| Publicerad 1986 | Lämna synpunkter |
SPÄDA spä3da2 l. (vard. l. bygdemålsfärgat) SPÄ spä4, v. späder resp. spär, spädde späd3e2, spätt spät4, spädd späd4 (inf. o. pr. pl. spä Sahlstedt (1757) osv. späda AOxenstierna 1: 394 (1622: spädha uthij) osv. — pr. sg. späder Forsius Phys. 38 (1611) osv. spär Sahlstedt (1757) osv. — imper. sg. spä SvHandordb. (1966: spä(d) på) osv. späd Lindestolpe Färg. 61 (1720) osv. — sup. spädit Linder Regl. 138 (1886). spätt AOxenstierna 5: 31 (1630) osv. — p. pf. spadd VarRerV 43 a (1579: spatt, n.; möjl. felaktigt för spätt), Arvidi 40 (1651). spädd Schück VittA 3: 230 (i handl. fr. 1667: inspädde, pl.) osv.). vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†, Lind 1: 1890 (1749: påspädelse)), -NING, -SEL (se avledn.).
förtunna l. tunna ut l. försvaga (vätska l. mer l. mindre finfördelad massa l. blandning o. d.) gm tillsats av (tunnare) vätska (l. annat ämne o. d.); äv. allmännare: tillsätta ngt till (ngt), utblanda (ngt) med ngt annat; äv. med obj. med resultativ predikatsfyllnad; i sht i uttr. späda ngt med ngt, förtunna resp. utblanda ngt gm tillsats av ngt (förr äv.: åstadkomma förtunning av vätskan i ngt gm tillsats av ngt), späda ngt i ngt, dels: gm tillsats av ngt förtunna resp. utblanda ngt (förr äv. i uttr. späda ngt till l. på ngt), dels: åstadkomma förtunning resp. utblandning gm att hälla ngt i ngt (dvs. kärl); äv. bildl. Späd inte för mycket! Behöver inte såsen spädas? Späda vatten i vinet. Späda buljongen med mjölk. Forsius Phys. 38 (1611: till). Man späder offta lögn i sanningz grytan. Grubb 375 (1665); jfr c. Lindestolpe Färg. 61 (1720: på). Med vatten späder du den bägarn Bacchus räcker. Leopold 2: 181 (1801, 1815). VetAH 1805, s. 213 (: späder .. leran tillreds). (Plommon)-Moset slås tillbaka i grytan, sötas och spädes till en soppa som icke bör vara tunn. Ekberg Hvad äta? 126 (1899). Späd litet sockerkulör i steksåsen. Thulin Boo ViKöksv. 44 (1931). (Ättikssyra) säljes i starkt koncentrerad form och spädes mycket kraftigt för erhållande av vanlig matättika. Bolin VFöda 42 (1933). Soppan spädes el. spä[d]s med mjölk. SvHandordb. (1966). — jfr AV-, I-, PÅ-, TILL-, UPP-, UT-SPÄDA m. fl. — särsk.
a) i p. pf. (vanl. i mer l. mindre adjektivisk anv.): utspädd; jfr c γ. VarRerV 43 a (1579; om bläck). Känsligheten för serum kan fastställas genom insprutning i huden av serum spätt med koksaltlösning. Wirgin Häls. 3: 228 (1933). Spädd skummjölk. Östergren (1944). — jfr O-, VATTEN-SPÄDD.
b) ss. vbalsbst. -ning; särsk. konkretare, om enskilt tillfälle då ngt spädes. Använd mjölk för spädning av soppan. Schultze Ordb. 4724 (c. 1755). Låt blandningen under vispning eller kraftig rörning koka upp mellan varje spädning. StKokb. 258 (1940).
c) mer l. mindre bildl.; i sht betecknande att ngn tillsätter ngt till ngt l. blandar upp l. utfyller l. ökar på ngt med ngt o. d.; förr äv. i uttr. späda ngt under ngt, späda ngt ngt ibland, inblanda l. inmänga ngt i ngt l. späda på l. dryga ut ngt. Ehuru ringa .. (bidraget) och ähr, så späder ded lijkväl någott iblandh. AOxenstierna 2: 490 (1622). KKD 12: 169 (1703: derunder). Månn’ veklighetens sömndryck späder / Det blod, du (dvs. svenska folket) ärft af dina fäder? Lannerstierna Vitt. 19 (1789). Jag föll öfver denna berättelse uti en så faselig skratt, att jag var incapabel .. svara ett enda ord, helst hon spädde med de narraktigaste propos om imagination. Tersmeden Mem. 2: 275 (c. 1790). Att späda och späda en sanning, / tills allt är en urlakad blanning / af (osv.). Törnblom Brok. 22 (1911). DN 1983, nr 145, s. 1. — jfr BE-, I-, IN-, PÅ-, UPP-, UT-SPÄDA. — särsk.
α) i uttr. späda ngt i ngt, tillsätta ngt till ngt, uppblanda ngt med ngt o. d.; förr äv. i uttr. späda vatten i ngns vin, betecknande att ngn uttunnar l. minskar l. mildrar ngt o. dyl. l. att ngt minskas o. d. Tu späder värma i thet kalla nordanväder. CRudenschöld Vitt. 385 (1718). Ålder och bekymmer spädde watten i mitt win, och wände min glädje i nöje. Tessin Bref 1: 196 (1752). Späda litet skämt i sitt tal. Weste FörslSAOB (c. 1817). Crusenstolpe Tess. 1: 117 (1847: vatten).
β) (†) i uttr. späda ngt på ngt, späda ngt i ngt (se α). Wijn späder Eld på Eld, i sielf-noog brinnand åhr, (dvs. i ungdomen) / Då dig fast bättre tjänt’, en Swänsker öl go-thår. Columbus BiblW K 2 b (1676). Brenner Dikt. 1: 137 (1698, 1713: sorg på sorgen späda).
γ) motsv. a, i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.: uppblandad l. tillsatt med andra beståndsdelar, utspädd; ofta liktydigt med: urvattnad; äv. i uttr. spädd med ngt. Det är genom .. (enfaldighetens) gifmildhet, som en Predikostil blifwer matt och spädd. Ödmann AnvPred. 118 (1807). Alltför spädd, (dvs.) alltför urvattnad. Östergren (1944). Hans föredrag var spätt med löst prat. IllSvOrdb. (1955). jfr O-, VATTEN-SPÄDD.
SPÄDA I10 4, förr äv. UTI. späda ngt gm att tillsätta l. hälla i (ngt); äv.: späda (ngt) gm att tillsätta ngt. Rålamb 14: 112 (1690). Saknadens tårar ha spädt i bläcket. Strindberg NSvÖ 2: 15 (1906). Späda i vatten. Auerbach (1913). jfr ispäda. särsk. bildl. (jfr späda c); särsk. i fråga om tillsats i tal: inskjuta (ngt; se inskjuta I 3 a α; äv. i uttr. späda i med ngt); i sht förr äv.: bidraga med (ngt som innebär ett tillskott) l. lämna (ngn) tillskott; äv. utan direkt obj. Då ähr allenast ded till att betrachta, om icke fiendens landh, hvar man där in kommer, någett skulle spädha uthij (för att bidra till truppernas försörjning). AOxenstierna 1: 394 (1622). Jagh hafver .. en och annan af öfverofficererne till deres contentament spädt uthi, och most dem försäkra till martium annedt tockett. Dens. 5: 704 (1630). Bunge Älsk. 44 (1799: med). Tala alfvarsamt men späda i skämt. Heinrich (1814). —
SPÄDA IN10 4. särsk. bildl. (jfr späda c): inblanda (ngt l. ngn), inskjuta l. blanda in; äv. i uttr. späda in med ngt l. ngn; äv. i fråga om tillsats i tal l. skrift: inskjuta (ngt; se inskjuta I 3 a); förr äv. i uttr. späda in ngt i ngns huvud, bibringa ngn ngt (en föreställning o. d.), inympa ngt i ngns huvud. Hade vij ett regemente eller 2. (av) soldater att späda där in medh, så vore det gott. RP 10: 509 (1644). Sylvius Curtius 408 (1682: uthi Soldaternes Hufwudh). Latinska ord späder han in i otrengde måle. Swedberg Gr. 94 (1722). Efter som min Auctor (dvs. förf. till Sagan om tuppen) spädt in med några anmärkningar öfwer Swenska språket, så (osv.). Sahlstedt TuppSag. 18 (1759). Späda in något som ej hör till saken. Weste FörslSAOB (c. 1817). jfr inspäda. —
SPÄDA PÅ10 4. gm att fylla på vätska (l. annat ämne) späda (ngt); fylla på l. hälla i (ngt) o. därigm åstadkomma spädning (äv. i uttr. späda på med l. av ngt); äv. allmännare (utan tanke på blandning): öka på med l. fylla på (ngt); äv. utan obj. Schroderus Comenius e 1 a (1639). (Jag) märcker at jagh meer mitt lille Bläckhorn tömer, / Ju meer jagh ther vthi af watnet späder på. Spegel ÖPar. 38 (1705). Ferrner ResEur. 250 (1760; utan obj.). Späd på soppan. Weste FörslSAOB (c. 1817). Späda på ved. Meurman (1847). Späda på vatten i vinet. Ahlman (1872). (Han) spädde på med tonic. Spong Sjövinkel 142 (1949). jfr påspäda. särsk. mer l. mindre bildl. (jfr späda c): öka l. öka på (ngt), tillföra nytt material till (ngt). Antingen han gick thär medh på krogen och spädde mehra på Ruset eller (osv.). VDAkt. 1671, nr 91. Späd på trones weka saft / Gif til ordet lius och krafft. Kolmodin Dufv. 275 (1734). Det är väl, att man ger mig nya oförrätter att späda på min själs kanske annars domnande hämdflammor. Börjesson E14 65 (1846). Barcklind GladÄnk. 93 (1929; utan obj.). Norske läkaren L. Linneberg spär på med en artikel i Socialmedicinsk tidskrift, där (osv.). ST 25/9 1956, s. 14. —
SPÄDA UNDER. (†) i uttr. späda under med ngt, späda på l. späda ut med ngt; äv. bildl. (jfr späda c). Kalm Resa 1: 163 (1753). Jag spädde .. under med att uppelda och berömma, det han vore skickligast till (den nämnda) sysslan. Tersmeden Mem. 5: 202 (c. 1790). —
SPÄDA UPP10 4 l. OPP4. späda (ngt); i sht i uttr. späda upp ngt med ngt, späda ngt med ngt. Späda up win med watn. Serenius (1741). (Kvartsen) är ock fundament til alla bergwärk, ty han späder up malmen uti grafwen. Linné Stenr. 11 (c. 1747). Späda upp såsen med vatten. SvHandordb. (1966). jfr uppspäda. särsk. mer l. mindre bildl. (jfr späda c). Höpken 1: 188 (1753). Musiquen späddes up då man föll in med sången. Livin Kyrk. 113 (1781). De dagliga, allvarliga förtretligheterna uppe i texten må för en gångs skull spädas upp med en smula lustighet i en not. KKD 4: 104 (1908). —
SPÄDA UT10 4. späda (ngt); ofta i uttr. späda ut ngt med ngt, späda ngt med ngt; äv. dels refl., i uttr. späda ut sig, åstadkomma spädning av sig själv, dels utan obj. Schenberg (1739). Det är ju alldeles som att späda ut en buljong till vattensoppa? Geijer I. 8: 369 (1804). Jag är känd .. som en man den der älskar en bägare hetsigt win, utan att späda ut det med en droppa Tiberwatten. Hagberg Shaksp. 1: 140 (1847). (Koncentrerad lösning) strävar att späda ut sig (osv.). Bolin KemVerkst. 169 (1942). Aktuarien .. höll upp flaskan (med sprit) mot ljuset. Han gjorde sina beräkningar: skulle resten räcka till middagen? Kunde man inte späda ut med konjak? Karlzén BlåNov. 125 (1951). jfr utspäda. särsk. mer l. mindre bildl. (jfr späda c). (Hycklande präster) späda .. vt Gudz ord med söt ord, smekiande tal, och lögn. Swedberg Dödst. 482 (1711). Han spädde ut sin höghet, blandade / Sin kunglighet med narrars kaprioler. Hagberg Shaksp. 3: 196 (1848). Böök 4Sekl. 10 (1928; i bild). Hedberg Bekänna 143 (1947). —
-VATTEN, se B.
B: SPÄD-VATTEN. (spä- 1939. späd- 1882 osv.) vatten för spädning, spädningsvatten. Holmberg Artill. 2: 62 (1882).
C: SPÄDNINGS-FÖRHÅLLANDE. om förhållandet mellan spädningsmedlet o. den vätska (l. det ämne) som skall spädas. SvLäkT 1935, s. 776. —
-FÖRMÅGA. förmåga att åstadkomma l. tåla spädning; särsk. (mål.): spädningskvot. TNCPubl. 14: 90 (1951). —
-KVOT. mål. Spädningskvot .. (dvs.) det maximala antalet volymenheter av ett spädningsmedel som kan sättas till en volymenhet av en lacklösning utan att de i lacken lösta ämnena utfälls. TNCPubl. 38: 150 (1967). —
-MEDEL. medel (se medel, sbst. 13 b β) varigm spädning åstadkommes, förtunning(smedel); i sht (mål.) om medel (som icke ensamt kan fungera ss. lösningsmedel o.) som tillsätts en målarfärg o. d. för att åstadkomma önskvärd(a) egenskap(er) (t. ex. lämplig konsistens). HantvB I. 1: 29 (1934). TNCPubl. 42: 100 (1969). —
-PROV. (förr) vid njurlidande använt prov varvid patienten dricker viss kvantitet vatten, varefter urinen mätes på fastställda tider o. tiden för hela vattenmängdens utsöndring mätes, utspädningsprov, vattenbelastningsprov. Wernstedt (1935). —
Spalt S 10490 band 30, 1986