Publicerad 1984   Lämna synpunkter
SPILLE spil3e2, sbst.1, n.; best. -et.
Etymologi
[sv. dial. spille (i bet. 1); till SPILLA, v.1]
motsv. SPILLA, v.1 1, 2 a, 3, 5.
1) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) abstr. o. konkret: spill (se SPILL, sbst.3 2) l. spillande; äv. bildl., närmande sig bet.: överdrift (jfr SPILLA, v.1 5). De, som Mensko-bilder rita, / Kunna gifwa Konstens rön / .. Med et starkt inbildnings-snille, / Fina färgor, utan spille, / Lagom skugga, lagom dag. Kolmodin QvSp. 2: Föret. c 2 b (1750). Genom att fabrikatet efter denna metod (dvs. metoden att tillverka månglas) ej behöfver passera sträckugnen, uppvisar det en vackrare och blankare yta än det sträckta glaset, men blir, genom det myckna spille, som betingas af fabrikatets (halvmån-)form, afsevärdt dyrare än det sträckta fönsterglaset. Eidem ÄGlasH 123 (1912). Cannelin (1939).
2) (†) spillmån. Bonsdorff Kam. 548 (1833).

 

Spalt S 9667 band 29, 1984

Webbansvarig