Publicerad 1982   Lämna synpunkter
SORGLA, v.
Etymologi
[sannol. variantform till sv. dial. (Finl.) sorkla, sannol. av ljudhärmande urspr.]
(†) andas med snörvlande l. rosslande ljud; anträffat bl. ss. vbalsbst. -ande, om andedräkt som kännetecknas av sådan andning; jfr SORLA. Andedrägten blir .. (vid en viss kreaturssjukdom) svårare, samt sker med snarkande och sorglande. VetAH 1769, s. 326. Fischerström 2: 447 (1780).

 

Spalt S 8938 band 29, 1982

Webbansvarig