| Publicerad 1985 | Lämna synpunkter |
SPIRO- spir1ω- l. spi1rω-, l. -o-, äv. spi3rω~ l. -o~, ssgsförled1.
betecknande det som anges i ssgns senare led ss. spiralformigt (vridet l. ordnat o. d.).
-CYKLISK. [jfr eng. spirocyclic] bot. om blomma: vars delar (foderblad, blomblad, ståndare o. pistiller) är ordnade i ett antal spiralformigt löpande kransar; jfr cyklisk 1 a. Blommor ensamma eller få tillhopa på långa skaft från bladvecken, stora spirocykliska med dubbelt, vanligen 5-taligt hylle. VäxtLiv 5: 362 (1940). —
-KET -ke4t l. -ɟe4t, l. -CHET -ɟe4t, äv. (numera bl. mera tillf.) -CHETE -ɟe4t l. med mer l. mindre genuint eng. l. fr. uttal, äv. (numera föga br.) -KÄT -kä4t l. -ɟä4t, l. -CHÄT -ɟä4t, i samtliga fall äv. ~2, r. l. m.; best. -en; pl. -er. (-chæt 1927. -chæte 1927. -chæten, sg. best. 1935. -chæter, pl. 1897—1933. -chet 1948 osv. -chete 1933 osv. -cheter, pl. 1926 osv. -chät 1933. -ket 1953 osv. -kät 1923) [jfr nor. spirochæt, t. spirochäten, pl., eng. spirochæta, -cheta, -chæte, -chete, fr. spirochète, nylat. spirochæta, urspr.: namn på ett förr uppställt bakteriesläkte; senare leden av gr. χαίτη, långt flygande hår (organismerna är trådsmala o. livligt rörliga), nära besläktat med avest. gæsa-, krusigt l. lockigt hår, mir. gaīset, borst] (i fackspr., särsk. bakter. o. med.) spiralformig bakterie (framkallande bl. a. syfilis) som bildar en tät spiral, har böjlig cellvägg, saknar flageller (gisseltrådar) o. rör sig gm roterande l. piskande rörelser med kroppen; särsk. motsatt: spirill. Fries SystBot. 407 (1897). Vid förvärfvad syfilis utvecklar sig efter en tid, som växlar mellan 10 dagar och 5 veckor .., på det ställe, där spirochæterna inträngt i kroppen, den s. k. syfilitiska primäraffektionen l. hårda schankern. 2NF 27: 1384 (1918). Spirokäten kan i åratal vegetera i hornhinnan utan att förorsaka några påvisbara patologiska förändringar. Löwegren Oftalm. 269 (1923). Smittämnet, en spirochete, finnes i blodet hos den (i återfallsfeber) sjuke. Wirgin Häls. 3: 93 (1933). De flesta spiroketer äro ofarliga saprofyter, som förekomma i stillastående vatten och i vissa djurs tarmkanal. Tre släkten äro patogena för människan. 2SvUppslB 27: 22 (1953). Bland Spirocheter förekommer både frilevande och parasiter. BonnierLex. (1966).
Spalt S 9807 band 29, 1985