Publicerad 1982   Lämna synpunkter
SOTTRIG sot3rig2, adj. -are. adv. -T.
Etymologi
[sv. dial. såttrog, såttrot; till (stammen i) SOTTRA]
(i Finl., numera mindre br.) i fråga om muntligt framförande: sluddrig, otydlig. Visite af Monsieur Robsahm med sin sottriga Fransyska. Topelius Dagb. 3: 193 (1837).

 

Spalt S 9013 band 29, 1982

Webbansvarig