten, musiken och dikten som statsinstitution i akademierna. Och han ironiserade grymt över vetenskapen som statsinstitution vid universiteten. Siwertz JoDr. 164 (1928). De (gamla gudarna) levde ännu (på 300-talet i Grekl.) med ett visst liv i de djupare folkskikten, men de hade förlorat allt grepp om de bildades sinnen och vidmakthöllos huvudsakligen som statsinstitutioner. Nyberg i 3SAH LXVIII. 1: 17 (1959).
-INTRESSE.
1) (†) ränta l. räntefot för utlånat statskapital, obligationsränta; jfr intresse 1. Zettersten AnmMynt 27 (1771).
2) [jfr t. staatsintresse] intresse (se d. o. 3) som stat(en) har (av l. för l. i ngt o. d.) l. som ngn har för stat(en) l. stat(en)s bästa l. väl o. d. (särsk. motsatt: privatintresse). Isogæus Segersk. 202 (c. 1700). Mot de kristna visade .. (Trajanus) sig hård, men hvad som förmådde honom att förfölja dem, var icke religiös ofördragsamhet utan hans starka statsintresse. Boëthius HistLäsn. 1: 333 (1895). PedT 1897, s. 19 (motsatt: privatintresse). Platons rättslära .. hade sina rötter i det grekiska samhällslivet och i ett allmänt åskådningssätt, enligt vilket allt .. måste underordna sig statsintresset. Hellström i 3SAH LVIII. 2: 385 (1947).
-INTÄKT~02, äv. ~20. (i sht i fackspr.) jfr -inkomst o. intäkt 3; företrädesvis i pl. Forssell Hist. 1: 166 (1869; i pl.).
-ISBRYTARE~0200. statsägd isbrytare (se d. o. 2). VFl. 1924, s. 37.
-JÄGMÄSTARE~0200. (titel för) i stat(en)s tjänst anställd jägmästare. Upsala 13/11 1923, s. 5 (i fråga om förslag till titulatur). Examenstiteln är civiljägmästare (o.) denna titel behålles av anställda i bolag och andra enskilda anställningar. Anställda i statens tjänst är statsjägmästare. SAOBArkSakkSvar (1983).
-JÄRNVÄG~02 l. ~20. statsägd järnväg. Forssell Stud. 2: 187 (1887).
-KABEL. statsägd kabel (se d. o. 2). 2NF 28: 739 (1918).
-KALENDER. [jfr t. staatskalender] kalender (se kalender, sbst.2 3) innehållande förteckningar över regenthus, riksdag, regering, myndigheter o. utländska beskickningar samt de ordinarie statstjänstemännen i en stat (särsk. Sv., o. i denna anv. särsk. i uttr. Sveriges statskalender, publikationens officiella namn 1813—1815 o. sedan 1877). DA 1771, nr 21, s. 3 (: För-Pommerska Stats-Calendern). Sveriges och Norriges statscalender för skottåret 1816. (1816; titel). Statskalender .. (är) en handbok, som årligen i de flesta stater utges. 2NF (1917). A. J. v. Henels ’Det anno 1729 florerande Swerige’ kan anses som det första försöket till en svensk statskalender. Östergren (1945). Sveriges statskalender (1985; titel).
-KANSLI. [jfr t. staatskanzlei, fr. chancellerie de l’état] (numera bl. i skildring av ä. l. utländska förh.) en stats (statens) kansli (se d. o. 1 a). GT 1788, nr 62, s. 1 (: Hof- och Stats-Cancelliet). MinnSvNH 9: 352 (1864: Preussiska statskansliet). TySvOrdb. 2232 (1932).
-KAPITAL. kapital (se kapital, sbst.1 1) ägt av stat(en), statligt kapital. Jungberg (1873).
-KAPITALISM. (i fackspr.) av stat(en) utvecklad kapitalism; särsk. (i sht klandrande l. nedsättande) om sådan kapitalism kännetecknad av underlåtenhet från stat(en)s sida att, trots innehav av en stor del av landets realkapital, utnyttja detta till inkomstutjämning l. förbättring av de breda lagrens levnadsvillkor. 2NF 38: 124 (1925: rysk statskapitalism). (Man) har .. att räkna med att Bergslagsbanan går staden ur händerna, uppslukad av den statskapitalism, som är tidens torftiga alternativ till den fria konkurrensens näringsliv. GHT 1947, nr 49, s. 12. 2SvUppslB (1953; klandrande, om Sovjets ekonomiska system).
-KAROSS. [jfr t. staatskarosse] (mera tillf.)
1) till (I 3 g,) V 1, om sjuglasvagn; jfr -vagn 1. UNT 22/9 1933, s. 1 (om holländska förh.).
2) [jfr 1] till V 1, bildl., = -vagn 2. Lindqvist Rim 3: 275 (1919: Finlands statskaross).
-KARTOGRAF. i fråga om förh. före 1974: officiell benämning på l. titel för kartograf anställd vid Rikets allmänna kartverk (nämnda år omorganiserat till Statens lantmäteriverk). SFS 1923, s. 229.
-KASSA. (stat- 1812. stats- 1766 osv.) [jfr t. staatskasse] stat(en)s kassa (se kassa, sbst.1 3). PH 8: 7219 (1766).
-KLOK. [jfr t. staatsklug] om regent l. statsman o. d.: som är klok l. förfaren l. omdömesgill o. d. i statssaker l. (stats)politiska ting, politiskt klok osv. (förr äv. närmande sig l. övergående i bet.: ”statsslug”); äv. allmännare, om person: som äger (l. tror sig äga) god l. stor insikt i (stats)politik, o. i denna anv. numera företrädesvis substantiverat (särsk. liktydigt med: politisk förståsigpåare o. d.); i substantiverad anv. äv. närmande sig l. övergående i bet.: statsman l. (stats)politiker; äv. (numera föga br.) i superl., i det ss. adv. nyttjade uttr. det statsklokaste, på sätt som representerar högsta statsklokhet (anträffat bl. i numera obr. oeg. l. bildl. anv., liktydigt med: på slugast l. finurligast l. klokast möjliga sätt); äv. i överförd anv., om ngt sakligt: som kännetecknas l. präglas av l. vittnar om egenskapen att vara statsklok (i ovan angivna betydelser) l. som är en sådan persons (sådana personers) som äger denna egenskap (förr äv. om klubblokal: där politiker l. politiska förståsigpåare samlas (o. diskuterar), politisk); jfr -klokhet, -klokskap o. -vis. Jag hade största möda (fast jag smög mig det Stats-klokaste jag kunde) at slippa genom trängslen af famntagande Kiortlar, styfwa Råckar, hwitswäfwande Peruquer och armfäste Hattar. Dalin Arg. 1: nr 21, s. 2 (1733; 2 uppl. 1754: det tystaste). De Stats-kloke må förställa sig huru de wilja, så uträknar man dock deras afsikter. Dens. Vitt. 5: 423 (c. 1753). Huru väl skulle denna fogel (dvs. den ss. dum, skränig o. osnygg beskrivna sulan) icke passa til skylt öfver ingången til våra små stats-kloka öl-klubbar? Wallenberg (SVS) 211 (1771). Lämnom politiken åt de statskloke! Envallsson Frunt. 54 (1793). Statsekonomerna dela sig i sekter .. Men dessa statskloke, tvistande om nationalrikedomens natur och orsaker, undersöka ej orsaken, hvarför en nation må sträfva att blifva rik på jordiska ting. Järta 2: 208 (1823). Till och med den statskloke och framsynte Gustaf II Adolf gav, då det gällde att beivra överträdelser av konungens jakträtt på Öland, knappast sin barske fader efter i stränghet. ActaOel. 1: 16 (1924). Det visade sig, att .. (regentens) humana handlingssätt också var statsklokt. Grimberg VärldH 6: 188 (1935).
-KLOKHET~02 l. ~20. [jfr t. staatsklugheit; delvis till -klok] egenskapen (hos regent l. statsman o. d.) att vara statsklok, klokhet i statssaker, (stats)politisk klokhet (förr äv. närmande sig l. övergående dels i bet.: statskonst, dels i bet.: politik, möjl. äv.: ”statsslughet”); förr äv. i oeg. l. bildl. anv., om (beräknande l. slug) klokhet l. försiktighet hos ngn; jfr -klokskap, -vett, -visdom, -vishet. Dalin Arg. 1: 273 (1733, 1754). Denna skymf (dvs. brorsdotterns tredska) hade så förtretat den äregiriga Systren, at hon förlorade all sin Stats-klokhet. Ekelund Fielding 649 (1765; eng. orig.: prudence). Jag gissade, at näktergalen varit vår läromästare i Musiken, räfven i Statsklokheten, myran i Hushållskonsten och tigren i Krigs-kundskapen. Wallenberg (SVS) 301 (1771). (Sv.) Statsklokhet .. (eng.) Politicks. Widegren (1788). Statsklokhet .. (dvs. bl. a.) statskonst. Weste FörslSAOB (c. 1817). (A. Armfelt) vexte med förhållandena, och med åren lärde man sig allt mera att uppskatta hans stora statsklokhet och hans redliga fosterlandssinne. Schauman 6Årt. 1: 173 (1892). Endast Salazarregimen besitter (enligt Salazar själv) tillräcklig statsklokhet för att förstå problemen i Angola, Moçambique och Portugisiska Guinea. DN(A) 4/5 1964, s. 2.
-KLOKSKAP~02 l. ~20. (stat- 1915. stats- 1880 osv.) (numera i sht i vitter stil) ironiskt l. nedsättande: klokskap (se d. o. 1 b) i statssaker, politisk klokskap. ASScF 11: Minnestal 1: 24 (1880).
(I 3 g, V 1) -KLÄDD, p. adj. (†) klädd i statsdräkt, galaklädd. Möller (1790). Dalin (1853; angivet ss. föga br.). Björkman (1889).
(I 3 g, V 1) -KLÄDER, pl. [jfr t. staatskleid(er)] (†) = stats-dräkt. KlädkamRSthm 1772, s. 762. Reuterdahl SKH 1: 272 (1838; för konung Olof Haraldsson).
(I 3 g, V 1) -KLÄDNAD. (†) = stats-dräkt; jfr klädnad 3. Fréville Söderh. 2: 148 (1776; buren av nyzeeländsk befälhavare). (De) likna antika statuer i fransysk statsklädnad och spetsmanchetter. Palmblad Fornk. 1: VIII (1843).
(I 3 g, V 1) -KLÄDNING, sbst.2 (sbst.1 se A). [jfr t. staatskleidung] (†) = stats-dräkt; jfr klädning, sbst.1 1. Möller (1790). (Den persiske ädlingen till sin son:) Skynda dig, kasta på dig din statsklädning och följ mig (till schahen) utan ett ögonblicks uppehåll! Palmblad Nov. 2: 64 (1841). Björkman (1889).
-KNEP. (numera föga br.) om i statssammanhang (av politiker l. diplomat) nyttjat knep (för att uppnå visst syfte); förr äv. allmännare, dels: politiskt l. diplomatiskt knep l. politisk osv. fint l. manöver l. intrig o. d. (äv. i utvidgad anv.: statskupp), dels oeg. l. bildl., liktydigt med: fint l. manöver l. intrig o. d.; jfr -grepp, -list. (Ryska kejsarinnan) skulle förklarat det hon ansåge alla svenska krigstillrustningarna icke åsyfta någon fejd, men snarare vara ett statsknep. Ekman Dagb. 7 (1788). Weste FörslSAOB (c. 1817; äv. oeg. l. bildl., angivet ss. familjärt). Tessin (d. y.) .. har aldrig lånat sig till statsknep och hofränker. Crusenstolpe Tess. 1: 268 (1847). (Sv.) statsknep, (fr.) coup d’État; vanl. (fr.) intrigue politique ell. de cabinet. Schulthess (1885). (Sv.) statsknep .. (eng.) trick (ell. stratagem) of state; state-trick; political stratagem (ell. trick). Björkman (1889).
(III 3) -KOMMISSARIE, förr äv. -COMMISSARIUS.
1) i fråga om förh. före 1680: tjänsteman vid Kammarkollegiet med uppgift att reglera riksstaten; i fråga om förh. 1680—1965: överordnad ämbetsman vid Statskontoret, särsk. (efter 1720): benämning på l. titel för var o. en av de (urspr. två, sedermera fem) byråchefer som under en gemensam chef (urspr. benämnd president, efter 1876 generaldirektör) bildade Statskontorets styrelse. Bååth (o. Munthe) KStatskont. 13 (cit. fr. 1679: stats commissarius). Herr RikzSkattmestaren och StaatsCommissarien skohla .. alleena swara Kongl. Maij:t sielf och ingen annan. CivInstr. 125 (1680). Uti Stats-Contoiret blifwer en Président och the wanlige Stats-Commissarier. RF 1772, § 24. Statskontorets styrelse utgöres af en generaldirektör .. och tre statskommissarier. SFS 1876, nr 48, s. 3. Skilsmässan (dvs. Statskontorets) från .. (Kammarkollegiet) 1680 (inskränkte sig) till att statskommissarien — också denne hade först funnits som en kollegiets tjänsteman för statens reglerande — blev en särskild tjänsteman för Statskontoret allena. 2SvUppslB 27: 307 (1953). (Statskontoret) fick åtminstone från 1655 en statskommissarie som chef. Statskontoret 12 (1980).
2) [utvidgad anv. av 1] (titel för) chef för den kamerala förvaltningen i den svenska besittningen Bremen-Verden i slutet av 1600- o. början av 1700-talet. Brobergen 208 (1705, 1708). SvAdÄttartavl. 3: 402 (1927).
-KOMMISSION.
1) hist. till III 3: kommission (se d. o. 5) för statreglering; i sht om sådan kommission under frihetstiden som hade att uppgöra förslag till (o. fastställa) kommande års riksstat; ofta i sg. best. CivInstr. 152 (1720). Såsom medlem af finanskonseljen och statskommissionen hade .. (U. Scheffer) haft rikligt tillfälle att lära känna de stora och trängande (penning-)behofven. Odhner i 3SAH 6: 122 (1891). Efter 1772 års revolution övertogs statsregleringen åter af regeringen, men utarbetandet af riksstaten uppdrogs fortfarande vanligtvis åt en särskild kommission under växlande benämningar .. (bl. a.) statskommissionen. 2NF (1917).
2) (i sht i fackspr.) till V 1: av stat(en) tillsatt kommission (se d. o. 5) för handhavande av viss uppgift, statlig kommission. 2NF 26: 1053 (1917).
-KOMMUNAL. (i sht i fackspr.) statlig o. kommunal. UNT 9/11 1932, s. 5 (om reservarbete).
-KONST, se d. o. —
-KONSULENT.
1) [jfr d. statskonsulent] (titel för) av stat(en) anställd o. avlönad, i Sv. under Lantbruksstyrelsen lydande (o. till 1 juli 1962 existerande), rådgivare o. vägledare inom (vissa sektorer av) lanthushållningen (äv. benämnd: statsagronom). SFS 1903, nr 105, s. 1 (i svinskötsel). LAHT 1910, s. 413 (i fröodling o. vallkultur). 2NF 19: 962 (1913; i växtodling; i Danmark). 2SvUppslB (1953).
2) [utvidgad anv. av 1] i fråga om förh. i Sv. fr. o. m. 1967: (titel för) ämnesspecialist inom Sveriges lantbruksuniversitet med uppgift att informera (lärare, rådgivare, myndigheter, organisationer m. m.) om forskningsresultat beträffande jordbruk, trädgård, skog o. landskapsarkitektur. Statskonsulent (i växtnäring). KatalSLU 1977—78, s. 28. Statskonsulent .. med ämnesområde ogräsfrågor i jordbruket. Agrifack 1983, nr 9 a, s. 4.
-KONTOR. (stat- 1842. stats- 1680 (: StaatsContoiret) osv.)
1) [möjl. kortform för generalstats-kontor(et), ursprunglig benämning på ifrågavarande kontor (jfr Statskontoret 12 (1980))] till III 3: kontor (se d. o. 7) i Kammarkollegiet i Sv. med huvuduppgift att uppgöra riksstaten; äv. (numera nästan bl. i sg. best.) om det år 1680 (gm utbrytning av ovannämnda kontor ur Kammarkollegiet) upprättade o. sedan dess existerande, i Sthm belägna (under finansdepartementet, numera (sedan 1983) civildepartementet, sorterande) ämbetsverk vars huvuduppgifter urspr. bestod i att utarbeta riksstaten o. utanordna medel i överensstämmelse med denna samt förvalta statsmedlen, men som nu (o. i denna anv. av ordet nästan bl. till V 1) väsentligen fungerar ss. central förvaltningsmyndighet för rationalisering, administrativ utveckling o. automatisk databehandling (dvs. behandling av insamlade uppgifter om personer l. djur l. förhållanden o. d.) med uppgift att bl. a. verka för att statlig verksamhet bedrivs under god hushållning med tillgängliga resurser; äv. med särskild tanke på l. om lokalen (lokalerna) för nämnda kontor resp. ämbetsverk l. myndighet; i ovannämnda betydelser äv. (numera bl. i skildring av ä. förh.) i vissa uttr., dels Kunglig majestäts och riksens (höglovliga) statskontor, dels Kungliga statskontoret. CivInstr. 124 (1680). Wax Liuuss .. Att lÿsa Hans Maÿ:tt i Staatz Contoiret. HovförtärSthm 1689 A, s. 516. Rüdling 321 (1731: Kongl. Maj:ts och Riksens Högl(ofliga) Stats-Contoir). En skön thorsdagsmorgon i julii månad strömmade mycket folk förbi Riddarholmskyrkan i Stockholm och skyndade utför backen emellan Kammarrätten och Statskontoret. Almqvist Går an 13 (1839). Statskontoret, hvars ämbetsverksamhet till en början handhades af en under Kammarkollegium hörande afdelning, erhöll 1680 sin första instruktion och fick, då ny instruktion 1720 utfärdades, sin egen president. 2NF (1917). Statskontoret .. (är) ett under finansdepartementet lydande ämbetsverk med uppgift att såsom central myndighet redovisa för statens inkomster och utgifter. I dess uppgifter ingår även förvaltning av vissa statens fonder. SvAffärslex. (1948). 2SvUppslB 9: 718 (1948: det svenska Statskontoret). Civilförsvarsstyrelsen framhåller i sitt remissvar på statskontorets utredning om dimensioneringen av länsstyrelsernas civilförsvarssektioner att (osv.). DN(A) 3/11 1963, s. 4. BonnierLex. (1966: Kungl. Statskontoret). De tre senaste seklerna sönderfaller för statskontorets del i tre huvudperioder. Under den första perioden, 1680—1920, var statskontoret det ledande ämbetsverket inom finansförvaltningen .. Under nästa huvudperiod, 1920—1960, fick statskontoret av de tunga funktionerna på finansförvaltningens område endast behålla vissa uppgifter inom medelsförvaltningen. Däremot ökade statskontorets roll som remissinstans .. Från 1960 försvann den sista resten av 1680 års uppgifter. Statskontoret 9 (1980). särsk. [med anspelning på knapphet l. medellöshet i den av statskontoret förvaltade statskassan] (†) bildl. o. mer l. mindre skämts., i uttr. betecknande att ngt är uttömt l. tomt l. innehållslöst. I mitt hufvuds förråder är det i närvarande conjunctur ”Statskontoret” — ja! — fantasien sitter nästan renonce i alla färger. Törneros (SVS) 1: 292 (1825). Det är som statskontoret (om något som är tomt). Granlund Ordspr. (c. 1880).
2) om motsvarighet utomlands till statskontor (i bet. 1) l. om (skattkammare för) statskassa; numera bl. (vanl. i sg. best. o. i uttr. Finlands statskontor) om det i Finl. år 1875 inrättade centrala ämbetsverk vars nutida uppgift består i att handha statens finans- o. personaladministrationsfrågor, o. vilket bl. a. åligger att ha hand om åtgärderna i anslutning till statens upplåning, sköta statsskulden, övervaka den statliga kassarörelsen, sköta statens centralbokföring o. uppgörandet av bokslutet, bevilja o. utbetala av statsmedel utgående pensioner o. olycksfallsersättningar samt handha ordnandet av statens företagshälsovård (dvs. hälsovård bedriven ss. utvidgat arbetarskydd på företagens arbetsplatser). Det är endast en Magt, och en ibland de minsta i Europa (nämligen Malta), som drar en årlig summa penningar ur Sultan Mohammeds Stats-Contoir. Agrell Maroco 1: 63 (1789, 1796). Finlands statskontor. FinlStatskal. 1925, s. 117. Vi ha .. att konstatera, att antalet ersättningstagare på Porkalaområdet enligt statskontorets senaste uppgifter utgör 2,250. FinT 1955, s. 373.
-KONTROLL. av stat(en) utövad kontroll (av l. över ngt). TT 1871, s. 403 (av ångpannor).
-KONTROLLERA. (tillf.) jfr -kontrollerad. Östergren (1945).
-KONTROLLERAD, p. adj. kontrollerad av stat(en). SvD(A) 4/2 1926, s. 6 (om smörblandning).
-KREDIT.
1) (penningförsträckning l. -upplåning grundad på) kredit (se kredit, sbst.1 2 d) som stat(en) åtnjuter av annan stat l. andra stater l. av penninginstitut l. privatperson(er) ss. kreditgivare (förr äv. om förtroende berättigande till sådan kredit resp. på denna grundad penningförsträckning osv.); äv. närmande sig l. övergående i konkret bet., om penningbelopp utgörande resultat av försträckning l. upplåning av ovan angivet slag, särsk. liktydigt med: statslån (se d. o. 1). SvTyHlex. (1851). I Sverige är stats-krediten en okänd sak. Agardh (o. Ljungberg) I. 2: 211 (1853). Statskrediten var .. (år 1673) sådan, att en beskickning till Ryssland ej kunde afgå, i brist af penningar. Beskow i 2SAH 30: 147 (1857). Den i senare tider så mycket anlitade statskrediten var då (i början av 1700-talet) ännu okänd eller åtminstone mycket trångt begränsad. Hvem skulle dessutom hafva velat låna åt ett land (dvs. Sv.), hvars undergång tycktes så nära förestående? Oscar II V. 2: 63 (1861, 1892). Danmark förnyar statskredit på 60 milj. kronor. Östergren (cit. fr. 1938).
2) (penningförsträckning l. -upplåning grundad på) kredit (se kredit, sbst.1 2 d) som ngn l. ngt åtnjuter av stat(en) ss. kreditgivare. Förslag om produktionsföreningar med statskredit. Höglund Branting 1: 65 (1928).
Ssg: statskredit-system. (numera bl. tillf.) till -kredit 1: på statskredit vilande system för statsupplåning o. handel med statspapper (se d. o. 3). Afkastningen af den genom Stats-Credit-systèmet på färre händer samlade massan af rikdom, användes ej för någon .. consumtion under arbete, och stadnar till väsendtelig del vid Luxens föremål. Wirsén PVetA 1821, s. 44. Staten skulle .. (genom att utge obligationer) slippa kasta räntorna i utländningens fickor och genom det inhemska Statskredit-systemet blifva iståndsatt att lemna förskotter till .. produktionsföretag. Motion i 2 kam. 1867, nr 70, s. 21.
-KROPP. [jfr t. staatskörper] (numera i sht i vitter stil) jfr riks-kropp. VetAH 1764, s. 94. (Rysslands) statskropp var ännu et barn i sin linda, som först i våra dar växt til det jätte-spöke, som förfärar verlden. Tegnér FilosEstetSkr. 152 (1801). Fejden med Valdemar Atterdag och den vendiska hansan var .. (år 1344) förd till lyckligt slut. Ett bestående resultat syntes vara Skånelandskapens definitiva sammanfogande med den svenska statskroppen. HT 1947, s. 36.
-KUNNIG.
1) (†) i stat(en) känd l. bekant l. ryktbar (jfr kunnig I 2 o. riks-kunnig); anträffat bl. i avledn. statskunnighet.
2) (numera knappast br.) kunnig l. insiktsfull i statssaker l. (stats)politiska ting (förr äv. dels: kunnig l. insatt i statskunskap (i inskränkt mening) l. statslära, dels närmande sig l. övergående i bet.: statsklok l. statsslug); äv. substantiverat, om i statssaker osv. kunnig l. insiktsfull person (förr äv. dels om i statskunskap osv. kunnig l. insatt person, särsk. liktydigt med: statslärd, dels om politiker); jfr kunnig II 2. Isogæus Segersk. 140 (c. 1700; i pl., substantiverat). Statskunnige och Skriftlärde! Det hör Er till att styra Verlden. LBÄ 32: 3 (1799). (Sv.) Statskunnig .. (fr.) Statistique. Politique. Nordforss (1805). Vetandets grundlighet och vidd i förening med framställningens klarhet, redighet och ändamålsenliga måtta utmärkte de uppsatser, som .. lemnades (till Vetenskapsakademien) af matematiker, mekaniker, naturforskare, läkare, ekonomer och statskunniga. Järta 2: 104 (1839). Grefve Axel Lewenhaupt, en hederman, tapper och fast, men inte just statskunnig. Reuterdahl Mem. 272 (1860). (J. N. Madvig) var filosof och stats- och rättskunnig, men allt kom den klassiska filologien till godo. Cavallin (o. Lysander) 57 (1887).
Avledn. (†): statskunnighet, r. l. f.
1) till -kunnig 1: egenskapen l. förhållandet att vara känd l. bekant l. ryktbar i stat(en). Jag tvekar ej att sätta bland de mest utmärkta drag af Grefve Hermanssons lycka, att den skådeplats, der han uppställdes, var densamma, der Gyllenborgars ljusare statskunnighet lyste för allmänhetens beundran. Lehnberg i 1SAH 3: 108 (1790).
2) till -kunnig 2, = -kunskap. Cavallin (1876).
-KUNSKAP~02, äv. ~20. [jfr t. staatskunde] kunskap l. kännedom om l. insikt i (förhållandena l. livet i samtid l. gången tid i) en stat l. staten; äv. (o. numera nästan bl., i ökande utsträckning dock ersatt med: statsvetenskap): läroämne l. vetenskaplig disciplin (med under olika tider o. under påverkan av skilda uppfattningar l. teorier växlande målsättning) vars föremål är dels statens l. en stats l. stater(na)s författning(ar) o. politiska system (särsk. om den vetenskapliga disciplinen uppfattad ss. inriktad på att med utgångspunkt i ett lands författning söka fastställa dennas typologi o. historiska utveckling), dels politiska idéer; i fråga om ä. förh. äv. (äv. i uttr. deskriptiv statskunskap l. statskunskap i inskränkt mening) liktydigt med: statistik (i den urspr. bet. av samhällsvetenskap med uppgift att insamla o. (rent deskriptivt l. numeriskt i tabellform) beskriva fakta om en stats (statens) aktuellt förhandenvarande tillstånd ur alla aspekter, t. ex. i hänseende till topografi, befolkning, författning, näringsliv); äv. i utvidgad anv., konkret(are), om ngns l. ngras (i muntlig l. skriftlig form ådagalagda) uppfattning om l. beskrivning av statskunskap (i ovan angivna betydelser), särsk. om (läro)bok om l. i ämnet; i utvidgad anv. förr äv. om (redogörelse (i skriftlig form) för) statskunskapliga l. historiska fakta l. bådadera gällande en viss bestämd stat, särsk. om (lärobok i) en stats historia (se d. o. II 1); jfr -kunnighet 2, -lära, -rätt(slära); jfr äv. statisk, adj.1 1. Möller 1158 (1745). På Boklådan finnes: Swea Rikes Stats-Kunskap, af Lagerbring. GT 1788, nr 56, s. 4. Hwad är Stats-Kunskap? Kännedom af en Stats Styrka och Swaghet i anseende till desz naturliga Förmåner .. Öfwerhet .. Regeringssätt och Lagar .. Religion .. Handel och Slögder .. Krigsmakt .. Inkomster .. Folkets antal och Seder .. m. m. Bergklint Sam. 2: 14 (1802). Har man alfvare med att rikta sin menniskokännedom och statskunskap, så bör man blanda sig med personer af allehanda stånd. Rademine Knigge 2: 189 (1804). Handbok i Rysslands Englands Frankrikes och Tysklands statskunskap. Nyström Svedelius (1887; boktitel). Hildebrands stärkelseblå statskunskap. Asplund Stud. 20 (1912). Deskriptiv statskunskap (vetenskapen om ”statsmärkvärdigheter”) började som själfständig vetenskap idkas vid tyska universitet från slutet af 1600-talet .. och kallades ända in på 1800-talet statistik. 2NF (1917). Därs. (: statskunskap i inskränkt mening). Jag hade .. på våren slarvat ihop en filosofie kandidatexamen i .. (bl. a.) statskunskap. Hellström Malmros 167 (1931). Statskunskapen vill med utgångspunkt från statslivets historiskt och rättsligt givna förutsättningar under hänsynstagande till .. faktorer av olika slag — politiska, sociala, ekonomiska och ideologiska .. utforska och klarlägga statsskickets faktiska gestaltning (”den levande författningen”). Östergren (1945). Statsrätten utgör kärnan av statskunskapen och ger denna dess fasta ryggrad, men sin särart får statskunskapen genom vad den har att ge därutöver. 2SvUppslB (1953). Äldre statskunskap (statsvetenskap) var mera fixerad vid staten än nyare, som arbetar med politik i bredare mening. SAOBArkSakkSvar (1987). särsk. i uttr. komparativ statskunskap, statskunskap med inriktning på jämförelse mellan vissa i skilda länder återkommande positivrättsliga institutioner (t. ex. en- l. tvåkammarsystem, ministär, referendum). SvUppslB 25: 1187 (1935).
Avledn. (i vissa kretsar): statskunskapare, m.//ig. (ngt vard.) person som sysslar med (forskar i) statskunskap, statsvetenskapsman; numera i ökande utsträckning ersatt med: statsvetare. Ström UngdStrid 408 (1940). HT 1976, s. 470.
statskunskaplig, adj. som avser l. rör l. gäller l. kännetecknar (området för) statskunskapen l. som är statskunskapens (äv. ss. adv.); numera vanl. ersatt med: statsvetenskaplig. CAEhrensvärd Brev 1: 250 (c. 1795; ss. adv.). SvJuristT 1963, s. 388 (i pl., om forskningar).
-KUPP. kupp (se kupp, sbst.3 1 (b)) riktad mot (viss del av) den bestående l. hävdvunna ordningen i stat(en); numera nästan bl. om kupp vari ngn med (militärt) våld tillväller sig den politiska makten i stat(en). LBÄ 39—41: 4 (1800). Han (hade) .. haft ett ganska märkligt samtal med Landtmarskalken rörande Hartmansdorffs statskupp att kassera Borgare- och Bondeståndens voteringspropositioner för Förstärkta Statsutskottet. Liljecrona RiksdKul. 249 (1840). Statskupp i Panama. UNT 10/10 1941, s. 1.
-KYRKA. [jfr t. staatskirche] kyrka (se d. o. 4) som (har officiell status i ett land o.) är mer l. mindre intimt förenad med (o. därmed i motsvarande grad, i sht vad gäller rättsordning, tjänstetillsättning o. ekonomi, beroende av) stat(en); äv. med förklenande l. nedsättande bibet.: statskontrollerad kyrka; äv. konkret: statsägd o. av statskyrka (i ovan angiven bet.) nyttjad kyrka (se d. o. 1); särsk. motsatt: frikyrka; jfr folk-kyrka. Tillhöra statskyrkan. Lämna statskyrkan. Svenska statskyrkan. TheolQ 1829, 3: 4. Sthm 1: 656 (1897; konkret). Behandlingen av Eisenachresolutionen .. hade .. visat, att svenska kyrkan icke är en statskyrka utan en folkkyrka. AB(A) 1931, nr 86, s. 4. Motion i 2 kam. 1955, nr 48, s. 1 (motsatt: frikyrka). En statskyrka skapar hos kyrkan ett beroende av staten som inte är bra. SDS 23/2 1987, s. 8.
Ssg (i fackspr.): statskyrko-döme. av statskyrka etablerad kyrkomakt i ett land; jfr döme 3. 2NF 26: 1097 (1917).
-KYRKLIG. [delvis till -kyrka] som tillhör l. har avseende på l. rör l. används l. omhuldas av statskyrka(n) l. som är statskyrka(n)s l. som verkställs enligt statskyrka(n)s ceremoniel o. d. NerAlleh. 1871, nr 41, s. 2 (om vigsel). Lundin NSthm 206 (1888; om predikant). Östergren (1946; om begravning).
Avledn.: statskyrklighet, r. l. f. om (manifestation av) egenskapen att vara statskyrklig. Forssell Stud. 1: 108 (1875).
-LABORATORIUM. statsägt laboratorium, statligt laboratorium. Hygiea 1897, 1: 150.
-LEDARE. (mera tillf.) stat(en)s politiske ledare (se d. o. 1). Almquist VärldH 6: 460 (1929; om Fredrik II av Preussen).
-LEDNING. stat(en)s politiska ledning (se ledning, sbst.2 1 (slutet)); särsk. konkret. Wieselgren Bild. 249 (1883, 1889; konkret).
-LEVERANS. leverans (se d. o. 2) till stat(en). Engström LbSvFolk. 126 (1938).
-LEVERANTÖR. leverantör till stat(en). Östergren (1946).
(III 3) -LIGGARE. liggare (se d. o. 7) över utgiftsanslag i statsbudgeten, som (det urspr. ålåg Statskontoret, senare Riksrevisionsverket, att årligen befordra till trycket, men som numera) utges av Allmänna förlaget, varvid varje enskilt departement ansvarar för sitt avsnitt o. varje departements del utkommer som ett separat häfte; numera nästan bl. (med anslutning) till stat, sbst.3 V 1. BtRiksdP 1873, I. 1: nr 1, Bil. 6, s. 66. Civilförvaltningen har att årligen i samråd med övriga centrala förvaltningsmyndigheter inom krigsmakten och med riksrevisionsverket utarbeta .. manuskript till statsliggarens fjärde huvudtitel. SFS 1965, s. 1955. Allmänna Förlaget har sedan länge givit ut Statsliggaren .. Manuskripten lämnas i form av heloriginal från alla departementen utom från Utbildningsdepartementet som lämnar det i form av diskett (dvs. skiva med magnetiskt lagrad information). SAOBArkSakkSvar (1988).
-LIST. [jfr t. staatslist] (numera föga br.) om i statssammanhang (av politiker l. diplomat) ådagalagd l. nyttjad list (för att uppnå visst syfte); förr äv. allmännare: politisk l. diplomatisk list(ighet) l. slughet l. intrig (äv. i utvidgad anv., övergående i bet.: statskupp); jfr -grepp, -knep. Nordberg C12 1: 153 (1740). (T. S.) Gracchi undergång war besluten. Senaten brukade den finaste Statslist, at dela menighetens förtroende mellan honom och Drusus sit Kreatur. Eberhardt AllmH 2: 124 (1768). (Sv.) Statslist .. (Fr.) Coup de politique. Coup d’état. Nordforss (1805). (Beskyllningar mot G. III i Argus:) att hans kärlek för vitterheten varit tillgjord, och alla hans inrättningar till hennes förmån blott verkningar af en beräknad statslist. Brinkman (o. Adlersparre) Brevväxl. 26 (1829). (Sv.) Statslist .. (fin.) walta- l. waltio-wiekkaus l. -juoni. Ahlman (1872).
-LIV. [jfr t. staatsleben] om i stat(en) utvecklat samhällsliv i dess olika former (stundom äv. pregnant, om den speciella formen därav ägnad politiken l. det allmänna, särsk. liktydigt med: politiskt resp. offentligt liv); äv. oeg. l. bildl. (jfr stat, sbst.3 V 1 l), om i (statsliknande) djursamhälle utvecklad form av djurliv; jfr liv I 3. BrinkmArch. 1: 289 (1818). Det finnes inom djurvärlden icke blott familjelif, utan äfven statslif. Rydberg FilosFörel. 3: 152 (1878). Man hade .. (1718) ej öga för andra faror än dem som hotade från konungamaktens sida, och derigenom hade man råkat i den motsatta ytterligheten att nästan alldeles undantränga konungen ur statslifvet. Odhner G3 1: 152 (1885). (Aristoteles) slutade som en empirisk socialforskare, inriktad på studiet av statslivets olika former. Aspelin TankVäg. 1: 114 (1958).
-LIVRÉ, förr äv. -LIVERI.
1) [jfr t. staatsliverei] till I 3 g: livré (av speciellare l. praktfullt slag) använt l. avsett att användas vid högtidliga tillfällen l. i officiella sammanhang; äv. (o. numera företrädesvis, nästan bl. i skildring av ä. förh.) till (l. med anslutning till) V 1: statligt tjänstelivré, statsuniform, civiluniform; jfr -dräkt. HC11H 6: 45 (c. 1713; buret av kunglig lakej). I äldre tider bestods åt varje page ett livré; från 1728 fick han tvenne, ett ”rikare statslivré och ett annat att dagligen brukas”. Rig 1935, s. 190 (cit. fr. 1728). Herrar Riksens Råds Stats-Livréer. FörordnYppigh. 26/6 1766, s. A 4 b. Klingspor (befalldes) att skicka en af sitt folk i statslivré till ryska generalen (för att underhandla om fångutväxling). Trolle-Wachtmeister Ant. 1: 114 (1808). Statsliveri .. (dvs.) Liveri för högtidliga tillfällen. Weste FörslSAOB (c. 1817). (Han) förde mig till en statsvagn med kusk och betjänt i statslivré. Ekstrand JordRunt 2: 206 (1944). jfr page-statslivré.
2) [bet.-utveckling ur 1 med anslutning till (l. ssg med) livré 5] (†) koll., om tjänstepersonal klädd i statslivré (i bet. 1). Sedan (komma) des (dvs. ambassadörens) talrika Stats-livrée, som gingo 2 och 2. Björnståhl Resa 5: 35 (1783).
-LOTTERI. [jfr t. staatslotterie] av stat(en) anordnat lotteri. GT 1787, nr 33, s. 1.
Ssg: statslotteri-obligation. hist. om var o. en av de statsobligationer som ss. vinster ingick i av hattarna under frihetstiden inrättat statslotteri. Tilas Ant. 2: 87 (1769).
-LYCEUM. (numera bl. om ä. l. utländska förh.) av stat(en) ägt o. drivet lyceum. LärovKomBet. 1884—85, 2: Bil. B, s. 266 (om italienska förh.). Ramsay VägvFinl. 319 (1895; om finländska förh.).
-LÅN.
1) av stat(en) upptaget penninglån; i sht förr äv. i uttr. så l. så mycket statslån, så l. så mycket i l. utgörande statslån. (1777—87) hade .. (franska parlamentet) inregistrerat öfver 1200 millioner Statslån. Höijer 4: 220 (1796). SFS 1915, s. 37.
2) av stat(en) lämnat penninglån, statligt lån. Linde Kam. 169 (1867).
-LÄRA. [jfr t. staatslehre] (numera företrädesvis i Finl. o. i skildring av ä. l. utländska förh.) lära l. vetenskap(sgren) som har staten (dess väsen, grundval m. m.) o. statslivet till sitt föremål, särsk. liktydigt med: statskunskap (i inskränkt mening) l. statsvetenskap; särsk. i vissa uttr., dels [jfr t. allgemeine staatslehre] allmän statslära, statslära med inriktning på att klargöra allmänna begrepp (t. ex. stat, statsorgan, suveränitet) inom ämnesområdet, dels [jfr t. besondere staatslehre] speciell statslära, statslära med inriktning på beskrivning av (o. jämförelse mellan) statliga institutioner, särsk. liktydigt med: komparativ statskunskap (se d. o. slutet); äv. dels speciellare: filosofisk disciplin (av vissa uppfattad ss. en del av rättsfilosofien) som har staten till sitt föremål (äv. i uttr. filosofisk statslära), statsfilosofi, dels allmännare: (doktrinär) lära l. grundsats l. uppfattning l. åsikt om l. gällande för l. i en stat (staten); äv. konkret, om skriftlig framställning (särsk. (läro)bok) om l. i (ngns) statslära (i ovan angivna betydelser); jfr -vetenskap, -rätt samt samhälls-lära o. politik, sbst. 1. (En konung behöver) hwarijehanda estatzläror och maximer. KKD 12: 432 (1712). De Påfviskes .. fördömliga Statslära, at ingen tro, ed och förbindelse gälde emot Kättare. Schönberg Bref 1: 283 (c. 1778). (Sv.) Statslära .. (fr.) politique, statistique, politique philosophique. ÖoL (1852). Statsvetenskaperna .. (dvs.) statslära, folkrätt, politik, nationalekonomi, statistik, finansvetenskap och förvaltningslära. EkonS 1: 83 (1891). Modern statslära. StatsvT 1900, s. 295 (boktitel). 2NF (1917: ”filosofisk statslära”). Statskunskapen blir väsentligen ett instrument för den doktrin, med vilken diktaturen rättfärdigas, och alltså med nödvändighet en statslära. VetenskIDag 195 (1940). (Kunskapsfordringar för betyget med beröm godkänd i statskunskap: i) Allmän statslära och jämförande statskunskap (läses bl. a.): Boëthius, Om statslivet. StudiehandbFilosFakultLund 157 (1943). Med sina rötter i Boströms statslära har Wirsén i själva verket aldrig försonat sig med tvåkammarsystemet. Björck HeidenstSek. 225 (1946). 2SvUppslB (1953: allmän .. speciell statslära). Helsingfors universitet .. (Lärare:) Statsv(etenskapliga) fak(ulteten) .. Heiskanen, Ilkka Juhani .. Allm. statslära. FinStatskal. 1986, s. 232. särsk.
a) ingående i (officiell) benämning på l. titel för lärare i statslära vid läroanstalt (särsk. universitet). Professoren i Moralen och Statsläran, höglärde och vidtberömde Magister Johan Peter Sleincour. Leopold 6: 174 (1786). Kungl. Krigsskolan .. Officerskursens lärare .. förste lärare i stats- o. samhällslära. SvStatskal. 1939, s. 379.
b) (†) i uttr. historisk statslära, gren av statsläran (statskunskapen) beskrivande statens o. statslivets företeelser under skilda historiska perioder. (Sv.) Den historiska statsläran; (t.) die Staatskunde, Statistik. Möller (1790). Heinrich (1828).
-LÄRARE. [jfr t. staatslehrer] (†) lärare i statslära l. statskunskap; äv. närmande sig l. övergående i utvidgad anv., dels om statsvetenskapsman l. statslärd, dels (allmännare) om person med stora insikter i hur en stat bör styras, ”politiker” (jfr politik, sbst. 1), statsman. Möller (1790). Med hjelp af de beräkningar, som .. (statistiken) lemnar öfver hvarje folks tillstånd och som den uppställer i åskådliga tabeller, tror statsmannen inom sitt kabinett och statsläraren vid sitt skrifbord sig hafva hela jordklotet framför sig. Järta 2: 211 (1823). I nyare tider hafva Rätts- och Stats-lärare låtit sjelfva Staten uppkomma genom ett contract, och således gjort honom till en product af menskligt godfinnande. Boström Lag 69 (1845). (I Sv. saknas) märkligt nog, enär Sveriges författningshistoria är bland de innehållsrikaste som finnas, en statslärare (politiker i aristotelisk mening) af betydelse. StatsvT 1900, s. 250.
-LÄRD, p. adj. (numera i sht ngt ålderdomligt) lärd i statsvetenskap l. inom statsvetenskapernas område, som har (stor) statsvetenskaplig lärdom; ofta substantiverat, om statslärd person; stundom äv. med ironisk l. nedsättande bibet.; jfr -lärdom. Atterbom 1: 11 (1854; substantiverat, med ironisk bibet.). SvD(A) 1930, nr 342, s. 10 (om professor R. Kjellén).
-LÄRDOM. (†) lärdom i statsvetenskap l. inom statsvetenskapernas område, statsvetenskaplig lärdom; jfr -lärd. Brask Pufendorf Hist. 220 (1680).
-LÄROVERK~002. (numera bl. i skildring av ä. förh.) av stat(en) ägt o. drivet läroverk, statligt läroverk (motsatt: privatläroverk). Nyström Svedelius 1: 185 (1887).
-LÖN. om lön i den under lön, sbst.1 2 (b) redovisade bet.
1) (†) till III 4: lön efter stat(en). LMil. 1: 546 (1685). BtRiksdP 1902, 8Hufvudtit. s. 38.
2) till V 1: lön från stat(en). SvJuristT 1949, s. 655.
-LÖS. (stat- 18681912. stats- 1924 osv.) om person: som icke äger medborgarskap i någon stat; äv. om folk l. samhälle l. land l. naturtillstånd o. d.: som icke organiserats till en stat l. i stater, som är i avsaknad av (en organisation i) stater. Bolin Statsl. 1: 11 (1868; i pl., om folk). Det antogs (på 1600- o. 1700-talen), att människorna ursprungligen lefvat i ett statlöst naturtillstånd och att staten bildats genom fördrag mellan individerna. 2NF 17: 1385 (1912). Antarktis är obebott och därigenom också statslöst. Numelin PolGeogr. 32 (1927). Ingen av oss .. kan .. fatta vad det är att ryckas upp ur sin rot, vara statslös, vara jude i Tyskland. Nerman MännVärd. 17 (1940, 1946).
Avledn.: statslöshet. SAOL (1950).
-MAKT. [jfr t. staatsmacht] makt (se d. o. 11) som är förbunden med stat(en) o. som dennas företrädare utövar (äger att utöva) gentemot statsmedlemmarna; makt l. herravälde l. bestämmanderätt i stat(en); äv. konkret(are), dels om makt (se d. o. 12 (a)) i stat(en), dels om stat(en) själv; särsk. i vissa uttr., dels första, andra statsmakten, om den verkställande (av statschefen l. regeringen l. bådadera utövade) makten resp. den lagstiftande (av folkrepresentationen utövade) makten i en stat (äv. övergående i att beteckna: statschefen l. regeringen l. bådadera resp. folkrepresentationen), dels [jfr i denna anv. eng. estate, (riks)stånd, oeg. äv.: statsmakt] (o. numera företrädesvis, särsk. mer l. mindre skämts.) tredje statsmakten (jfr a), oeg. l. bildl., om tidningspressens makt i en stat (äv. övergående i att beteckna: tidningspressen); äv. i pl. best., om utövarna av den verkställande o. lagstiftande (o. dömande) makten i stat(en), särsk. använt ss. beteckning för staten o. statsmyndigheterna. SC 1: 100 (1820). Geijers Literatur-Blad har väckt din uppmärksamhet och i synnerhet hans yttrande, att periodiska pressen är tredje ”statsmakten”. ÖgCorr. 24/9 1838, s. 4; jfr: I den nyare (konstitutionen) .. har denna (fria) diskussion .. fått en ny, tredje, mäktig organ — pressen. Geijer I. 8: 267 (1838). Statens Institutioner äro verkliga, lefvande och verkande, Statsmagter, uti hvilka Staten har sin tillvaro, och hvilka äro uttryck af den hos Statsborgarne lefvande National-andan. Snellman ElCurs 3: 100 (1840). Konungen och riksdagen kallas: statsmakterna. Aldén Medb. 1: 9 (1884). J. J. Ekman .. yttrade, att .. det nu vore frågan om den andra statsmaktens bifall. De Geer Minn. 2: 6 (1892). Författningen är .. den rättsordning, enligt hvilken statsviljan bildas och statsmakten i första hand utöfvas. Fahlbeck Förf. 86 (1904). Montesquieus maktfördelningslära rör sig .. med tre ”makter”, den lagstiftande, den verkställande och den dömande. Dessa ”makters” bärare .. böra dock endast uppfattas som olika organ för utövandet av statsmakten. 3NF (1933). Första statsmakten (konungen) och andra statsmakten (riksdagen) äro benämningar, som nu ha blivit mer sällsynta. Östergren (1946). Statsmakt är enl. modern statslära staten själv, när den gentemot sina medl. framträder som befallande. Den är en och odelbar. 2SvUppslB (1953). särsk. i utvidgad anv.
a) (numera bl. ngn gg, i skildring av ä. förh.) i förb. med tredje, om medelklassens konservativa majoritet i Sv. vid 1800-talets mitt; anträffat bl. i medelbar sådan förb. Ett tredje, icke blott parti, utan en verklig statsmakt .. denna medelklassens konservativa majoritet växer med hvarje dag. Geijer I. 5: 377 (1847).
b) [jfr Montesquieus maktfördelningslära med dess tre ”makter” i staten: den lagstiftande, verkställande o. dömande; jfr äv. eng. the fourth estate, om tidningspressen] (numera bl. tillf., företrädesvis i skildring av eng. förh.) i förb. med fjärde (särsk. i uttr. fjärde statsmakten), särsk. mer l. mindre skämts., om tidningspressen i en stat (i sht Engl.), den tredje statsmakten (se huvudmom.). NF (1891: den fjerde statsmakten). Med anledning af tidningspressens stora betydelse i vår tid har också den kallats en statsmakt (”den fjärde”). 2NF (1917). (Eng.) The fourth estate .. (sv.) den fjärde (i Sverige tredje) statsmakten. EngSvOrdb. 240 (1956; angivet ss. skämts.).
-MAN, se d. o. —
-MASKIN. (numera bl. tillf.) bildl.
1) [jfr t. staatsmachine] om stat(en) l. statligt organ o. d. (uppfattad resp. uppfattat ss. en maskin), statsmaskineri; jfr maskin 2 a δ. Ganska ofta äro .. (tyska lantständerna) blott hinder i statsmaschinen. Höijer 4: 406 (1797). När en statsmaskin går varmt eller klickar på något sätt, behöfs det pengar för att smörja lagren. Janson CostaN 1: 23 (1910).
2) om maskinmässigt fungerande statstjänsteman. Palmblad Nov. 1: 151 (1840).
-MASKINERI. bildl., om stat(en) l. statligt organ o. d. (uppfattad resp. uppfattat ss. ett maskineri); jfr maskineri 2 a samt -maskin 1 o. -apparat. AB 1840, nr 304, s. 3. (L. Nordström) framhåller .. (i Fyrskeppet) hur beundransvärt pålitligt det svenska statsmaskineriet är, ej minst tack vare de underordnades plikttrohet. Hedén 5: 123 (1923). Det egyptiska skatteväsendet sköttes genom ett statsmaskineri, som fungerade med osviklig säkerhet. Grimberg VärldH 3: 253 (1928).
-MEDBORGARE~0200. medborgare (se d. o. 4) i stat(en), statsborgare. Bolin Statsl. 2: 200 (1871).
-MEDBORGARSKAP~0102, äv. ~0200, förr äv. -MEDBORGARESKAP. [jfr -medborgare] medborgarskap i stat(en), statsborgarskap. Bolin Statsl. 2: 203 (1871: -medborgareskap).
-MEDEL, sbst.2 (sbst.1 se A).
1) (†) medel (se medel, sbst. 13) varmed (stats)politisk(a) avsikt(er) främjas. Augustus nyttjade .. Spectaclerna och i synnerhet dansen såsom et Statsmedel at utplåna minnet af den förlorade friheten. Kellgren (SVS) 4: 94 (1779).
2) [jfr t. staatsmittel] stat(en)s medel (se medel, sbst. 14), statliga medel. HC11H 9: 44 (1697).
-MEDICIN. (numera bl. i skildring av ä. förh.; se dock slutet) om (lära l. läroämne behandlande) medicinen (se medicin 1) i dess förhållande till staten (dennas lagar, förordningar o. d.), statslivet o. statsmedborgarna (deras fysiska o. psykiska hälsa), socialmedicin; särsk. i uttr. rätts- och statsmedicin, om tidigare kombinerat läroämne (vid universitet) omfattande rättsmedicin o. socialmedicin. TLäk. 1832, s. 4. Studerande, som vill avlägga medicine licentiatexamen, skall efter avlagd medicine kandidatexamen .. hava blivit .. vitsordad .. i rätts- och statsmedicin. SFS 1921, s. 270. Docenten i rätts- och statsmedicin vid Lunds universitet Hjalmar Sjövall. UNT 8/3 1945, s. 3. särsk. i uttr. veterinär statsmedicin, del av statsmedicinen fallande inom det veterinärvetenskapliga området; utom i skildring av ä. förh. numera bl. (fullt br.) om författningskunskap ss. läro- o. examensämne för veterinärexamen, veterinär författningskunskap. Veterinärexamen skall avläggas i (bl. a.) följande examensämnen: a) speciell patologisk anatomi .. i) veterinär statsmedicin .. (omfattande) tjänsteåligganden. SFS 1924, s. 539. SAOBArkSakkSvar (1985; om veterinär författningskunskap).
-MEDICINSK. [jfr -medicin] (numera bl. i skildring av ä. förh.) som tillhörde l. gällde l. hade avseende på o. d. statsmedicin(en); särsk. i uttr. Statsmedicinska anstalten, om en till år 1918 existerande (under medicinalstyrelsen ställd) institution med uppgift att gå medicinalförvaltningen till handa med vetenskapliga undersökningar o. utöva egen vetenskaplig forskning inom det statsmedicinska området (nämnda år omorganiserad o. uppgående i dels statens bakteriologiska laboratorium, dels statens rättskemiska laboratorium, dels statens farmaceutiska laboratorium). WoJ (1891). Föreståndarna för statsmedicinska anstaltens särskilda avdelningar. SFS 1916, s. 1441.
-MEDLEM~02 l. ~20. medlem av stat(en), statsmedborgare. Thomander (1832) i 3SAH LXXXI. 2: 340. —
-MEJERIST. (i Finl., förr) statsanställd undervisare o. rådgivare i mejerihantering. Finland 141 (1893).
-METEOROLOG. officiell benämning på l. titel för meteorolog anställd vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut l. (före 1945) Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt. SFS 1918, s. 2451 (vid Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt). SvYrkeslex. nr 871 b, s. 3 (1956). SvStatskal. 1980, s. 153 (: Förste statsmeteorolog).
-MINISTER, se d. o. —
-MINISTERIUM. [jfr t. staatsministerium] (numera bl. om ä. utländska förh.) av ministrar (med chefskap över var sin avdelning (särsk. departement) av statsförvaltningen) bestående högsta styrelseorgan (regering) i en stat. AB 1865, nr 31, s. 4 (om tyska förh.).
-MONOPOL. [jfr t. staatsmonopol] stat(en) tillkommande monopol (se d. o. 1) l. (allmännare) ensamrätt (till ngt); äv. i utvidgad anv., dels om ngt som stat(en) har monopol på l. ensamrätt till, dels närmande sig l. övergående i anv. om företag o. d. som tillverkar l. försäljer l. utövar verksamhet med ngt som stat(en) har monopol på l. ensamrätt till. Statsmonopol på ngt. Ett växande stats-monopol i fråga om (det vid USA:s fängelser utförda) arbetet. Geijer I. 6: 150 (1839). Så snart .. (företaget) började inbringa något, gjorde .. (diktatorn) det till statsmonopol och körde anläggarna hufvudstupa ur landet. Janson CostaN 1: 99 (1910). Tobaken är statsmonopol där nere (i Spanien), och cigarrerna äro därefter. Lewenhaupt Pyren. 302 (1914).
-MONOPOLISERA, -ing. [till -monopol] göra (ngt) till föremål för ett statsmonopol. SvD(B) 1947, nr 52, s. 4.
-MORAL. jfr moral 1 o. samhälls-moral. Sokrates’ lefnad och död var en seger, som den personliga moralen och fromheten vunno öfver den tidens och det samhällets statsreligion och statsmoral. Rydberg FilosFörel. 4: 115 (1878).
(I 3 g) -MUNDERING. (numera bl. ngn gg, i skildring av ä. förh.) om (indelt) soldats bättre mundering, livmundering; motsatt: släpmundering. Stiernstolpe Arndt 2: 73 (1807). Spak Unif. 67 (1890; om förh. på 1830-talet).
-MYNDIGHET~002, äv. ~200. (stat- 1873. stats- 1852 osv.) stat(en) tillkommande l. av stat(en) utövad myndighet; äv. konkret(are), om statsorgan utövande sådan myndighet; i konkret anv. stundom äv. närmande sig l. övergående i anv. om tjänsteman representerande sådan myndighet resp. sådant organ; jfr -ämbete 1, 2. Den Indiska (storken), hwilken statsmyndigheterna förbjudit att döda, blir mycket näswis .. och stöter till folk med näbben, när de gå på gatan. Holmström Ström NatLb. 2: 148 (1852). (Som) organ för att öfvervaka skyddbestämmelsernas genomförande .. (har) man .. skapat speciella statsmyndigheter — fabriksinspektörer, yrkesinspektörer, yrkesråd — som .. äfven fungera som rådgifvande organ åt regering och förvaltningsmyndigheter. EkonS 2: 592 (1902). Statsmyndigheten utövades hos de (germanska) stammar, som ej hade konungar, av folkförsamlingen eller tinget. Grimberg VärldH 4: 281 (1930).
(I 3 g, V 1) -MÖSSA. [jfr t. staatsmütze] (†) mössa (se d. o. 1 a) buren (i officiella sammanhang l. vid högtidliga tillfällen) ss. tecken på ngns värdighet l. tjänsteställning i stat(en); jfr -dräkt. En karl, hwilken Naturen til en Bacularium (dvs. tuktomästare) vti A. B. C. Skolan deputerat hafwer, må blifwa så politisk (dvs. diplomatisk l. klok) som han wil, så titta äntå Riset och Kieppen, lika som twå åszne öhron vnder hans Statz-Mysza fram. Weise 268 (1697). (Den engelske tronföljaren är vid födelsen myndig.) Först när han blir några år äldre utnämnes han til prins af Wales och grefve af Chester, får då en ”statsmössa” på hufvudet och hertigkrona, en liten staf af guld och en ring. AB 1841, nr 270, s. 1.
-NYHET~02 l. ~20. (numera knappast br.) nyhet l. underrättelse som har med det politiska livet i stat(en) att göra, politisk nyhet; jfr -tidning 1. Topelius Planet. 2: 71 (1889). (Gjörwells månadsskrift Den svenska Merkurius) meddelade uppsatser i historia, filosofi .., lärda nyheter, recensioner samt ”statsnyheter”. 2NF 9: 1238 (1908).
-NYTTA. om (ngns l. ngts) nytta för stat(en). Benzelstierna Cens. 130 (1740).
-OBLIGATION. [jfr t. staatsobligation] av stat(en) utfärdad obligation (se d. o. 4). AdP 1789, s. 848.
-OMSORG~02, äv. ~20. jfr omsorg 1 b. Hildén Michajlovič När 280 (1933).
-ORD. (†) ord (se ord, sbst.2 4) tillhörande statslivets område. Serenius A 2 a (1734).
-ORDEN. av (regerande furste l. regering(schef) i) stat(en) inrättad orden (se d. o. 4); äv.: (värdighet betecknad gm den) orden (se d. o. 5) som åtföljer ngns utnämning till medlem av statsorden (i ovan angiven bet.). Medan hela den lagliga regentmakten var uppdragen åt kron-prinsen, lät man den tjenstledige konungen stifta en ny statsorden, eller rättare: såsom statsorden erkänna frimureriets högsta grad, åt hvilken han gaf sitt namn, kallande henne ”Carl XIII:s orden”. Crusenstolpe Mor. 6: 602 (1844). S. k. stats- el. förtjänstordnar. 2SvUppslB 21: 1143 (1951).
-ORDNING. [jfr t. staatsordnung] för stat(en) gällande (politisk l. samhällelig) ordning (se d. o. 3 d); äv. närmande sig l. övergående i bet.: (tillstånd av) ordning (se d. o. 8 c) i stat(en). De romerska påfwarne .. förmå (de svenska konungarna) att gifwa christlig kyrkordning plats inom swensk statsordning. Reuterdahl SKH II. 1: 209 (1843). All statsordning vilar på respekt för lag och myndighet. Östergren (cit. fr. 1913).
-ORGAN. organ (se d. o. 4 b) för stat(en). Atterbom Minnest. 2: 397 (1826).
-ORGANISATION. organisation (se d. o. 2) av stat(en); äv. (o. i sht) konkretare, om den organisation som stat(en) utgör, o. i denna anv. närmande sig l. övergående i bet.: stat(sbildning); jfr -väsen 2. Järta 2: 305 (1824). Vi följa .. försöken att (på 1650-talet) finna en möjlig statsorganisation för England på republikansk grund. Stavenow EngRev. 150 (1895). Sammanlagt kunna år 1925 urskiljas vid pass 91 statsorganisationer på vår jord. HandInd. 308 (1926). Tyskland var (1914) den starka statsorganisationens land. Wigforss Minn. 2: 115 (1951).
-ORGANISM. [jfr t. staatsorganismus] om stat(en) tänkt l. uppfattad ss. en organism; jfr organism 3 a. 3Saml. 5: 89 (cit. fr. 1822).
-ORTOGRAFI. (numera bl. mera tillf.) officiell ortografi i stat. Tegnér SvRättstavn. 4 (1887).
-PAPPER. [jfr t. staatspapier (i bet. 2, 3)]
1) (numera bl. i skildring av ä. förh.) papper (se d. o. 1) av visst slags god kvalitet varpå en stats (statens) officiella handlingar l. dokument skrevs; i sht koll. l. ss. ämnesnamn. SFS 1900, nr 106, s. 2 (koll. l. ss. ämnesnamn).
2) (numera bl. mera tillf.) statsakt (se d. o. 2) l. statsurkund (jfr papper 2); i sht i pl. l. koll. Weste FörslSAOB (c. 1817).
3) värdepapper med stat(en) ss. gäldenär; jfr papper 2 d. GT 1788, nr 21, s. 1.
4) (†) = -tidning 2; jfr papper 2 e o. riks-papper. Det egenteliga Statspapperet, Post Tidningen. VexiöBl. 1810, nr 4, s. 1.
Ssgr (till -papper 3): statspappers-agiotage. bankv. agiotage i statspapper. Åstrand 1: 10 (1855).
-handel. bankv. handel med statspapper. Åstrand 2: 293 (1855).
-PAPPERSMYNT~002. (i fackspr., särsk. bankv.) av stat(en) utgivet pappersmynt. EkonT 1915, s. 421.
-PAPPERSPENGAR~0020, pl. (i fackspr., särsk. bankv.) av stat(en) utgivna papperspengar (se d. o. 2). EkonT 1900, s. 423.
-PENSION. pension (se d. o. 3) utgående efter avgång ur statstjänst, statlig pension (särsk. motsatt: privat pension); äv. (o. i fråga om nutida förh. i Sv. företrädesvis): pension som staten av en l. annan anledning utbetalar till person som icke är pensionsberättigad enligt något tjänstepensionsreglemente (i sht om sådan pension tilldelad ngn ss. uttryck för erkännande av förtjänstfull verksamhet l. gärning till gagn för den svenska staten o. svenskt stats- l. samhällsliv, honnörspension); i fråga om ä. förh. äv.: av stat(en) utdelad pension (se d. o. 2). Sparre Stand. 41 (1847; om förh. i Sv. 1660). Kaptenen vid kongl. flottan A. G. Ericsons efterlemnade enka .. (har) anhållit att .. Kongl: Maj:t måtte bereda sökanden och hennes barn någon statspension. BtRiksdP 1881, 9Hufvudtit. Bil. 3, s. 6. Fru Nordenflycht var blott författare samt fick 1752 av ständerna ett litterärt årsanslag av 600 daler — den första och länge den enda litterära statspensionen i vårt land. Schück (o. Warburg) Huvuddr. 2: 2 (1917). Av tjänstepension .. anses två tredjedelar utgöra statspension och en tredjedel avgiftspension. SFS 1920, s. 610. Beviljades till förstamajblommans initiativtagare, fru Beda Hallberg, en årlig statspension av 3000 kr. NFMånKr. 1938, s. 617. SAOBArkSakkSvar (1987; motsatt: privat pension).
-PERSON. [jfr t. staatsperson] (stat- 1636. stats- 16311714) (†)
1) till II 3, om var o. en av de tjänstemän l. befattningshavare som ingår i o. bildar personalen vid en statlig (civil l. militär) förvaltning. OxBr. 9: 198 (1633). (Sekreteraren) skall .. giöra sin högste flijtt .. brukandes theruthjnnan sig till bijstånd .. Prowiantmestere, Boockhollere och alla andra StatPersoner som ther wid armeen blifua. HSH 38: 291 (1636). (Kamrerarens i Livland försök att köpa donationsgods) är deste betenkligare, effter han är een statzperson. RP 8: 301 (1640).
2) till V 1: person i stat(en)s tjänst; äv. speciellare: statsman (se d. o.). AOxenstierna 6: 490 (1631). (Kardinal Richelieu var) en aff the klookeste Stats-Personer, som någon tijdh lefwat hafwa. Brask Pufendorf Hist. 238 (1680). Brenner Dikt. 2: 48 (1714; speciellare).
-PERUK. [jfr t. staatsperücke] (†) till I 3 g: peruk för tillfälle (fest l. högtid) då man vill vara fin l. pråla l. lysa; äv. (med anslutning) till V 1: av (högre) statstjänsteman använd peruk, ämbetsperuk. Bättre wore, at tu komme tit (dvs. till nattvarden) vti ringa kläder, än med en stor stats-peruqve. Scherping Cober 1: 339 (1734). Väl voro klubban i lärarenes lådor och rektors statsperuk, den han nästan aldrig anlade utan i vredesmod, auktoriteter, som kunde komma bloden att stelna, då de visade sig. Runeberg (SVS) 7: 39 (1834). Denna nordens sol (dvs. Adolf Fredrik) .. satt .. i en soffa, klädd i en .. morgonperuk, som var till omfånget betydligt mindre och lättare, än den tunga och vidsträckta statsperuken. Topelius Fält. 4: 598 (1864).
-PLOMBERA, -ing. lant. förse (emballerad utsädesvara) med statlig frökontrollanstalts plomberingsbevis samt plomb (se d. o. 1); i sht ss. vbalsbst. -ing; jfr plombera 2. SFS 1924, s. 681 (: statsplombering). 1924/1925 statsplomberades omkring 15000 ton utsädesvaror. Sonesson BöndB 427 (1955).
-POLIS. (stat- 1963 (: statpolisavdelningar, pl.). stats- 1921 osv.) [jfr dan. o. nor. statspoliti, t. staatspolizei] av stat(en) direkt administrerad o. avlönad polis (se polis, sbst.1 2) med huvuduppgift att i vissa situationer bistå lokala polisstyrkor, särsk. om sådan i Sv. 1933—1965 existerande rörlig polis som i första hand var avsedd att användas på landsbygden vid tillfällen då behov av större polisstyrka än som lokalt fanns tillgänglig uppstod, o. i andra hand hade vissa uppgifter som säkerhetspolis; äv. (numera bl. i skildring av ä. förh.): till värnande om en stats (statens) säkerhet anställd polis (se polis, sbst.1 2), säkerhetspolis (stundom äv. speciellare, om ledningen för ett lands l. dyl. säkerhetspolis med tanke på organisationen i dess helhet), särsk. [efter t. geheime staatspolizei (förkortat: gestapo)] i uttr. hemliga statspolisen, om den hemliga säkerhetspolisen i Tyskl. under nazisttiden (upplöst 1945); äv. (motsv. polis, sbst.1 3) om enskild polisman ingående i polis av ovan angivna slag. Tiepolos sammansvärjning (1310), som åsyftade en demokratisk författningsreform (i Venedig), ledde till inrättandet af Tiomannarådet, som .. från 1335 (var) ständigt bestående och utgjorde statspolisen. 2NF 31: 1129 (1921). Den av socialministern .. igångsatta utredningen av frågan om inrättande av en särskild statspolis. SvD(A) 1931, nr 350, s. 3. Konungen (må) förordna, att ett bestämt antal av stadens polispersonal .. skall användas för tjänstgöring såsom statspolis vid upprätthållande av allmän ordning och säkerhet utom staden. SFS 1932, s. 949. Spaningarna efter dynamitarden .. ha på tisdagsförmiddagen omhändertagits av statspolisen i Göteborg. DN(A) 1933, nr 332, s. 10. Utom koncentrationslägren finnas (i Tyskl.) hemliga statspolisens särskilda arrester .. de s. k. gestapo-källrarna. Spångberg BanbrHövd. 334 (1939). En statspolis i overall vinkade in .. (bilisten) mot vägkanten. Wästberg Vattensl. 17 (1968). jfr ordnings-statspolis.
Ssgr: statspolis-avdelning. om var o. en av de (till de större städerna förlagda) avdelningar vari statspolisen i Sv. var (skulle vara) uppdelad. SFS 1932, s. 945. SvD(A) 12/3 1963, s. 3.
-intendent(en). om l. titel för föreståndaren för statspolisavdelningen i Sthm (tillika chef för statspolisen i Sv.). SFS 1932, s. 1089 (i instruktion för statspolisintendent). Poppius o. Jansson Journ. 29 (1959).
-patrull. patrull ur statspolisen. DN(B) 1960, nr 23, s. 24.
-POLITIKER. (mera tillf.) om politiker verkande (l. med tanke på av denne utförd verksamhet l. livsgärning) inom området för staten o. det allmänna statslivet, allmänpolitiker; särsk. motsatt: kyrkopolitiker; jfr -politisk 2. Billing i 3SAH 15: 41 (1900; om ärkebiskop Sundberg).
-POLITISK. [jfr t. staatspolitisch]
1) (†) om person: som sysslar med säkerhetspolitik i stats (statens) tjänst; jfr politisk 1 e samt -polis o. politi 1. (Republiken Venedig) förordnar .. sina Sänningebod til the angräntzande Nåboor: at the tillika, såsom Staatz-Politiske wandringzmän, skola vthfiskia sådana Herrskapers macht och styrckio. Isogæus Segersk. 755 (c. 1700).
2) som rör l. gäller l. har avs. på o. d. politik inom området för staten o. det allmänna statslivet, allmänpolitisk; särsk. motsatt: kyrkopolitisk; jfr -politiker. I statspolitiska och statsekonomiska frågor. Warburg Richert 2: 236 (i handl. fr. 1845). (Ärkebiskop Sundbergs) stora statspolitiska merit är att vid öfvergången till det nya riksdagsskicket hafva utbildat en god tradition i andra kammarens arbetssätt. LundagKron. 2: 12 (1921).
-PORTRÄTT. till I 3 g, = stat-porträtt (se A); äv. (o. numera företrädesvis, i vissa kretsar) till (l. med anslutning till) V 1, om officiellt porträtt av statsmaktens företrädare i ett land. Omkring .. (regenten) hängde väggarna fulla av stela statsporträtt. Siwertz Abess. 152 (1926). Ett statsporträtt med alla maktens insignier .. skulle ges i present åt kungen av Siam. Dens. ResK 155 (1929).
-POST. [jfr t. staatspost] (mera tillf.) av stat(en) organiserad (inrättning för) postbefordran; jfr post, sbst.3 5. 2UB 10: 5 (1906).
-POSTVERK~02 l. ~20. (tillf.) av stat(en) inrättat o. drivet postverk (se d. o. 2). EkonS 1: 358 (1893).
-POSTVÄSEN~020. (tillf.) av stat(en) inrättat o. drivet postväsen (se d. o. 1). Flodström SvFolk 248 (1918).
-PRINCIP. princip (se d. o. 3) varpå stat(en) grundar (l. bör grunda) sig l. som gäller (l. bör gälla) för stat(en). AdP 1789, 2: 805.
-PRIS.
1) av stat(en) åsatt l. betalat pris (på resp. för ngt); jfr pris, sbst.3 I 1. MinnSvNH XII. 2: XXIV (1836).
2) [jfr t. staatspreis] av stat(en) uppsatt pris (i viss tävling l. konkurrens o. d.); jfr pris, sbst.3 III 1. Lundin NSthm 723 (1890; i hästkapplöpning). SFS 1922, s. 711 (vid tjurpremiering).
-PROPOSITION(EN). (†) (ss. kortform fungerande) benämning på Kungl. Maj:ts (nådiga) proposition angående statsverkets tillstånd och behov (se -verk 1 b), statsverksproposition(en). Dalman Ant. 5: 13 (1876; om förh. 1847—48).
(I 3 g, V 1) -PRÅNG. (†) om prål l. överdriven prakt l. ståt i levnadssätt l. (statlig) hushållning (jfr prång, sbst.3 1); anträffat bl. i fråga om konung Karl XII. Nordberg C12 2: 462 (1740).
-RAISON, se -reson.
-REFERENDARIE. (förr) om l. titel för den näst högste befattningshavaren vid det kejserliga statskansliet i Wien; jfr referendarie. SP 1792, nr 157, s. 2.
-REGEL l. -REGLA. [jfr t. staatsregel] (†) regel l. grundsats l. maxim att följa l. bygga på i statssaker l. i politiken (äv. i uttr. politisk statsregel). Påwens StatsReglor. Brask Pufendorf Hist. 427 (1680). Lagerström PolKannstöp. 50 (1729: De Politiska Stats-Reglor; boktitel). Dalin (1854).
-REGI. jfr regi 3 a; nästan bl. i uttr. i statsregi, betecknande att ngt omhänderhas l. leds o. d. av stat(en); i statlig regi. Torvfabrik i statsregi? Östergren (cit. fr. 1939).
-REGLA, se -regel.
-REGLEMENTERING. av stat(en) genomförd reglementering (av ngt). EkonS 2: 349 (1898).
-REGLERA, -ing. (i fackspr., särsk. handel.) gm statlig åtgärd l. bestämmelse o. d. reglera (ngt); ofta ss. vbalsbst. -ing; jfr reglera 2 (f). Statsreglering af kraftfoderprisen. SD(A) 1916, nr 277, s. 9. Handeln med glas statsregleras. SvD(A) 18/7 1943, s. 10.
-REGLERING, se A.
-RELIGION. [jfr t. staatsreligion] om den i en stat officiellt antagna l. gällande l. påbjudna (o. ss. den enda sanna o. rätta uppfattade) religionen (som en statsmedlem måste tillhöra för att komma i åtnjutande av fullständiga medborgerliga rättigheter i staten i fråga); särsk. om religion(sform) företrädd av statskyrka. GASilverstolpe Statsförf. 42 (1809). Hagman Grundlag. 8 (1902; i Sv. företrädd av statskyrka). Någon statsreligion finns icke (i Japan); full trosfrihet är rådande. Lilliehöök Nohara JapAns. 201 (1936).
-RESON l. -RAISON ~räsω2n l. ~räsoŋ2, l. med mer l. mindre genuint fr. uttal, l. (o. numera företrädesvis) -RÄSON ~räsω2n l. ~re-, l. med mer l. mindre genuint t. uttal. (-raison 16721931. -reson 18511930. -räson 1895 osv.) [liksom d. statsræson sannol. närmast av t. staatsräson (ä. t. äv. staatsraison), ytterst av fr. raison d’état] hist. o. statsvet. (av statsöverhuvud l. statsledning hävdat) (tvingande) skäl att handla på visst (i sht mot gällande rätt l. rättsuppfattning stridande) sätt av hänsyn till statens säkerhet l. intresse l. bästa, statsskäl; äv. (o. numera bl. i sg., företrädesvis obest.) övergående i att beteckna: på statsskäl (se ovan) grundad uppfattning l. doktrin om politiskt handlande; jfr reson 1, -avsikt 2 o. krigs-reson. 1BorgP 105 (1672: statsraisoner, pl.). Såsom en äkta ”statsräsonens” doktrinär räknade Patkul endast med maktfaktorer. Hjärne K12 143 (1902). Statsraisonen fordrade i Rom på 200-talet att de kristne skulle utrotas och i Spanien på 1500-talet att judar .. skulle avlivas. OoB 1928, s. 396. (Förhållandet att zigenarna inte fördrevs av Filip II har förklarats med) att den spanska monarkien leddes av statsräson. SvD(B) 1955, nr 31, s. 8. Statsräsonen, monarkens vilja, motväges ej längre av en universell kyrka. SträngnHist. 684 (1959). Det finns .. i västdemokratin situationer där statsräson avgör. Lundquist ByrEtik 171 (1988).
-REVISION.
1) (numera bl. i skildring av ä. förh., se dock nedan) till III 3: av den svenska riksdagen gm därtill valda revisorer (se -revisor 1) verkställd revision (se d. o. I 6) av (efterlevnaden inom den statliga förvaltningen av) ett föregående års riksstat, i sht om den revision av detta l. (i utvidgad anv.) annat slag vidrörande statsverkets o. därjämte banko- o. riksgäldsverkens tillstånd, styrelse o. förvaltning som introducerades gm 1810 års riksdagsordning (i dessa ovannämnda användningar äv. övergående i konkretare bet.: under viss bestämd tidsperiod försiggående revisionsförrättning); äv. (numera bl. tillf., i inofficiellt spr.) om den av riksdagen på ovan angivet sätt verkställda granskning l. kontroll av den statliga verksamhetens ändamålsenlighet o. lönsamhet som under utvecklingens gång efterträtt den ovannämnda (kameralt betonade) revisionen; nutida inofficiell synonym: riksdagsrevision; numera nästan bl. (med anslutning) till V 1. BtRStP 1828—30, Saml. 4. I. 5: 243. Crusenstolpe Mor. 6: 382 (1844: under stats-revisionen 1827). Statsrevision .. (dvs.) Granskning af statsverkets, bankens och riksgäldskontorets tillstånd, styrelse och förvaltning. Dalin (1854). Vid Statsrevisionerne .. skall efterses och granskas, om utgifterne instämma med författningarne och den Stat, Rikets Ständer upprättat samt huruvida de Kongl. Maj:ts .. beslut, hvarpå utbetalningarne sig grunda, äro med behörig kontrasignation försedda. StatistT 1: 245 (1861). Vid revisorernas första sammanträde .. föres ordet .. af den af revisorerna, som bevistat de flesta statsrevisioner. BtRiksdP 1885, I. 1: nr 21, s. 9. (Sv.) Statsrevision (T.) Budgetkontrolle des Reichtags. Klint (1906). Urspr. omfattade varje statsrevision två års räkenskaper. Årlig blev revisionen genom beslut vid 1856—58 års riksdag. 3NF (1933). (Före 1810) hade .. en genom riksdagen utövad statsrevision förekommit icke blott i kraft av 1723 års RO § 13 utan också på gr. av ett ständernas fullmäktige i Riksbanken och Riksgäldskontoret 1800 lämnat tillstånd att årl. granska föregående års riksstat och däröver upprätta en berättelse till Statsutskottet. 2SvUppslB 24: 129 (1952).
2) (utom i skildring av ä. förh. numera bl. i inofficiellt spr.) sammanfattande (o. nästan bl. i sg. best.), dels om riksdagens (numera till ett antal av tolv uppgående) revisorer som verkställde (verkställer) statsrevision (i bet. 1), dels om det riksdagens kontrollorgan l. den statliga myndighet som nämnda revisorer o. deras kansli med där anställd personal konstituerar (nutida inofficiell synonym: Riksdagsrevisionen); officiell benämning: Riksdagens revisorer; jfr revision II 3. Stats-Revisionens Pleni-Protocoller. (1827; titel). Om den svenska statsrevisionens sammansättning och verksamhetsformer under tiden 1809—1866. Hagman (1897; boktitel). Sitt stora slag slog .. (G. Rosén) som ordförande i statsrevisionen 1922—25. Spångberg BanbrHövd. 243 (1939). Revisorerna har .. (i sitt remissyttrande bl. a. följande) synpunkter på frågan om revisorsinstitutionens benämning (i 1974 års regeringsform:) .. Den långa och något otympliga benämningen ”riksdagens revisorer och deras kansli” skulle .. då (dvs. om benämningen statsrevisorerinfördes i författningstexten) kunna ersättas av det enda ordet ”statsrevisionen”. RiksdProp. 1973: nr 90, Bil. 2, s. 278; jfr anm. nedan. Riksdagens revisorer, i dagligt tal statsrevisionen, är 12 valda riksdagsledamöter. BraBöckLex. 19: 268 (1979). Anm. till språkprovet 1973 ovan. Till revisorernas remissyttrande togs ingen hänsyn av grundlagberedningen (i såväl RF som RO 1974 saknas det aktuella ordet; jfr anm. under -revisor 1). —
-REVISOR.
1) (utom i skildring av ä. förh. numera bl. i inofficiellt spr.) till III 3, om var o. en av de av den svenska riksdagen valda (numera till ett antal av tolv uppgående) revisorer (se revisor 3 a) ingående ss. ledamöter i kontrollorganet Riksdagens (förr äv. Rikets ständers) revisorer, äv. (o. numera bl. i inofficiellt spr.) benämnt: Statsrevisionen (se -revision 2); numera nästan bl. (med anslutning) till V 1; officiell benämning: Riksdagens revisor (nutida inofficiell synonym: riksdagsrevisor). AnderssonBrevväxl. 2: 194 (1855). Till 1866 voro statsrevisorerna 24 (6 av varje stånd). 3NF 18: 383 (1933). Revisorerna har .. (i sitt remissyttrande bl. a. följande) synpunkter på frågan om revisorsinstitutionens benämning (i 1974 års regeringsform:) .. Med hänsyn .. (till bl. a. risken för förväxling) synes riksdagens revisorer i fortsättningen böra kallas statsrevisorerna, en benämning som har gammal hävd och därtill ger ett bättre uttryck för verksamhetens syfte och karaktär. RiksdProp. 1973, nr 90, Bil. 2, s. 278; jfr anm. nedan. (Till Riksdagens verk) hör .. (bl. a.) Riksdagens revisorer (statsrevisorerna). BraBöckLex. 19: 268 (1979). SvOrdb. (1986). Anm. till språkprovet 1973 ovan. Till revisorernas remissyttrande togs ingen hänsyn av grundlagberedningen (i såväl RF som RO 1974 saknas det aktuella ordet; jfr anm. under -revision 2).
2) [jfr dan. o. nor. statsrevisor] till V 1, i fråga om utländska förh.: revisor (se d. o. 3) med uppgift att granska en stats (statens) ekonomiska förvaltning. I Finland tillsättas vid varje lagtima riksdag 5 statsrevisorer. I Norge utses likaledes årl. 5 revisorer. I Danmark väljas 4 statsrevisorer. 3NF 18: 383 (1933). SAOBArkSakkSvar (1986; i fråga om förh. dels i Danmark, dels i USA).
-REVOLUTION. [jfr t. staatsrevolution] (numera knappast br.) om revolution (se d. o. 3) i en stat l. (revolutionsartad) statsvälvning l. statskupp. PT 1791, nr 40, s. 1. Dalin (1854).
-ROCK, se A.
-RODER. [jfr t. staatsruder; jfr äv. -skepp 3] bildl., om statsledning; jfr roder, sbst.3 2 d α. GT 1788, nr 80, s. 2.
-RUM, se A.
-RÅD, se d. o. —
-RÄNTELÅN~002. (i fackspr., särsk. ekon.) av stat(en) upptaget räntelån. SFS 1915, s. 37.
-RÄSON, se -reson.
-RÄTT. [jfr t. staatsrecht] jur. om sammanfattningen av (l. läroämne l. vetenskaplig disciplin vars föremål är) de offentligrättsliga regler som gäller för de högsta statsorganens (i sht regeringens o. riksdagens) sammansättning, verksamhet o. maktbefogenheter gentemot statsmedlemmarna (inneslutande bl. a. reglerna om statsmedborgarskapet o. statsterritoriet); i sht förr äv. dels allmännare, om offentlig rätt (se offentlig 3 b; förr äv. i uttr. allmän statsrätt), o. i denna anv. äv. i de numera obrukliga uttr. inre, yttre statsrätt, statsrätt (i ovan angiven bet.) resp. folkrätt (jfr nedan), dels inskränktare, om statsförfattningsrätt (äv. i uttr. statsrätt i inskränkt mening); förr äv. i utvidgad anv., dels om folkrätt, dels övergående i att beteckna: statsförfattning l. grundlag (med tanke på egenskapen att bestämma statsrättens (i ovan angivna betydelser) innehåll); jfr -kunskap, -lära o. -rättslig. Rådet hade .. i detta svar (till Sigismund) låtit inflyta .. grundsatser, som med Rikets då varande Stats-Rätt efter Lag icke instämde. Schönberg Bref 1: 303 (1777). Höijer 4: 152 (1795: den allmänna Statsrätten). (Sv.) Statsrätt .. (Fr.) Droit public .. (Lat.) Jus publicum. Nordforss (1805). Läran om en Stats inre författning är, såsom vetenskap, Inre Stats-Rätt, ehuru äfven sjelfva denna författning, såsom Bestämningar af det inom Staten Rätta, kan få namn af Inre Statsrätt. Snellman ElCurs 3: 100 (1840). Därs. 103 (: Yttre Stats-Rätt). (Europas nationalstater) erkände en gemensam stats-rätt eller folk-rätt. Agardh (o. Ljungberg) I. 2: 305 (1853). Statsrätten är den gren af den offentliga rätten .. som bestämmer de statliga förhållandena inom helstater eller sammansatta stater, under det att denna rätts andra gren (folkrätten ..) bestämmer rättsförhållandena mellan suveräna stater. 2NF (1917). Därs. (: statsrätt i inskränkt mening). Statsrätt .. (dvs.) vanl. den del av den offentliga rätten, som omfattar statens författning och statsmaktens organisation, statsförfattningsrätt .. understundom i vidsträcktare mening liktydigt med offentlig rätt. BonnierKL (1927). Kärnan i statsrätten blir .. författningsrätten. 3NF (1933). Statsrätten utgör kärnan av statskunskapen. 2SvUppslB 27: 308 (1953). Statsrättens område bestämmes .. också i viss mån av grundlagarnas innehåll. Till följd härav räknas tryckfrihetsrätten i dess helhet till statsrätten, trots att många hithörande regler är av straffrättslig, processrättslig eller förvaltningsrättslig innebörd. Strömberg OffRätt. 9 (1973). särsk. (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) pregnant, om statsrättslära. 2NF (1917).
Ssg (förr): statsrätts-lära. (ss. dels hjälpvetenskap i statskunskapen, dels självständig juridisk disciplin fungerande) lära l. vetenskap om de statsrättsliga förhållandenas natur enligt positiv lag. 2NF 26: 1106 (1917).
-RÄTTSLIG, förr äv. -RÄTTLIG. (-rättlig 18221900. -rättslig 1845 osv.) [jfr t. staatsrechtlich] jur. adj. till -rätt, o. med motsv. bruklighet; särsk. om studier: som bedrivs i statsrätt; äv. ss. adv. Geijer I. 4: 133 (1822: I statsrättlig hänsigt). Om Sverige och Danmark förenat sig uti den fordran att tull skulle erläggas till dem båda (vid passerande av Öresund), så hade svårligen de öfrige handlande nationerne kunnat statsrättligt förvägra de båda Nordiska magterne denna afgift. Agardh (o. Ljungberg) II. 2: 202 (1856). Carlson Hist. 3: 123 (1874; om det svenska riksrådets ställning). Östergren (1946; om universitetsstudier). (Carlsson o.) Rosén SvH 1: 465 (1962; om argumentering).
-SAK. (stat- 16361641. stats- 1641 osv.)
1) (†) till III 1: sak l. ärende l. angelägenhet som rör l. gäller (utformning l. fastställande o. d. av) stat (för ngn l. ngt). RP 8: 772 (1641). Därs. 773.
2) (†) till V 1: rättegångsmål angående brott mot stat(en); jfr sak, sbst. 1. Weste FörslSAOB (c. 1817).
3) [jfr t. staatssache] (numera i sht med ngt ålderdomlig prägel) till V 1: sak l. ärende l. angelägenhet (i sht av politisk natur) som rör l. gäller en stat (staten), statsangelägenhet o. d.; ofta i pl., o. i denna anv. stundom äv. närmande sig utvidgad bet.: politik (se politik, sbst. 2); jfr sak, sbst. 6 e. RP 6: 256 (1636). De Fruntimmer, som äro berömmde för sin tapperhet, sin insigt i Statssaker och sin lärdom, försumma gemenligen sit Köns skyldigheter. SvFatburen 3: 137 (1768). I Florenz var .. konsten icke några få personers sak, den var en hela folkets sak, var en statssak. Ljunggren Resa 5 (1871). Detta är en statssak, här måste du hålla tand för tunga. Östergren (1946).
-SAMHÖRIG~020. (i fackspr.) samhörig med stat(en); jfr -sammanhörig. Östergren (1946).
-SAMHÖRIGHET~0102 l. ~0200. (i fackspr.) om förhållandet l. egenskapen l. känslan att vara statssamhörig; jfr -sammanhörighet. Försvarsfrågan 110 (1913).
-SAMMANHÖRIG~0020. (mera tillf.) statssamhörig. Östergren (1946).
-SAMMANHÖRIGHET~00102 l. ~00200. (mera tillf.) statssamhörighet. Gadolin Ostalp. 123 (1932).
-SAMVETE~020. i fråga om ä. teologisk uppfattning, om samvete (se d. o. 4) tänkt ss. föreliggande hos stat(en) o. yppande sig hos statsmedlemmarna. Bibelv. 1859, s. 99.
-SEKRETARIAT, förr äv. -SEKTERIAT. (-sekr- c. 1730 osv. -sekt- 1836) jfr sekretariat 1, 2 o. -sekreterare.
a) (numera bl. i skildring av ä. förh., föga br.) i fråga om svenska förh., motsv. -sekreterare a. Den andra anmärkningen (från ett utskott i riksdagen 1726—27) angick StatsSecretariatets besättande, efter Baron Düben. HSH 34: 256 (c. 1730). Det var under Quidings statssekteriat, som Rådgifvarnes i kommandomål inflytande växte till en kolossal höjd. Crusenstolpe 1720 213 (1836). De trenne statssekretariaterna för det inre, finanserna och kyrkoärender sammanslogos (vid förmyndarregeringens bildande 1792). MinnSvNH 3: 26 (1853). Konkurrensen mellan riksrådsinstitutet och statssekretariatet har .. spelat en viktig roll i vår historia. 2NF 26: 1106 (1917). särsk. i fråga om förh. fr. o. m. 1917 (numera bl. ngn gg, i fråga om det äldsta skedet), motsv. -sekreterare a slutet, o. nästan bl. sekretariat 1, liktydigt med: statssekreterarebefattning l. -tjänst l. -ämbete. 2NF 26: 1108 (1917).
b) (numera i sht i skildring av ä. förh.) i fråga om utländska förh., motsv. -sekreterare b. SvMerc. 2: 579 (1757; i Frankrike). Såsom son till Chalid blef .. (Jahjâ) .. ståthållare öfver Azerbedjan eller Armenien .. för att sedermera få statssekretariatet sig anförtrodt. Lindberg Hârûn 49 (1900). En dag .. var jag kallad till v. Daehn uppe på statssekretariatet i och för ett hans byggnadsföretag. Ahrenberg Männ. 5: 179 (1910). Med kuria i vidsträcktare mening förstås den påfliga hofstaten. Dit hör bl. a. statssekretariatet, medelpunkten för den påfliga diplomatien. 2NF 23: 782 (1915). I denna sektion (dvs. Estadoi Archivo Histórico Nacional i Madrid) erhålles .. material om bl. a. spanska successionskriget i statssekretariatets brevväxling med olika myndigheter. HT 1952, s. 291.
-SEKRETERARE, förr äv. -SEKTERARE. (stat- 17191738. stats- 1661 osv. -sekr- 1661 osv. -sekt- 1836) Anm. I nedanstående källa uppträder ordet (i bet. a) i den nylat. formen secretarius status. RF 1634, § 12. [jfr t. staatssekretär, eng. secretary of state, fr. secrétaire d’état] (titel för) statlig ämbetsman innehavande viss högre sekreterartjänst l. därur utvecklat politiskt ämbete.
a) i fråga om svenska förh.; särsk. dels: (titel för) vardera av de båda sekreterare av högre rang inom Kungl. Maj:ts kansli som gm 1634 års regeringsform gjordes till bisittare i Kanslikollegiet o. gm 1661 års kansliordning erhöll tjänsteställning ss. biträden åt kansliråden med ursprunglig uppgift att bereda (den ene huvudsakligen inrikes, den andre utrikes) ärenden för föredragning inför konungen o. riksrådet o. att ombesörja ärendenas expedierande, o. som 1697 uppflyttades i det kungl. rådet (med titeln: statsråd), dels (i fråga om förh. 1713—1840): (titel för) chef (under en kortare period: närmaste man under chef) för statsexpedition; jfr -sekretariat a. CivInstr. 340 (1661; om bisittare i Kanslikollegiet). KrigskansliDepartementet (i en tänkt krigsadministration) förestås af StatsSekreteraren. KrigVAH 1808, s. 40. Enligt den nya kansliordningen af den 23 oktober (1809) öfvertog hofkansleren den chefsbefattning, som förut tillkommit statssekreteraren för utrikesexpeditionen. Forssell i 3SAH 3: 100 (1888). År 1790 tillsattes en ”statssekreterare för sjöärendena”, samtidigt generaladjutant, en myndighet .. som intog nära nog samma ställning som vår tids sjöminister. TSjöv. 1904, s. 12. Statssekreterarna fingo (enligt 1713 års kansliordning) nöja sig med att biträda de ombudsråd, som .. insattes som chefer för de 5 statsexpeditionerna och i denna egenskap föredrogo ärendena inför konungen. 2SvUppslB 27: 323 (1953). särsk. i fråga om förh. fr. o. m. 1917: (titel för) närmaste medhjälpare o. politisk medarbetare till departementschef, den högste ämbetsmannen i ett departement; jfr -sekretariat a slutet. SFS 1917, s. 2166. Tidigare var statssekreterarna partipolitiskt obundna, men numera är det vanligt att de utses politiskt och att byten sker vid regeringsskifte. BraBöckLex. (1981).
b) (titel för) utländsk statssekreterare; i fråga om nutida förh. ofta liktydigt med: minister (se d. o. 3 a), särsk. (i USA): utrikesminister; jfr -sekretariat b. OSPT 1686, nr 32, s. 7 (i Portugal). SPF 1826, s. 86 (i Finl.). 2SvUppslB (1953; i USA). (N. N.) statssekreterare i försvarsministeriet och blivande försvarsminister (i Moçambique). Jannes Möten 24 (1976). jfr kardinal-statssekreterare.
Ssgr: statssekreterare- l. statssekreterar-befattning. befattning ss. statssekreterare; särsk. till -sekreterare a slutet. SvD(A) 18/10 1917, s. 6.
-beställning. (†) anställning l. befattning ss. statssekreterare, statssekreterares syssla l. tjänst l. ämbete; särsk. till -sekreterare a; jfr beställning 1 a β o. -sekreterare-befattning,
-syssla,
-tjänst,
-ämbete. BondP 1723, 1: 235. Trolle-Wachtmeister Ant. 2: 67 (1815).
-lön. jfr lön, sbst.1 2 b; särsk. till -sekreterare a. KansliH 1: 151 (1935; om förh. 1706).
-syssla. statssekreterares syssla; särsk. till -sekreterare a. Dahlberg Lefn. 116 (c. 1755).
-tid. tid(speriod) varunder ngn är (varit) statssekreterare; särsk. till -sekreterare a. Schück i 3SAH LII. 2: 278 (1941; om förh. c. 1780).
-tjänst. statssekreterares tjänst; särsk. till -sekreterare a slutet. Östergren (1946).
-ämbete. statssekreterares ämbete; särsk. till -sekreterare a. KrigVAH 1810, s. 242.
-SEKTERIAT, se -sekretariat.
-SERVITUT. (i fackspr., särsk. jur.) om (på t. ex. en traktat grundad) rätt (se rätt, sbst.2 4) som en stat äger utnyttja på en annan stats territorium för visst ändamål; jfr servitut 5 slutet. NF (1891). 2NF 19: 850 (1913; gällande neutral zon mellan Sv. o. Norge).
-SIGILL. en stats (statens) officiella sigill med riksvapen (i Sv.: stora l. lilla riksvapnet). SP 1792, nr 199, s. 4 (om franska förh.). Statssigill används fortfarande, dock i begränsad omfattning, företrädesvis av UD i samband med traktater av skilda slag. SAOBArkSakkSvar (1983).
-SJUK. (numera bl. tillf.) bildl., om stat l. statsorgan o. d.: sjuk (se d. o. 7); äv. i n. sg. best. substantiverat, om statssjukdom. Serenius (1741). Almqvist VSkr. 5: 94 (1820; i n. sg. best. substantiverat).
-SJUKA. (numera bl. tillf.) bildl., = -sjukdom. Roman Holbg 160 (1746).
-SJUKDOM~02, äv. ~20. (numera bl. tillf.) bildl.: sjukdom (se d. o. 4) hos stat (staten). Nordberg C12 1: 461 (1740).
-SKAPELSE. (i sht i vitter stil) jfr skapelse 3 a, b; i sht konkret(are). Steffen Krig 2: 8 (1915).
-SKATT. skatt (se d. o. 3) till stat(en), statlig skatt. BtRiksdP 1901, I. 1: nr 3, s. 83 (om norska förh.).
-SKEPP.
1) (†) till I 3 g: (vid tillfälle då pomp o. ståt utvecklas använt) praktskepp. Schouten Siam 14 (1675; konungs).
2) (numera bl. mera tillf.) till V 1: av stat ägt l. brukat skepp; jfr -fartyg o. 3. Boëthius HistLäsn. 1: 212 (1895). Paulson Aristoph. 1: 23 (1901).
3) [jfr t. staatsschiff; jfr äv. liknandet (se Platon Stat. 6: 488 o. jfr Lindskog SkrPlaton 3: 237 (1922)) av staten vid ett skepp vars kapten saknar förmåga att hålla rätt kurs o. upprätthålla disciplin ombord] till V 1, bildl., om stat tänkt ss. ett skepp (med statsöverhuvud l. regering(schef) ss. rorsman); jfr -roder. BondP 1771, s. 269 (om Sv.). ÅbSvUndH 24: 75 (1815; om Sv. under K. XIII). Det är en lycka för världen, att det amerikanska statsskeppet förts av en man med så säkert öga och så fast hand som Wilson. Spångberg StMän 1: 230 (1917).
-SKICK. om det styrelseskick l. den organisation(sform) som kännetecknar en stat, statsform; äv. liktydigt med: statsförfattning; jfr skick, sbst.1 1 a δ. Liljecrona RiksdKul. 94 (1840). Sveriges statsskick. SOU 1963, 16 (titel på författningsutredningens slutbetänkande).
-SKOG. statsägd skog. JernkA 1851, s. 202.
-SKOLA. [jfr t. staatsschule] (numera bl. tillf.) skola som ägs o. drivs av stat(en), statlig skola (motsatt: privatskola). Verd. 1886, s. 242 (om danska förh.).
-SKULD. [jfr t. staatsschuld] skuld (se skuld, sbst. I 2) vari stat(en) häftar. RP 13: 48 (1649).
-SKULDBOK~02 l. ~20. (i sht i fackspr.) hos riksgäldskontoret (sedan 1909) förd liggare över innehavare av statsobligationer som där deponerat sina obligationer; särsk. i uttr. inskriva och deponera (statsobligationer) hos statsskuldboken, (låta) inskriva (statsobligationer) i statsskuldboken o. därmed deponera (dem) hos riksgäldskontoret; jfr skuld-bok 1. BtRiksdP 1907, IV. 1: nr 57, s. 7. F. o. m. 1959 kan endast underåriga och omyndiga inskriva och deponera statens premieobligationer hos statsskuldboken. Övriga statsobligationer kan däremot inskrivas och deponeras av alla medborgare. SAOBArkSakkSvar (1983).
-SKYDD. skydd som stat(en) ger. Östergren (1946).
-SKYDDAD, p. adj. som åtnjuter statsskydd. Gislén UppgSolL 205 (1933; om skog).
-SKÄL. skäl (se skäl, sbst.4 13, 14) som har avseende på stat(en), i sht: (av statsöverhuvud l. statsledning hävdat) (tvingande) skäl att handla på visst (i sht mot gällande rätt l. rättsuppfattning stridande) sätt av hänsyn till statens säkerhet l. intresse l. bästa; numera företrädesvis (hist. o. statsvet.) i uttr. av (förr äv. efter) statsskäl, på grund av l. utifrån l. med utgångspunkt i skäl av angivet slag; jfr -reson. Botin Hem. 1: 198 (1755: Efter). Englands moraliska statsskäl för krigsförklaringen mot Tyskland. Steffen Krig 2: 305 (1915). En tid då furstar av statsskäl bortsåg från den konventionella moralen .. för att genomdriva sina önskningar. Lundquist ByrEtik 170 (1988).
-SLAV. (numera företrädesvis i skildring av ä., i sht antika, förh.) statsägd slav (se slav, sbst.2 1). NF 2: 1212 (1878; om antika förh.).
-SLUG. (†) om regent l. statsman o. d.: som är slug (se slug, adj. 1) i statssaker l. (stats)politiska ting (äv. (jfr slug, adj. 2) liktydigt med: statsklok l. -vis); äv. i överförd anv., om ngt sakligt: som kännetecknas l. präglas av l. vittnar om egenskapen att vara ”statsslug” (i ovan angivna betydelser) l. som är en sådan persons (sådana personers) som äger denna egenskap; jfr -slughet. SvMerc. 1: 157 (1755; om Karl den store). At denne Nordiske förening (dvs. Kalmarunionen) var et stort och statsslugt verk, får icke nekas. Schönberg Bref 1: 161 (1777). Därs. 3: 343 (1778; om undersåte jämförd med Görtz). Ekelund NAllmH II. 1: 20 (1838; om minister).
-SLUGHET. [delvis till -slug] (†) egenskapen (hos regent l. statsman o. d.) att vara ”statsslug”, slughet i statssaker, (stats)-politisk slughet; äv. dels närmande sig l. övergående i bet.: statsklokhet (äv.: statskonst, politik), dels i utvidgad anv., allmännare: (diplomatiskt beräknande) slughet. Celsius G1 1: Föret. 4 (1746; hos Axel Oxenstierna). Det Stockholmiska Blodbadet .. skulle wara et mästerstycke af wåra Andeliga och Wärldsliga Tyranners Gustaf Trolles och Christierns blodiga Statsslughet. Botin Hem. 2: 99 (1756). GbgMag. 1759, s. 30 (allmännare). Icke mer hota oss (frimurare) förföljelsens stridsrop .. eller statsslughetens ränker. Valerius 2: 273 (1841)
(I 3 g) -SNÄRT. (†) av kusk ståtligt l. överdådigt utförd pisksnärt. Runeberg (SVS) 7: 98 (1836).
-SOCIAL. [sannol. medveten ombildning av -socialistisk gm senare ledets anslutning till social; jfr äv. ifrågavarande rörelses (se -socialism 2) förankring i socialpolitiken] (föga br., företrädesvis i skildring av ä. förh.) = -socialistisk 2. Henriksson Tyskl. 181 (1901; om professor A. Wagner). (Den norske biskopen Gleditsch) har själf förklarat, att han arbetar för nationell kristendom med vid horisont, liberal grundriktning med statssocial färg. 2NF 35: 1309 (1923).
-SOCIALISM.
1) [jfr t. staatssozialismus, eng. state socialism] (i fackspr.) form av (politisk verksamhet grundad på) socialism l. socialistisk doktrin l. åskådning l. uppfattning hävdande att staten skall förvalta l. överta produktionsmedlen o. kontrollera l. styra produktionen i ett land (särsk. motsatt dels: kommunalsocialism, dels: kollektiv socialism); äv. om modifierad (begränsad) form av (politisk verksamhet grundad på) sådan socialism osv.; stundom äv. med nedsättande bibet. SvH 3: 285 (1903). Allteftersom allmänegendomen tänkes öfverförd på staten, kommunerna eller frivilliga sammanslutningar af producenterna och konsumenterna, skiljer man mellan statssocialism, kommunalsocialism och kollektiv l. federativ socialism (kollektivism). 2NF 26: 188 (1917). På ickesocialistiskt håll erkännes nu allmänt, att en begränsad statssocialism är berättigad och nyttig, och en sådan har också blifvit genomförd. Därs. 1115. Grubbel över Wilson och över bristen på en arbetarrörelse, en vag förmodan att USA sakta var på väg mot någon form av statssocialism — det var huvudsakligen detta Hellström skrev om. BonnierLM 1954, s. 631. Statssocialism .. tillämpas i de kommunistiskt styrda länderna men i viss mån också i flera länder med ett i huvudsak kapitalistiskt system. BraBöckLex. (1981). Den radikale anarkisten Benjamin Tucker tecknade 1888 en skräckbild av ett framtida samhälle baserat på vad han kallade ”statssocialismen”, som skulle göra slut på individens oavhängighet och ansvarskänsla. BraBöckVärldsH 12: 115 (1986).
2) [sannol. (åtminstone delvis) oeg. anv. av 1; jfr dock rörelsens osv. förankring i socialpolitiken] (numera föga br., företrädesvis i skildring av ä. förh.) om (rörelse (se d. o. 8) l. politisk verksamhet grundad på) lära l. åskådning l. uppfattning hävdande, utan att vara socialistisk, nödvändigheten av statsingrepp (i form av reformatoriska social- l. skattepolitiska åtgärder) för att minska l. eliminera samhällsmotsättningarna o. -klyftorna; särsk. om katedersocialismen. (Danska) Regeringen har .. framlagt ett förslag om upprättande af .. (ett ålderdomshem) som .. innebar en djärf tillämpning af statssocialismen, för så vidt det utan åtskilnad till person stälde statskassan till den enskildes förfogande. Forssell Stud. 2: 1 (1884, 1888). Jag (dvs. den tyske socialdemokraten Vollmar) är .. af den åsikten, att socialdemokratin intet skäl har att med särskild ifver bekämpa statssocialismens tankar i och för sig. Tvärtom eftersträfvas af oss en mängd åtgärder för gradvis vägbaning till en bättre samhällsorganisation. SocDem. 27/7 1892, s. 1. Ur den 1873 stiftade ”Verein für sozialpolitik”, till hvilken (A.) Wagner varit initiativtagare, utträdde han 1877 .. emedan denna förenings flertal .. alltför mycket offrade åt lärda utläggningar, där han kräfde handlingskraftig statssocialism. 2NF 31: 300 (1920). BonnierLex. (1966).
3) [efter fin. valtiososialismi] hist. i Finl. på 1920-talet existerande (från finländaren M. Ruutu (född 1887) utgående o. med dåtidens högerradikala strömningar i Europa nära besläktad) politisk lära l. rörelse som med utgångspunkt i uppfattningen om staten som ett slags totalitärt väsen strävade efter att förena nationella o. socialistiska åskådningar i Finl. (o. därvid fick betydelse för den nationella finska studentrörelsens ideologi). HT 1975, s. 111.
-SOCIALIST. [till -socialism; jfr eng. state socialist (i bet. 1)] anhängare av statssocialism.
1) (mera tillf.) motsv. -socialism 1. SAOBArkSakkSvar (1986).
2) (numera föga br.) motsv. -socialism 2; särsk. liktydigt med: katedersocialist. EkonS 1: 128 (1891; i pl., om katedersocialister; benämningen klandrad ss. vilseledande). (A.) Wagner (blev) .. en ganska långt avancerad statssocialist. 2NF 31: 300 (1920).
-SOCIALISTISK. [jfr eng. state-socialistic] adj. till -socialism o. -socialist.
1) motsv. -socialism 1, -socialist 1; särsk.: som är av den natur l. det slag som är kännetecknande l. utmärkande för statssocialism(en) l. statssocialister(na), som l. vars politik är statssocialister- (na)s, som består av l. utgörs av statssocialister. Andersson Austr. 214 (1915). Motion i 2 kam. 1917, nr 48, s. 7 (i pl., om åtgärder). SvD(B) 1945, nr 202, s. 5 (om regering).
2) (föga br.) motsv. -socialism 2, -socialist 2; anträffat bl. i bet.: som representerar ”statssocialism(en)” l. är ”statssocialist”; jfr -social. (Nationalekonomen) Ad. Wagner .. blef katedersocialisternas statssocialistiska flygelman. 2NF 19: 515 (1913).
-SPRÅK.
1) (numera bl. mera tillf.) språk (se d. o. 4) som i en två- l. flerspråkig stat (har högsta status o. därför) nyttjas i lagstiftning, rättskipning o. förvaltning, officiellt språk; i sht förr äv. allmännare, liktydigt med: riksspråk. (Normanderna) gjorde sin Norrmanniska Fransyska till Englands hof- och stats-språk. Geijer I. 1: 206 (1845). Svenska är icke blott Sverges språk, utan är även i Finnland stats- och litteraturspråk. Lundell IX (1893). Noreen VS 1: 26 (1903; om riksspråk; klandrat). (Krav om) estniskt ”statsspråk”. SDS 13/9 1988, s. 13.
2) (†) av statsmän o. diplomater vid internationella kontakter nyttjat språk (se d. o. 4), diplomatspråk. Latinet var den tidens (dvs. stormaktstidens) stats- och hofmannaspråk, liksom sedan franskan. Verd. 1884, s. 146.
-STIPENDIAT. person uppbärande statsstipendium. GHT 1895, nr 252, s. 3.
-STIPENDIUM. från stat(en) utgående stipendium (för studier o. d.), statligt stipendium. Strindberg NRik. 87 (1882).
-STRECK. [jfr t. staatsstreich] (numera knappast br.) statskupp. Möller (1790). SAOL (1950).
-STYRD, p. adj. styrd av staten. SvD(B) 1944, nr 73, s. 4 (om planekonomi).
-STÖD. (ekonomiskt) stöd som stat(en) ger. UNT 18/3 1943, s. 5.
-STÖDD, p. adj. som (ekonomiskt) stöds av stat(en), som får statsstöd. Östergren (1946; om industriföretag).
-SUBVENTION. subvention från stat(en), statsstöd. HandtvLBl. 1905, s. 2.
-SUBVENTIONERA. ge statssubvention(er) till (ngn l. ngt); i sht i p. pf. o. ss. vbalsbst. -ing. Kåhre DiktPamfl. 78 (1939; i p. pf., om poeter). Östergren (cit. fr. 1939; ss. vbalsbst.).
-SUMMA, se A.
-SYSSLA. statsman l. statspolitiker åliggande syssla l. göromål. CivInstr. 336 (1661).
-SYSTEM.
1) [jfr t. staatssystem] (numera bl. mera tillf.) i stat(en) rådande (politiskt) system; förr äv.: system för (närmande sig: teori om) hur en stat (staten) skall skötas ekonomiskt. Man har bragt detta vigtiga ämnet (dvs. näringarna) til et ordenteligt Stats-Systeme, man har gjort det til en af de vigtigaste vetenskaper, at uphjälpa och .. sammanbinda alla möjeliga Näringar. Schönberg PVetA 1772, s. 10. Ju själfständigare en sådan läroanstalt (dvs. vid det existerande linjeutbudet ej bundet läroverk) ville ställa sig i förhållande till statssystemet, dess mindre finge den stå i beroende af lärjungeantalet. PedT 1906, s. 50.
2) system av stater. GT 1788, nr 1, s. 2.
-TANKE. tanke som berör stat(en) l. statsbegreppet; särsk. dels om tanke l. avsikt l. plan att upprätta en (enhets)stat l. att stärka l. bibehålla l. återupprätta en statsbildning, dels om tanke l. föreställning l. idé om hur en stat skall vara inrättad l. fungera (särsk. om tanken osv. att det för staten nyttiga l. bästa skall vara vägledande för de politiska avgörandena i ett land); i sht i sg. best. Lundström LPGothus 3: 5 (1898). Almquist VärldH II. 2: 221 (1931: Den romerska statstanken). Finlands hela nyaste historia genomlöpes av den svenska statstankens kamp mot den österländska. IdrBl. 1935, nr 80, s. 12. Med ojämförlig energi och klarhet förfäktades denna tanke (dvs. om generalstrejk ss. metod i kampen mot kapitalismen) .. av Briand, som ett årtionde senare i egenskap av konseljpresident framträdde som statstankens försvarare mot de strejkande arbetarna. Tingsten Idékrit. 133 (1938, 1941).
-TEATER.
1) (numera bl. om ä. l. utländska förh.) av stat(en) ägd o. driven teater, statlig teater (motsatt dels: privatteater, dels: stadsteater). (Sv. har) statsteatrar utan en första rangs estetiker och dramaturg. Strindberg Brev 8: 36 (1890). Galaföreställningar till förmån för Röda Korset ägde rum på statsteatrarna (i Moskva 1914). Claëson Lockhart PolAgent 104 (1933). Statliga teaterskolor finnas i de flesta kulturländer, ant. fristående el. i förening med statligt konservatorium el. statsteater. 2SvUppslB 28: 1121 (1954).
2) (numera bl. tillf.) bildl., om statsväsen (se d. o. 2) tänkt ss. teater(scen) där statsmän o. politiker spelar sina roller. Det lugnaste vore helt säkert för .. (statsrådet Silfverstolpe) att draga sig från statstheatern, der han, sin personliga älskvärdhet oaktadt, icke spelat någon lycklig roll. SthmFig. 1845, s. 163.
-TELEGRAM. telegram (rörande statsangelägehet) från statsöverhuvud l. statsmyndighet; äv. om telegram utgörande svar på sådant telegram; förr äv. i uttr. militärt statstelegram (förkortat: MS), telegram från l. till militär l. civilmilitär befälhavare l. myndighet rörande militära förh. NordT 1885, s. 353. SFS 1909, nr 52, s. 2 (äv. om svarstelegram). Därs. 1916, s. 69 (: militärt statstelegram). Anm. Ss. påskrift (tjänsteanmärkning) på statstelegram användes förr den elliptiska formen stats (i fackspråklig anv. skriven med versaler: STATS; jfr språkprovet 1987 nedan). Döss o. Lannge 577 (1908: Stats). STATS har slopats och ersatts med den internationella tjänsteanmärkningen ETAT. SAOBArkSakkSvar (1987).
-TEORI. teoretiserande l. (konkretare) teori om staten (dennas natur l. väsen l. tillkomst o. d.); äv.: vetenskaplig lära l. åsikt o. d. som innebär l. utgör resultat av sådant teoretiserande l. som bygger på teori(er) av angivet slag (särsk. liktydigt med: statsfilosofi). Järta (1824) i 3SAH XXXIX. 2: 81 (konkretare). (Kjellén) Bygger upp sin statsteori från antropogeografiska grundvalar. Wigforss Minn. 1: 356 (i handl. fr. 1908). Kritiska vetenskapsmän ha funnit konstruktiva system av denna art (dvs. statsläror grundade på metafysiska föreställningar) orimliga, vare sig det gällt statsteori, rättsfilosofi eller etik. VetenskIDag 196 (1940). Statsfilosofi eller statsteori. BraBöckLex. 21: 298 (1979).
-TERRITORIUM. (i fackspr.) en stats totala (gm folkrättsligt l. folkrättsliga avtal fastställda) territorium; stundom äv. inskränktare: en stat tillhörigt landområde. Hedin Tal 2: 51 (1899; inskränktare). Rig 1950, s. 118.
-TIDNING.
1) (†) = -nyhet; anträffat bl. i pl. HH XXXII. 1: 39 (1776).
2) [jfr t. staatszeitung] av stat(en) ägd o. driven tidning (i sht om sådan tidning fungerande ss. officiellt språkrör för statsmakten). SC 1: 1031 (1821: Neapelska statstidningen). Lika ofta skola (i Italien) rapporter om bankernas ställning offentliggöras i statstidningen. EkonS 1: 339 (1893). Att begära en utredning om Post- och Inrikes Tidningars upphörande och ersättande med en statstidning ansåge riksdagen .. varken nödigt eller lämpligt. Schück SAHist. 7: 636 (cit. fr. 1910); jfr 3.
3) [eg. specialfall l. oeg. anv. av 2] om (den av Svenska Akademien l. privatperson utgivna) Post- och inrikes tidningar ss. planerat officiellt, efter förverkligandet dock bl. ss. officiöst gällande, organ för den svenska regeringen under en period på 1800-talet (inledd 1834 med kanslirådet P. A. Wallmark ss. tidningens utgivare); i sht dels i uttr. Sveriges statstidning eller post- och inrikes tidningar, officiellt namn på ifrågavarande organ 1834—1844, dels elliptiskt härför, enbart i uttr. Sveriges statstidning, dels i formen Statstidningen. Sedan uti Sveriges StatsTidning eller Stockholms Post och Inrikes Tidningar under N° 78. för den 4de sistlne April, finnes införd en annonce (osv.). ArvskifteVäxjö 1835, Bil. Excellenserna .. kunna .. vara bra att ha ibland (i Svenska Akademien), helst i den prekära ställning hvari Akad. nu befinner sig genom Arrendet för Stats-Tidningen. Tegnér Brev 8: 212 (1838). Enligt kontrakt af 23 sept. 1834 fick akademien .. öfverlåta begagnandet af sitt privilegium på den, som af hofkanslern antogs att, i fortsättning af Post- och Inrikes Tidningar utge en Svensk Stats-Tidning. 2NF 22: 25 (1915). Äfven kronprins Oskar lär ha haft del i tillkomsten af Statstidningen. Därs. 2SvUppslB 23: 180 (1952: Sveriges statstidning el. post- och inrikestidningar).
-TILLHÖRIGHET~0102 l. ~0201. tillhörighet till en viss stat; stundom äv. konkret, om ngt som tillhör en viss stat. VFl. 1915, s. 3 (konkret). Östergren Ant. (cit. fr. 1944).
-TJÄNARE. tjänare åt stat(en); numera bl. (utom i vitter l. raljerande stil) liktydigt med: statstjänsteman. Hedin Rev. 166 (1879). (Elever utan studieanlag kommer att antingen lämna skolan efter kort tid) eller ock, om de lyckas kämpa sig igenom läroverket, derefter utgå i lifvet som klena statstjenare. LärovKomBet. 1884—85, 1: Reserv. s. 74. Järnvägsminn. 77 (1952).
-TJÄNST. [jfr t. staatsdienst] tjänst hos stat(en), statlig tjänst; jfr -ämbete 1. Bolin Statsl. 2: 241 (1871).
Ssg: statstjänste-nämnd(en). av representanter för arbetstagarsidan o. staten sammansatt nämnd som skall avgöra om arbetskonflikt inom området för vissa statstjänster är att betrakta ss. samhällsfarlig l. icke. UNT 1965, nr 266, s. 18.
-TJÄNSTEMAN~002, äv. ~200. hos stat(en) anställd tjänsteman, statlig tjänsteman; jfr -tjänare, -ämbetsman. Finland 98 (1893).
-TOPOGRAF~002, äv. ~200. i fråga om förh. före 1974: officiell benämning på l. titel för topograf anställd vid Rikets allmänna kartverk (nämnda år omorganiserat till Statens lantmäteriverk). SAOL (1923).
-TORPARE, se A.
-UNDERSTÖD~002, äv. ~200. understöd av stat(en); företrädesvis om ekonomiskt sådant understöd. NerAlleh. 1871, nr 53, s. 2 (ekonomiskt).
-UNDERSTÖDD~002, äv. ~200, p. adj. som understöds av stat(en), som får statsunderstöd; företrädesvis i fråga om ekonomiskt understöd(jande). Så blefvo snart offren för detta statsunderstödda nedrackningssystäm (i tysk press) ”omöjliga”. KarlstT 1895, nr 1702, s. 2. Zilliacus JapSt. 59 (1896; i fråga om ekonomiskt understöd).
-UNDERVISNING~0020. av stat(en) administrerad o. bekostad undervisning. Strindberg Brev 2: 292 (1881).
(I 3 g) -UNIFORM. (†) uniform använd vid högtidliga tillfällen, stor uniform, galauniform, paraduniform, högtidsdräkt; jfr stat-dräkt. DA 1771, nr 111, s. 2. PoetK 1820, 1: 10 (om danska förh.).
-UNIVERSITET. (numera bl. mera tillf., i sht om utländska förh.) av stat(en) ägt o. drivet universitet, statligt universitet. Svedelius Statsk. 4: 258 (1869; om nederländska förh.). Löneturs-beräkning för docenter vid statsuniversiteten samt Stockholms och Göteborgs högskolor. SFS 1935, s. 994.
-UPPLÅNING~020. av stat(en) gjord upplåning. SvRiksd. 13: 160 (1934).
-URKUND~02 l. ~20. jfr -akt 2. Crusenstolpe Mor. 4: 267 (1841).
-UTGIFT~02 l. ~20. till III 3: å (riks)stat anslagen utgift; äv. (o. i fråga om nutida förh. nästan. bl.) till V 1: utgift för stat(en); ofta i pl. DA 1771, nr 254, s. 2 (till V 1; i pl., om engelska förh.). Weste FörslSAOB (c. 1817; dels till III 3, dels till V 1). Wigforss Minn. 2: 13 (1951; till V 1, i pl.).
(III 3) -UTSKOTT~02 l. ~20. om det (av de svenska riksständerna tillsatta) utskott inför vilket konungen enligt (§ 50 i) 1772 års regeringsform (där aktuellt ord dock icke förekommer) skulle framlägga sin riksstat o. uppvisa statsverkets tillstånd; äv. (äv. i uttr. riksdagens statsutskott) om det gm 1809 års regeringsform o. 1810 års riksdagsordning tillkomna (till o. med 1970 bestående) ständiga utskott av den svenska riksdagen som ss. sin väsentliga uppgift hade huvuddelen av statregleringen (se stat-reglering) om hand; ofta i sg. best. SvRStBesl. 1772, s. 13 (i sg. best.). Sådane wid hwarje Riksdag nödige Utskott äro .. Et Stats-Utskott, at utreda och för Riksens Ständer upgifwa Stats-Werkets och Riksgälds-Werkets tilstånd, förwaltning och behof. RF 1809, § 53. Granfelt Samh. 1: 122 (1937: riksdagens statsutskott). Statsutskottet (SU) .. Dess uppgifter har numera övertagits av Finansutskottet. BraBöckLex. (1981). Första riksdagen enligt 1772 års RF avhölls 1778—79. Då valdes det första statsutskottet i vår historia. SAOBArkSakkSvar (1984).
Ssgr: statsutskotts-ledamot. AnderssonBrevväxl. 2: 168 (1854).
-ordförande. Liljecrona RiksdKul. 145 (1917).
-ärende. Spångberg StMän 2: 205 (1921).
-VAGN. [jfr t. staatswagen (i bet. 1, 2)]
1) till I 3 g, = stat-vagn (se A); äv. (o. numera bl.) till (l. med anslutning till) V 1: vid statsakter (se -akt 1) l. högtidligheter inom kunglig l. furstlig familj l. av hög statstjänsteman nyttjad prakt- l. galavagn (i fråga om nutida förh. i sht om sjuglasvagn); äv. bildl. (jfr 2); jfr -kaross 1. Lind (1749). Min nya vagn förbättrades till statsvagn, så att den kostade mig till slut nära 1,000 dr. silfverm. Tersmeden Mem. 5: 43 (c. 1790). Herr Adamson. Hvad är det för en grann Statsvagn, som rullar så förgylld derframme vid Hofrättstrappan. Herr Bredberg .. det är Hans Excellens Riksdrotsets. Almqvist DrJ 201 (1834). Ur sin statsvagn qvällens måne kastar / För sjelfva tiggarn kröningssilfver neder. CVAStrandberg 1: 51 (1845). I hela det väldiga Tokio skall man knappast upptäcka andra hästekipage än kejsarens statsvagnar. Nyblom Österut 72 (1908). Statsvagn .. (dvs.) sjuglasvagnen. IllSvOrdb. (1955).
2) [jfr 1] (i sht i vitter stil) till V 1, bildl., om stat tänkt ss. en vagn (med statsöverhuvud l. regering(schef) ss. kusk); särsk. i uttr. fyrhjulig statsvagn, dels om Sverige under fyrståndsrepresentationens tid, dels om Sverige—Norge under unionstiden; jfr -kaross 2. Om vår fyrhjuliga statsvagn går tungt och trögt fram, så har den åtminstone, den fördelen, att alla hjulen hänga tillsammans. Palmblad Norige 362 (1846). Folkledaren sjelf .. står upprätt i statsvagnen och håller tömmarne. Dalsjö Platon 2: 404 (1872). SöndN 1891, nr 3, s. 1 (om Sv. under fyrståndsrepresentationens tid). IllSvOrdb. (1955).
-VERK.
1) (numera bl. om ä. förh., se dock sista definitionsledet) till (I 2,) III 3, om verksamheten l. arbetet att fastställa (ekonomisk ställning o.) stat (särsk. riksstat (se d. o. 1)) för ett land l. en provins o. d.; äv. i utvidgad anv. (jfr -väsen(de) 1), om (stat, särsk. riksstat, ådagaläggande) ett lands osv. ekonomiska ställning; äv. (o. i denna anv. numera bl. i sg. best.) till V 1, dels om den del av den svenska statens finansväsen som (gm Statskontoret) omhänderhade förvaltningen av statsmedel fallande under Kungl. Maj:t (se majestät 2 c; motsatt dels: riksgäldsverket, dels: bankoverket), dels allmännare, om en stats osv. (särsk. svenska statens) finansförvaltning l. finansväsen (äv. närmande sig l. övergående i bet.: statsfinanser l. statskassa); äv. (o. i fråga om nutida förh. nästan bl.) liktydigt med: staten l. det allmänna. RARP 9: 97 (1664). Det (har) Osz welat åligga, at wi skulle efterse huru det wore med innewarande års medel beskaffat, på thet man .. sedan så mycket bättre måtte kunna finna, huru Stats-werket skulle stå at angripas. HC11H 10: 5 (1668). Iagh har i föllie af dhet project till Statsvärket, som rådet skickat hit (till Stralsund), formerat staten för i åhr på sådant sätt, som migh tycktes bäst. Carl XII Bref 140 (1715). Hos Hans Kongl. Maj:t är .. i Nådigt öfwerwägande kommit, huru Kronan måtte kunna undgå then dryga och för Stats-wärket känbara utgift, hwarmed then til fångars förplägning, öfwer then thertil anslagne summa, hit tils åhrligen blifwit beswärad. SweaHofrBr. 3/11 1750, s. 1. Jakobinerna säga, att .. (Lagerheim) är .. en af våra största kammarkarlar och tillika en komplett kännare af hela vårt rikes statsverk, stark sifferkarl och en ganska säker kalkylatör. Ahnfelt HofvLif 3: 27 (i handl. fr. 1796). (Sv.) Statswerk .. (Fr.) Les finances d’un état. Nordforss (1805). Statsverk .. (dvs.) En stats inkomster el. tillgångar, statskassa. Statsverket är på god fot. Weste FörslSAOB (c. 1817). I slutet av 1677 synes Karl XI ha tänkt sig, att statsverket borde skiljas från (ränte-)kammarens övriga göromål och anförtros åt därtill särskilt förordnade personer. Bååth (o. Munthe) KStatskont. 18 (1930). Statsverkets inkomster av totalisatormedlen. UNT 8/11 1938, s. 2. Statsverket .. (dvs.) den del av Statens finansförvaltning, som skötes av K. m:t. 2SvUppslB (1953). I stort sett upprätthölls under hela det behandlade tidsskedet (dvs. 1719—1809) en sträng åtskillnad mellan det svensk-finska statsverket samt det pommerska och det wismarska. Åmark SvStatsfin. 568 (1961). särsk.
a) (†) i uttr. rikets drätsel och statsverk, rikets finansförvaltning o. ekonomiska ställning; äv. att uppfatta ss. pleonastiskt, liktydigt med: rikets finansförvaltning l. -väsen; jfr drätsel 4. Såsom then uti Rikets Drätsel och Stats-wärk sig yppade oreda, samt hela Riket tryckande brist .. föranlåtit Kongl. Maj:t i Nåder at Riksdagen påskynda, så hafwe (osv.). SvRStBesl. 1766, mom. 2.
b) (i fråga om förh. i Sv. fr. o. m. 1809 till den nya regeringsformens ikraftträdande 1974) i uttr. Kungl. (förr äv. Kongl.) Maj:ts proposition (före 1919: (allmänna) nådiga proposition) angående statsverkets tillstånd och behov (ursprungligen med annorlunda formulering, se språkprovet 1809 nedan) o. i varianter härav (t. ex. Kungl. Maj:ts (nådiga) proposition om statsverkets tillstånd och behov l. (den nådiga) propositionen angående l. om statsverkets (tillstånd och) behov l. proposition(en) om statsverket), vid lagtima riksdags öppnande av Kungl. Maj:t (regeringen) framlagd proposition (se d. o. 3) innehållande redogörelser för statsverkets o. (i full utsträckning sannol. först från början av 1880-talet) riksgäldsverkets tillstånd o. medelsbehov under stundande budgetår jämte förslag till dessa behovs täckande; äv. inskränktare, med särskild tanke på l. enbart om i denna proposition ingående förslag till statsbudget under budgetåret; vanl. benämnd: statsverksproposition (förr äv.: statsproposition l. statsregleringsproposition); motsvarighet enl. 1974 års regeringsform: budgetproposition. Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition Til Riksens Ständers StatsUtskott Om Stats-Werkets tilstånd, Inkomster, Utgifter, Skulder och Fordringar samt hwad til des uprätthållande erfordras. RStProp. 1809, 2: 1. Kongl. Maj:ts Allmänna Nådiga proposition till Riksens Ständer angående Statswerkets tillstånd och behof. Gifwen Örebro Slott den 26 Julii 1810. BtRStP 1810, 1: 3. Palmær 38 (1849: propositionen om statsverkets tillstånd och behof). Stenhammar Riksd. 3: 327 (1850: Propositionen om Stats-verkets behof). NF 15: 412 (1891: K. M:ts proposition angående statsverkets tillstånd och behof). Regeringen afgaf (1865) sin proposition om statsverket, däruti den extra ordinarie statsregleringen var beräknad endast för ett år. De Geer Minn. 2: 1 (1892). SFS 1937, s. 1514 (: propositionen angående statsverkets tillstånd och behov).
c) (†) i utvidgad anv., om (arbete med uppgörande av) stat för ett universitet; äv. om ett universitets finansförvaltning l. -väsen. Wårt stats wärk går nog långsamt, några gånger har det warit i consistorio, och är nu alt färdigt til renskrifning, sedan räntemästaren .. lämnat sit sluteliga yttrande. Lagerbring Skr. 129 (1769). Föga någon torde med Hällström kunna jemföras i fullständig och grundlig kännedom af Universitetets statsverk och ekonomiska förhållanden. JJNervander 1: 101 (1845).
2) till V 1: statligt verk (i sht om affärsdrivande l. producerande sådant verk); numera bl. i pl., o. i denna anv. företrädesvis i namn på vissa råd (se råd, sbst.3 22), dels i uttr. Statsverkens arbetsstudieråd, (år 1959 instiftat o. fortfarande existerande) partssammansatt råd med uppgift att verka för underlättande av rationalisering vid statens affärsdrivande verk, dels i uttr. Statsverkens yrkesråd, (under perioden 1960—81 existerande) råd med uppgift att befrämja vidareutbildningen (typ: lärlingsutbildning) av arbetare anställda vid statens affärsdrivande verk. Efter godkänd examen har den examinerade (tyske blivande gruvingenjören) .. att .. (bl. a.) använda 9 månader i statens bergverk .. 9 månader till studier vid privatverk och andra statsverk. TT 1898, K. s. 62. Statsverkens yrkesråd. SvStatskal. 1980, s. 181. Statsverkens arbetsstudieråd. Därs. 1982, s. 197.
Ssg (till -verk 1): statsverks-proposition(en). (i fråga om förh. i Sv. fr. o m. 1809 till den nya regeringsformens ikraftträdande 1974) elliptiskt (o. utgörande officiell kortform) för uttr. Kungl. Maj:ts (nådiga) proposition angående statsverkets tillstånd och behov l. variant härav (se stats-verk 1 b); motsvarighet enl. 1974 års regeringsform: budgetproposition. PrestP 1865—66, 1: 73.
-VETARE. (i sht ngt vard.) person som studerar l. forskar i statsvetenskap l. tagit akademiskt betyg l. avlagt akademisk examen i ett statsvetenskapligt ämne l. statsvetenskapliga ämnen, statsvetenskapare; i sht liktydigt med: statsvetenskapsman. Av de 47 inskrivna studenterna under den första terminen (1919) .. blevo (sju) statsvetare. Nordström ÅboAkad. 89 (1945). Docent Arne Wåhlstrand .., statsvetare med unionsupplösningen som forskningsområde. DN(A) 1959, nr 91, s. 26.
-VETENSKAP~002, äv. ~200. [jfr t. staatswissenschaft] om kunskaper l. vetande l. vetenskap om förhållandena l. livet (vid en viss förhandenvarande tidpunkt) i en stat (staten), särsk. liktydigt med: deskriptiv statskunskap (statistik); äv. om vetande om (övergående i pregnant anv., om färdighet i) hur en stat (staten) politiskt skall ledas l. styras (särsk. liktydigt med: statskonst); äv. (o. numera bl.) inskränktare: vetenskap l. vetenskaplig forskningsverksamhet (äv.: läroämne) vars föremål är staten o. statslivet, särsk. liktydigt med dels: kameralvetenskap, dels: statslära l. -rätt; i fråga om nutida förh. bl. dels liktydigt med (o. numera i ökande utsträckning ersättande): statskunskap, dels (numera mindre br.) sammanfattande (i sg. l. pl.), om (på olika sätt sammanställda l. grupperade) vetenskaper vars föremål är staten o. statslivet, liktydigt med (o. numera vanl. ersatt av): samhällsvetenskap(er); jfr -vetenskapare. Hushållningskonsten låter dela sig i twenne hufwuddelar, i Furstars och privat Personers Oeconomie. Hos Furstlige Personer kallas hon Cameral eller Stats wetenskap. Celsius Alm. 1729, s. A 3 b. Hwilka äro de Wetenskaper, som handla om Menniskans Pligter? (Svar:) Naturs-Rätten, Stats-Klokheten eller Stats-Vetenskapen, och Sedo-Läran. Regnér Begr. 223 (1780). (Sv.) Statswettenskap .. (Fr.) Politique. Science du droit politique. Nordforss (1805). Statsvetenskap .. (dvs.) Vetenskapen om länders statsförfattningar, hushållning, politiska förhållanden. Weste FörslSAOB (c. 1817). Den undervisning i statsvetenskapen, som K. Carl IX yrkade och K. Gustaf II Adolph införde vid de af honom anlagda gymnasier. Frey 1850, s. 394. Statsvetenskapen i ordets vidsträcktaste bemärkelse är ett helt af kunskaper, som erhålla sin enhet genom deras afseende på en eller flere i sinneverlden förverkligade stater. Boström Propæd. 20 (c. 1865). Andra .. hafva (i st. f. inrättande av en universitetsfakultet) förordat endast anställande af ett visst antal lärare i rätts- och statsvetenskaperna. Motion i 2 kam. 1876, nr 104, s. 5. Statsvetenskap .. (dvs.) vetenskap, hvilken omfattar allt, som rör statslifvet. Sundén (1891). Tysk statsvetenskap har även under de sista generationerna i främsta rummet varit statsrättsvetenskap. NordT 1928, s. 438. Statsvetenskap, (dvs.) sammanfattande benämning på en rad vetenskaper, som stå i ett närmare el. fjärmare samband med statslivet. 2SvUppslB (1953). Statsvetenskap är det vetenskapliga studiet av politik. Ämnet kallas ibland också politikvetenskap, den politiska vetenskapen eller politologi. Vallinder i SamhVetStudH 124 (1984).
Ssg: statsvetenskaps-man, m.//ig. (manlig l. kvinnlig) vetenskapsman ägnande sig åt statsvetenskap; jfr -vetare, -vetenskapare. Spångberg StMän 3: 59 (1924; om man).
-VETENSKAPARE~00200. [till -vetenskap] = -vetare. NDA 21/9 1933, s. 4. Tingsten Liv 1: 170 (1961).
-VETENSKAPLIG~0020. adj. till -vetenskap. Anm. Ordet nyttjas äv. ss. adj. till -kunskap (jfr -kunskaplig). De tidigare epokernas minnesvärda alster af statsvetenskaplig natur. Bolin Statsl. 2: 316 (1871). Statsvetenskapliga föreningen i Uppsala. Östergren (1946). Statsvetenskaplig examen .. (dvs.) svensk akademisk examen som infördes 1935 och 1958 ersattes av filosofisk respektive juridisk samhällsvetenskaplig examen. BraBöckLex. (1981).
-VETT. (†) vett l. förnuft i statssaker, statsklokhet. Nordenflycht (SVS) 1: 285 (1742). Thorild (SVS) 4: 41 (1794).
-VIKTIG. viktig för stat(en). Hallström G3 28 (1918; om ting).
-VINGLARE. (†) person (politiker) som hänger sig åt ”statsvingleri”, särsk. liktydigt med: (stats)politisk intrigmakare. Möller (1790). Heinrich (1814).
-VINGLERI. (†) (handling- (ar) l. åtgärd(er) o. d. utgörande resultat av) flyktighet l. ombytlighet l. opålitlighet i ngns l. ngras (stats)politiska agerande; instabilitet l. föränderlighet l. obeständighet i en stats l. staters politik l. politiska system; (stats)politiskt intrigmakeri; (stats)politisk(a) intrig(er); jfr -vinglare. (Sv.) Statswingleri .. (Fr.) Intrigue politique. Inconstance de système politique. Nordforss (1805). Det var mindre de Ryska vapnen, än det Europeiska statsvingleriet .. (H. G. Porthan) fruktade. Franzén Minnest. 3: 415 (1839). (Sv.) Statswingleri .. (t.) politische Intriguen, Ränke .. (fr.) intrigues politiques .. inconstance du système politique .. (eng.) state-shifts. ÖoL (1852).
-VIS. (numera bl. tillf., i sht i vitter stil) om person: som är vis l. klok l. insiktsfull i saker o. ting l. frågor som rör en stat (staten) l. stater, i sht dess resp. deras politiska system l. ledande l. styrande, särsk. liktydigt med: statsvetenskapligt l. (stats)politiskt vis, (ytterst) statsklok; stundom äv. med nedsättande bibet.: som tror l. menar sig vara på ovan angivet sätt vis (utan att vara det); ofta substantiverat, särsk. närmande sig l. övergående i bet.: statsvetenskaplig l. (stats)politisk expert l. förståsigpåare (äv. med nedsättande bibet. (jfr ovan)); äv. i överförd anv., om ngt sakligt: som kännetecknas l. präglas av l. vittnar om egenskapen att vara statsvis (i ovan angivna betydelser) l. som är en statsvis persons l. statsvisa personers; jfr -visdom, -vishet. Brinkman (o. Adlersparre) Brevväxl. 132 (1830; i pl., nedsättande, om politiska förståsigpåare). Dödsstraffets rättmätighet har .. blifvit bestridd af flera rättslärde samt statsvise. Oscar I Straff 5 (1840). Crusenstolpe Mor. 6: 550 (1844; i överförd anv., om politisk plan). (Leonora Christina Ulfeldt) är .. en statsvis, som upptänker dammar mot tidens flod och offrar sig för sin älsklingidé. BL 19: 63 (1851). Säkerligen insågo de mera statsvise bland abbasiderna, att .. de utan barmekiderna (dvs. en inflytelserik persisk släkt) icke kunde upprätthålla sin usurperade tron. Lindberg Hârûn 48 (1900).
-VISDOM~02 l. ~20. (numera bl. tillf., i sht i vitter stil) = -vishet; jfr -vis. Vi ungdomar på trettiotalet voro .. i Upsala katedralskola på intet vis generade hvarken af kronologi eller statsvisdom. Verd. 1886, s. 216. (Den japanske statsmannen Shotoku Taishi) var en from och lärd buddist, men tillika bevandrad i kinesisk statsvisdom. 2NF 12: 1448 (1910). Samhällsnyttan — ”utilismen” — blev högsta statsvisdom och därav präglades den frihetstida kulturen. Lindroth SvLärdH 3: 92 (1978).
-VISHET~02 l. ~20. [delvis till -vis] (numera bl. tillf., i sht i vitter stil) vishet l. klokhet l. insiktsfullhet i saker o. ting l. frågor som rör en stat (staten) l. stater, i sht dess resp. deras politiska system l. ledande l. styrande, särsk. liktydigt med: statsvetenskaplig l. (stats)politisk vishet, (yppersta) statsklokhet; stundom äv. närmande sig l. övergående i bet.: (på statsvishet (i ovan angiven bet.) grundad) statskonst, förr äv.: (av ngn utvecklad) politik (se politik, sbst. 3); jfr -vis, -visdom. Huar ok En mäd migh rätt säya kan, / At uti hans Lijfstidh, knapt Wärden klökre fan / I Staats Wijszheet. Lucidor (SVS) 245 (1672). (G. III:s) Statsvishet blef .. fattig på verkligen stora politiska Ideer. Phosph. 1811, s. 39. Tripple-alliancen .. är med skäl räknad .. såsom ett sällsynt verk af den ädlaste statsvishet. Franzén Minnest. 1: 352 (1820). Verka för de fattiga klassernas upplyftande i allt afseende! .. Det är icke allenast en christens pligt, det är äfven högsta statsvishet! Bremer GVerld. 1: 147 (1860).
-VISIT. [jfr t. staatsvisite] till I 3 g l. (o. numera bl.) till (l. med anslutning till) V 1, = -besök. Där detta (dvs. ett sjukbesök hos svenska ambassadrisen) hade warit en statsvisite, så hafwer den Fransöska Ambassadricen begått en stor faute, i det hon hafwer låtit den Spanska taga företrädet för sig twå gånger. HC11H 2: 60 (1678). Statsvisit .. (dvs.) Visit som sker med stat för ceremoni. Göra, emottaga statsvisiter. Weste FörslSAOB (c. 1817). Drottning Elizabeths statsvisit 1956. SvD(A) 1959, nr 122, s. 3.
-VÅNING, se A.
-VÄLVNING. (stat- 1869. stats- c. 1778 osv.) (numera företrädesvis i skildring av ä. förh.) politisk (oftast oblodig) omvälvning l. omstörtning i en stat, särsk. liktydigt med: statskupp (i sht förr äv.: revolution (se d. o. 3)); äv. med särskild tanke på l. enbart om tillstånd av oro l. uppror o. d. som sådan omvälvning osv. för med sig l. tid varunder detta tillstånd varar; jfr -revolution, -streck. Schönberg Bref 3: 14 (1778). Jag var .. under brinnande statshvälfning minister i England. Brinkman (1827) hos Wrangel BrinkmTegn. 213. Mussolinis statshvälfning. 2NF 38: 277 (1926). (J. M.) Sprengtporten gjorde upp en plan .. (enligt vilken) statsvälvningen (1772) skulle börja på Sveaborg. Carlsson (o. Rosén) SvH 2: 195 (1961).
-VÄRV. (numera i sht i vitter stil) värv i stat(en)s tjänst, offentligt l. allmänt värv; jfr -göromål, -syssla. Burman i 1SAH 4: 133 (1791, 1809).
-VÄSEN(DE).
1) (-väsende) (†) till (I 2,) III 3, sammanfattande, om de (i riksstat fastställda) förhandenvarande ekonomiska förhållandena i ett land; äv. i utvidgad anv., närmande sig l. övergående i bet.: riksstat (se d. o. 1); särsk. dels i uttr. inrikes l. utrikes statsväsende, om ekonomiska förhållanden l. riksstat gällande det egna landet (Sv.) resp. dettas utrikes besittningar, dels i uttr. det ordinarie statsväsendet, de ordinarie (se d. o. 2 d) ekonomiska förhållandena, (de ekonomiska förhållandena enligt) den ordinarie riksstaten; jfr -verk 1. Uppå hwad swag fot Sweriges inrikes Stats wäsende berodde .. lärer så mycket onödigare wara widlyftigt at anföra, som större Delen af Ständer och undersåtare, som ännu lefwa, lära allt sådant ännu hafwa i friskt minne. HC11H 9: 32 (1668). Berättelse, som .. Nio Kongl. Råd .. hafwa öfwer Stats-wäsendet upsatt och til Kongl. Maj:t öfwergifwit. Därs. 33. Villiandes Kongl. Maij:tt .. vidh dhenne Ständernes sammankomst .. gifva dhem samptelige en omständelig underrettelse .. Om för tijdhen varande så inn- som uthrijkes staatsväsendet jempte hvadh extra ordinarie vijd oförmodelige påkommande händelser kan vara af nöden. RARP 15: 149 (1686). Därs. 155 (: det ordinarie statsväsendet). Såsom nu Kongl. Maj:t har wäl begynt at uprätta sitt inrikes Stats wäsende och Hushåll, så har ej eller Kongl. Maj:t welat släppa werket, förr än det til någon widare riktighet skulle komma. HC11H 9: 129 (1697); jfr hushåll 2.
2) [jfr t. staatswesen] till V 1, om den (komplexa) organisation (se d. o. 2) som en stat (staten) utgör o. varigm denna fungerar o. manifesterar sig; äv. inskränktare, sammanfattande om de organ (se organ 4 b) o. inrättningar (med inbegrepp av personal) varigm en stat (staten) administreras o. statsmyndighet o. regeringsmakt utövas, statsapparat (stundom äv. speciellare, om blott den civila o. världsliga (politiska) samhällsapparaten); i sht förr äv. närmande sig l. övergående dels i bet.: statsskick l. statsform, dels i utvidgad konkret bet.: stat l. statsbildning l. statssystem. Den som skal wara skickelig ledamot uti secrete utskottet, bör hafwa .. kundskap uti historien och statswäsendet. 2BorgP 5: 21 (1734). (I landet Cocklecu) förrätta qwinnorna alla wigtiga bestälningar i Kyrko-saker, Stats-wäsendet och wid Armeen. Roman Holbg 117 (1746). Det väldiga statsväsende (dvs. USA), hvilket eljest i Schweiz helst finner sin spegelbild. TT 1872, s. 253. De konstituerande institutionerna uti detta (schweiziska) statsväsen äro förbundsrådet, förbundsförsamlingen i dess två afdelningar, ständerrådet och nationalrådet, samt folket. Fahlbeck Förf. 225 (1904). Firandet av Brasiliens hundraårs jubileum såsom oberoende statsväsen. SvD 16/12 1921, s. 3. (Författaren) behandlar olika statsväsen från olika kontinenter under olika tider i fullkomligt osystematisk följd. Numelin PolGeogr. 12 (1927). Den på 1200-talet författade isländska Egilssagan .. innehåller ingenting som tyder på att lapparna hade något statsväsen på den tiden. TurÅ 1937, s. 229. I modärnt statsväsen med dess starka böjelse för demokrati. Östergren (1946).
-ÅKLAGARE~0200.
1) i fråga om förh. i Sv.: åklagare omedelbart underställd riksåklagaren.
a) i fråga om förh. före åklagarväsendets omorganisation 1/7 1985 (jfr b); särsk. vid tiden för angivna organisationsförändring, dels: var o. en av länsåklagarna (dvs. cheferna för länens åklagarmyndigheter), dels: var o. en av överåklagarna i Sthm, Gbg o. Malmö, dels: var o. en av länsåklagarna för speciella mål (tjänstgörande vid en till Sthm lokaliserad åklagarmyndighet för speciella mål; jfr b); särsk. motsatt: distriktsåklagare (som var underordnad åklagare av ovan angivet slag o. fullgjorde åklagaruppgifter i ett åklagardistrikt inom en länsåklagarmyndighets område). Allmän åklagare vare vid underrätt statsåklagare eller distriktsåklagare. SFS 1947, s. 1620. Statsåklagare äro landsfogdarna och förste stadsfiskalerna. Därs. 1948, s. 719. Statsåklagare äro länsåklagarna och överåklagarna. Därs. 1964, s. 744. Länsåklagare fullgör åklagaruppgiften i mål, där denna uppgift är särskilt krävande eller av annat skäl bör fullgöras av statsåklagare. Därs. 1974, s. 1879.
b) i fråga om förh. i samband med planeringen av åklagarväsendets omorganisation o. efter den nya organisationens ikraftträdande 1/7 1985, inom var o. en av de vid omorganisationen nyinrättade åklagarregionerna i riket l. (den från tiden före 1/7 1985 bevarade, till Sthm lokaliserade) åklagarmyndigheten för speciella mål (jfr a): åklagare av i huvudmom. angivet slag med åklagaruppgifter inom en hel region resp. hela riket (äv. med inbegrepp av åklagare som fungerar ss. chef för ifrågavarande myndighet, o. ss. sådan innehar tjänstebenämningen l. titeln: överåklagare), o. i denna anv. särsk. motsatt: distriktsåklagare (som är underordnad åklagare av ovannämnt slag o. fullgör åklagaruppgifter i ett åklagardistrikt l. inom en åklagarregion); äv. dels inskränktare: (tjänstebenämning l. titel för) statsåklagare (i ovan angiven bet.) som icke är chef inom en åklagarregion l. åklagarmyndigheten för speciella mål (motsatt: överåklagare), dels (använt bl. i samband med förarbetena till ifrågavarande omorganisation) pregnant: överåklagare (motsatt: överåklagaren underordnad statsåklagare, benämnd: biträdande statsåklagare). (Regionerna) bör (enligt utredningen) vara så stora att de ger underlag för en statsåklagare och en biträdande statsåklagare. RiksdProp. 1982—83: 158, s. 18. Statsåklagare har tjänstebenämningarna överåklagare eller statsåklagare. SFS 1985, s. 1160. Överåklagaren är chef för regionåklagarmyndigheten. Vid regionåklagarmyndigheten finns vidare statsåklagare .. och distriktsåklagare. Därs. 1162. Nu åtalas (skattefifflaren) .. av statsåklagare (N. N.) .. i Malmö. SvD 11/3 1987, s. 9.
2) i fråga om förh. i Finl., dels före 1933 års domstolsreform: överåklagare vid lagmansrätt, dels under perioden 1933—1944: speciell åklagare (vid allmän underrätt l. hovrätt) med tjänsteåliggande att utföra åtal för vissa (av justitiekanslern i ett allmänt beslut angivna) större l. svårutredbara brott (fr. o. m. 1944 övertogs statsåklagarens uppgifter av dels justitiekanslern, dels polisinspektörerna (motsvarande stats- l. överåklagarna i Sv.)). FörslReformRätteg. 1: 105 (1901). FFS 1933, s. 248.
-ÅSKÅDNING~020. åskådning l. uppfattning som har avseende på en stats (statens) natur (se d. o. 2) l. väsen. SvD 1899, nr 92, s. 1.
-ÄGD, p. adj. ägd av stat(en). VFl. 1927, s. 7 (om flotta).
-ÄLDSTE, m. (numera bl. i skildring av ä. förh.) = riks-äldste. Form 1935, s. 20. BonnierLex. (1966; om ä. förh.).
-ÄMBETE~020.
1) [jfr t. staatsamt] (numera i sht i upphöjd l. vitter stil, särsk. i skildring av ä. förh.) ämbete i stat(en), statligt ämbete; numera i sht om hög befattning (se d. o. 2 d) inom området för den politiska l. administrativa ledningen i en stat (staten); jfr -ämbetsman o. -tjänst. Brask Pufendorf Hist. Föret. 2 a (1680). (Sv.) Statsembete (Fr.) Ministériat. Ministère. Robe. Nordforss (1805). Vidare finnas i stora .. handelsfirmor vissa platser, vid hvilka erhållas lika stora löner som vid höga statsämbeten, medan ett vida större antal platser aflönas som vid lägre statstjänster. EkonS 2: 425 (1899). Cromwell fordrade, att holländarna skulle förbinda sig att för all framtid utesluta det oraniska huset från statsämbeten. Almquist VärldH 5: 169 (1933). Kvinnans tillträde till statsämbeten. Östergren (1946). ”Ett heligt statsämbete” kallas prästens uppgift. BonnierLM 1954, s. 740.
2) (numera föga br.) statsämbetsverk; statsmyndighet. (Sv.) Statsämbete .. (eng.) government (public) office. WoH (1904). Inom alla de nordiska länderna gör sig nu en allmän strävan gällande att koncentrera naturskyddsrörelsen inom ett statsämbetsverk eller ett statsämbete. SvNat. 1925, s. 125.
Ssg (till -ämbete 1; †): statsämbets-beställning. om sysslan l. värvet att inneha ett statsämbete. SAOB B 1732 (1906).
-ÄMBETS-MAN. (numera i sht i upphöjd l. vitter stil, särsk. i skildring av ä. förh.) ämbetsman i stat(en); i sht om högre befattningshavare vid statligt ämbetsverk (förr äv. om innehavare av högt statsämbete (se d. o. 1), t. ex. minister l. statschef); i fråga om nutida förh. liktydigt med: statstjänsteman. En Öfwerhets Person, eller eljest hög Minister (Stats-Ämbetsman). Weise 1: 191 (1769). Bolin Statsl. 2: 370 (1871; om statschef). Statsämbetsmän på väg till sina verk. Östergren (1946).
-ÄMBETSVERK~002, äv. ~200. ämbetsverk inom statsförvaltning, statligt ämbetsverk. SvNat. 1925, s. 125.
-ÄNDAMÅL~002, äv. ~200. [jfr t. staatszweck]
1) (numera föga br.) till III 3: i (riks)stat angivet ändamål (med visst penninganslag), ändamål som anslagspost i (riks)stat representerar. Sedermera har Bankovinsten, nästan vid hvarje riksdag, blifvit till större eller mindre del disponerad till statsändamål. (Agardh o.) Ljungberg I. 3: 96 (1853).
2) (numera i sht i fackspr.) till V 1.
a) ändamål l. syfte som stat(en) har (med ngt) l. (pregnantare) som tjänar l. gagnar l. är gynnsamt l. positivt för stat(en); särsk. liktydigt med: statligt ändamål. Tanken att bilda ett nationalmuseum (tillhör) samma år, som Akademien erhöll en efter sina statsändamål lämpad stat. 2VittAH XXXI. 2: 31 (1886). Detta hufvudaflopp (för en mossodling) har .. alltid äfven den uppgiften att förminska frostländigheten och bör af dessa skäl alltid bekostas af staten, då nämnda uppgift är ett rent statsändamål. MosskT 1889, s. 375. Koncession af egentliga samfärdsföretag .. böra .. (bl. a.) innehålla .. förpliktelser att på billiga villkor tjäna vissa statsändamål (t. ex. fortskaffa post och militär). EkonS 1: 358 (1893). I konventionen (rörande fartygs fri- och rättigheter finns) .. undantag .. för krigsfartyg och andra fartyg .. som brukas uteslutande för statsändamål. SFS 1941, s. 1795.
b) ändamål l. syfte som stat(en) har (i sig själv), ändamål osv. med stat(en). 2VittAH 15: 316 (1832, 1839). Brott (betyder) i allmänhet .. en rättskränkning eller en handling, som indicerar en för statsändamålet farlig vilja. Nyblæus Straffr. 5 (1852).
-ÄRENDE.
1) (†) diplomatiskt ärende l. uppdrag å en stats (statens) vägnar; särsk. i uttr. i statsärender, i samband med ärenden av ovan angivet slag, i diplomatiska sammanhang. (Sv.) Statsärende .. (Fr.) Ambassade. Nordforss (1805). (A. Oxenstierna) kunde aldrig tåla det wid den tiden småningom uppkommande bruket att i statsärender häldre nyttja Fransyskan än det gamla Romarespråket. Fryxell Ber. 6: 121 (1833).
2) ärende l. angelägenhet l. fråga l. sak som rör stat(en). CivInstr. 332 (1661). Tyngd av statsärenden. Östergren (1946).
-ÖVERHUVUD~0020. [jfr t. staatsoberhaupt] en stats (statens) överhuvud, statschef. Bolin Statsl. 1: 334 (1870).
Avledn.: STATA, v., -ande. [sv. dial. stata] (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat, l. i vitter stil med ålderdomlig prägel) till I 3: föra stort l. kostsamt l. överdådigt hus l. ha dyrbar hushållning l. representation l. leva stort l. högt l. på stor fot, föra (stor) stat (se stat, sbst.3 I 3 b); äv. övergående i bet.: pråla l. lysa l. glänsa l. stoltsera l. briljera (med ngt). VDAkt. 1795, nr 468. Det sista jag har att rättfärdiga mig för, är detta charlataneri .. (bl. a.) detta statande med ord, när begrepp felas. CAAgardh (1832) hos Berzelius Brev 10: 99. Nu begripen J, hvarföre denna slägt är så rik, och kan stata så mycket. Palmblad Nov. 1: 68 (1840). Om någonsin (fabriksarbetar-)hustruns hemliga tankar (om vackra kläder) vågade sig fram i ord, sade mannen: Hvad tänker du på, tror du jag vill skämmas för dig, då du kommer statande grannare än frun (till företagsledaren). Wetterbergh Penning. 537 (1847). Just de bästa furstar minst ha statat. CWAStrandberg 5: 143 (1862). SAOL (1973; angivet ss. ålderdomligt).
STATARE, sbst.1, se d. o.
STATISK, adj.1 (-esk 1616 (: Stateske, pl.). -isch 1628 (: Statische, pl.). -isk 1627 (: Statiske, pl.)1820) [jfr t. staatisch] (†)
1) till I 2, V 1: som avser l. gäller l. rör (samhällstillståndet l. -förhållandena l. -skicket l. den ekonomiska l. finansiella ställningen l. situationen o. d. i) en stat (staten); äv. närmande sig l. övergående i speciellare bet., dels (anträffat bl. om kännedom): grundad på statistik (i den under stats-kunskap angivna urspr. bet.), dels: samhällelig (se d. o. II 3), social(politisk). Med förbättrade grunder i den allmänna Hushållningen, och en fullkomligare statisk kännedom af Landet, skulle utan tvifvel en gemensam välmåga .. kunna vinnas. LBÄ 5—6: 86 (1797). Statsmännen Tit. Liljecrants och Lagerheim, hvilke i alla verkliga statiska högmål städse til hufvudgrunden (med v. Schulzenheims Bref om Rikets Penningeverk) öfverensstämde. Schulz v. Schulzenheim ÅmVetA 1816, s. 30. Ämnet (dvs. brottslingars behandling) behandlas i hela denna afhandling, endast statiskt, d. ä. politiskt. Almqvist VSkr. 5: 93 (1820). Omsorgen att inrätta en statisk (politisk) sjukvård har alltså fullt ut så stora anspråk för sig, som någonsin den af en kroppslig. Därs. 96.
2) till II 4: kommande från l. representerande o. d. Generalstaterna; äv. substantiverat, om soldater l. trupper från Generalstaterna. RA I. 2: 547 (1616; om fredsunderhandlare). Sigfridi F 7 a (1619: the Stadiske, pl. best., substantiverat). Widekindi KrijgH 788 (1671; om diplomatiska sändebud).
STATLIG, adj.1—2, se d. o.

 

Spalt S 11105 band 30, 1989

Webbansvarig