| Publicerad 1982 | Lämna synpunkter |
SOLDATESK sol1datäs4k, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. (numera bl. tillf.) -er (NSvTidskr. 1883, s. 41, Lundell (1893)); äv. (numera knappast br.) SOLDATESKA sol1datäs4ka, r. l. f. l. m.; best. -an.
(numera bl. i vitter stil l. med fackspråklig prägel) om enskild trupp l. skara av soldater; äv. koll.: soldater, krigsfolk; numera företrädesvis med nedsättande bibet., i sht om rått l. brutalt l. tygellöst militärt manskap l. odisciplinerad(e) hop(ar) av fronderande l. maroderande soldater l. egenmäktigt l. våldsamt agerande (förband ur) ockupationsarmé o. d.; förr äv. i uttr. gemen soldatesk (jfr c), om det meniga manskapet (i motsats till befälet) vid ett förband o. d.; förr äv. med pregnantare innebörd, dels om värvat o. besoldat (utländskt) krigsfolk, dels om fotsoldater (i motsats till t. ex. båtsmän) l. armé l. här (i motsats till flotta), dels om ”gemen soldatesk” (se ovan). Rudbeckius KonReg. 206 (1615: gemene Soldateskan, sg. best.). Huar armeen, den svenske af nödh och trångh till siuckdom, och den främmende solldateska till landzsens och städernes uthplundring eller meutination (dvs. myteri) hadhe förfallet, vore skadhan .. obothelig. AOxenstierna 4: 71 (1628). (Staden Karlskrona) är aldeles frikallad ifrån inqwarteringar både af soldatesque och båtzmän. 2BorgP 3: 380 (1727). Soldatesken är nu, som förr, Preussens styrka. Snellman Tyskl. 65 (1842). Kring torg och gator soldatesken strök, / vild som en tiger, sluppen utur buren, / och öfverallt det stank af blod och rök. Fallström VDikt. 1: 229 (1892, 1899). Numera är ödeläggelsen självändamål för den tyska krigsmakten. Det är den slutsats, till vilken man måste komma, när man ger akt på den omsorg, varmed den tyska soldatesken bränner och härjar i norra Finland och Norge. GHT 1944, nr 278, s. 11. När den politiska utvecklingen förde Tredje rikets soldatesk till finska fädernejorden, fann Tanner situationen outhärdlig. SvGeogrÅb. 1948, s. 187. (Stations-)Skjulet var mörkt och tycktes låst (när de inkallade landstormsmännen anlände). .. Soldatesken sorlade missnöjt. Hedberg VKind. 92 (1954). — särsk. (†)
a) i uttr. under soldatesken, bland krigsfolket (till fots) l. i hären; särsk. i uttr. giva sig l. låta sig bruka under soldatesken, i fråga om att låta enrollera sig resp. tjänstgöra vid (infanteriet inom) krigsmakt. (Han har) begiffuit sigh ått Holland, hwarest han .. ett åår haffuer låtit sigh bruka vnder Soldatesquan. MHaraldi Klingspor I 1 b (1637). Påhl Larsson Corporal vnder Soldatesquen i finlandh. BoupptSthm 1673, s. 43 a. Åldermannen .. begierade, deth hans Lährepojke .. skulle .. winna gesällrättighet, hwilket effterlätz, ehuruwäl han sigh under Soldateskan gifwet haf:r. Löfgren TenngjH I. 1: 26 (cit. fr. 1677).
b) i uttr. ofrälse soldatesk, om (från bonde- o. borgarstånden rekryterade) underofficerare o. meniga vid (den av värvade regementen bestående) Sthms garnison. DA 1771, nr 225, s. 2.
c) i uttr. oindelt (gemen) soldatesk, oindelt (se OINDELAD b slutet) menigt manskap (motsatt: värvat menigt manskap). CivInstr. 153 (1720: den oindehlte gemena soldatesquen). StatistT 1: 241 (1861: den oindelta Soldatesken; i referat av föregående språkprov).
d) oeg., om uppsättning leksakssoldater (av tenn). Farmor .. / Köper (åt sonsonen) .. / .. en Soldatesk, så fin, / Att på bordets skifva / Exercis kan blifva. Nyberg 2: 128 (1828, 1832).
-HÖVDING. (i sht om ä. förh., tillf.) anförare l. ledare för soldatesk; jfr hövding e α. 2NF 17: 814 (1912; om den under trettioåriga kriget verksamme greve Ernst av Mansfeld).
Spalt S 8697 band 29, 1982