Publicerad 1985   Lämna synpunkter
SPJÄLL (numera bl. ss. senare led i ssgr ~spjäl2), sbst.1, n. (ÄARäfst 111 (1596) osv.) ((†) r. l. f. Schultze Ordb. 4786 (c. 1755)); best. -et; pl. =.
Ordformer
(-spel 1526 (: frendspel). -spell 1599 (: fremdsänns spell). -spiall 1769 (: sifskapz spiall; sannol. att fatta ss. citat av fsv.). -spiel 1528 (: Ffrendsemia spiel)—1559 (: frendspiel). spjeld (-ie-, -ije-, -dh) 1530 (: frensämijespield)—c. 1755. spjell (-ie-) 1539 (: frendsemie spiell)—1749 (: Frändsämjo-spjell). spjäld (-iä-) 1602 (: Runaspiäld)—c. 1755. spjäll (-iä-) 1596, c. 1755 (: Frändsämjospiäll) osv.)
Etymologi
[fsv. spiäl, sv. dial. spjäll, förspillning; jfr fvn. spell, spjall; till SPJÄLLA, v.2; formerna -spel o. -spell kan möjl. vara etymologiskt identiska med SPILL, sbst.3 — Jfr SPJÄLLSAM]
1) (numera bl. ss. senare led i ssgr) skada l. kränkning (särsk. av äktenskapslagstiftning); äv. övergående i bet.: äktenskapsbrott. Anno 91 kom där itt stort spiäll på en bryggio (dvs. brygd) .. på 8 t(unn)or maltt, så att dhe komme pannan intedh till att siuda itt dygn, dhe lade aldrig så myckit p(å) unner pannen. ÄARäfst 111 (1596). (Sv.) Spjäll, (t.) der Ehebruch. Möller (1807). jfr FRÄND-, FRÄNDSKAPS-, FRÄNDSÄMJO-, GUDSIVJO-, RUNA-, SIVSKAPS-, SKYLDSKAPS-, SVÅGERSKAPS-, VÄNSKAPS-SPJÄLL m. fl.
2) (†) osämja, misshällighet. Simon thursson ij thutarijdh (vittnade) att then tidh han war troloffuatt widh Elinis söster, thå kom them spiell Emellom att the inttitt wille giffua sigh ij Ektteskap. SunnerboDomb. 13/2 1611; jfr Hyltén-Cavallius Vär. 1: 401 (1864).

 

Spalt S 9861 band 29, 1985

Webbansvarig