Publicerad 1980   Lämna synpunkter
SNYFFEL, sbst.2
Etymologi
[möjl. av ett icke anträffat t. schnüffel, motsv. lt. snüffel, jakthund, snokande person (se SNYFFEL, sbst.1)]
(†) hingst som hålles hos ston för att väcka deras brunst. En Hingst eller Bescheler är för Aflelsen, men en Stodhäst eller Snyffel är för at reta Stoden til lust och åtrå. Salander Gårdzf. 63 (1758).

 

Spalt S 8251 band 28, 1980

Webbansvarig