Publicerad 1984   Lämna synpunkter
SPILLÅNGA spi3l~låŋ2a, äv. spil3~, f. l. r.; best. -an; pl. -or (HovförtärSthm 1640 A, s. 440, osv.) ((†) -er (Nordström Matlagn. 233 (1822))).
Ordformer
(förr äv. spijl-)
Etymologi
[ssg med LÅNGA, sbst.2; förra leden är SPILA, sbst. (l. SPILA, v.2)]
om fläkt o. på spilor (se SPILA, sbst. c) utspänd o. torkad långa (se LÅNGA, sbst.2) av arten Molva molva Lin. (använd till lutfisk), spilad långa; vanl. koll. l. ss. ämnesnamn; jfr SPIR-LÅNGA. Spijll och Saltadh Långår. HovförtärSthm 1640 A, s. 440; möjl. dock p. pf. av SPILA, v.2 Til en spil-långa tages (vid beredning av lutfisk) 5 quarter god sållad biörkaska, och et knapt quarter hwit kalk. Warg 312 (1755). Spil-Långan .. utspännes så mycket möjligt är med träspjälor (Spilor), hwarefter den uthänges och torkas. Ekström AfhFiska 143 (1845). Den av färsk fisk beredda spillångan kallas färskspilad. (Haneson o.) Rencke Bohusfisk. 292 (1923). Nere på bryggorna hänger spillångorna i oändliga rader, torra som brädstumpar. Wieland Västk. 7 (1944). DjurVärld 6: 377 (1962).
Ssg: SPILLÅNGE-BEREDNING. beredning av spillånga; äv. konkret, om anläggning för sådan beredning. Hasslöf SvVästkustf. 66 (1949).

 

Spalt S 9679 band 29, 1984

Webbansvarig