| Publicerad 1985 | Lämna synpunkter |
SPÅN spå4n, sbst.3, n.; best. -et.
(starkt vard.) i fråga om pokerspel: kompanjonskap (som innebär att åskådare mot procentuell utdelning vid vinst investerar pengar i en persons spel). Benke är bakspelarnas (dvs. åskådarnas) favorit men det är aldrig någon som går i spån med honom. Dahl o. Strömstedt Grundb. 240 (1974). Det har aldrig varit snack om nåt spån, jag lånade pengar till potten. Därs. 241.
Spalt S 10409 band 29, 1985