Publicerad 1982   Lämna synpunkter
SPALKA, r. l. f.
Etymologi
[jfr mnl. spalke (ä. nl. spalke); i avljudsförh. till SPJÄLKA, sbst. (jfr SPALK)]
(†) träspjäla. En slät tälgder spalka. Lundberg Träg. 15 (1754).

 

Spalt S 9088 band 29, 1982

Webbansvarig