Publicerad 1980   Lämna synpunkter
SNEDD sned4, sbst.2, r. l. f. l. m.; best. -en; pl. -er (Schroderus Comenius 390 (1639; i bet. 3), HbSkogstekn. 250 (1922; i bet. 2 a), Östergren (1942)), äv. -ar (Rääf Ydre 1: 13 (1856: för- och eftersneddar; i bet. 3)).
Ordformer
(snedd 1561 osv. sneeddh 1673. snädd 1784)
Etymologi
[sv. dial. snedd; ombildning av SNED, sbst.3, möjl. under påverkan av BREDD. — Jfr SNEDDA, sbst.]
1) sned riktning l. led l. sträckning l. ställning; lutning.
a) i prep.-uttr. med bet.: på sned (se SNED, sbst.3 I 1) o. d.; i sht (o. numera nästan bl.) i uttr. på snedden, i sht förr äv. på snedd (förr äv. på en snedd), förr äv. i snedd(en), på sned, i sht förr äv. närmande sig bet.: snuddande l. ytligt; förr äv. (se β) i uttr. från snedden. Udhwasse kaakspadar, yxor / Wänz, och slängz båd’ i högd, och i snedden, twär och i längden. JRudhelius (1662) i 2Saml. 35: 221. Huru och hwarmed skadan tilskyndad blifwit ..: om slaget träffat perpendiculairt .. eller på en snedd allena (osv.). Acrel Sår 89 (1745). Gamle trygge Wäinämöinen / Började att hemåt vandra, / Sorgsen och med nedböjt hufvud, / Med på snedden dragen mössa. Collan Kalev. 2: 265 (1868). Knappt har hunden hunnit göra stånd, förr än .. (beckasinen) lyfter med ett par skarpa, välkända ljud, gör några snabba vingslag på snedd uppåt rakt framåt. SDS 1897, nr 5, s. 2. Agrell Nordanfrån 17 (1898: i snedd). Låg jag på snedden räckte sängen även för min kroppslängd. Schulze DrängSvBönd. 316 (1933). Kragsammet är en hög silkessammetkvalitet … Användes till rockkragar och säljes då i 15 cm längder, som klippas av på snedden. Varulex. Beklädn. 152 (1945). — särsk.
α) (numera mindre br.) i uttr. på, förr äv. efter snedden av ngt, på sned l. snett över l. nedför l. uppför ngt. Vi makade oss .., efter snedden af branta backen, så sakta utföre. HSH 1: 190 (c. 1720). Här måste man svänga sig upp på snedden af halsbrytande branter af is, der det var bäst att inte se sig omkring. Adelsköld Dagsv. 2: 198 (1900).
β) (†) i uttr. från snedden, i sned vinkel (från sidan l. uppifrån). I huset tab. IV fig. 4 äro alla linier dels horizontala dels vågräta. Ser man densamma fig. 5 från snedden, så synas linierna helt annorlunda. Sandström KrMat. 46 (1840).
b) (†) i annan anv.: (grad av) lutning l. snedställning l. avvikelse från lodrätt l. vågrätt plan. En murs .. skrådning (talud, doszering, sneeddh) bör wara lempadh effter stenens, sampt jordens och Landzortens natur och egenskap. Wärnskiöld Fortif. D 2 b (1673). Efter som rännan i 30 graders snedd swarar emot halfwa det lodrätta fallet innom sin horizont. VetAH 1742, s. 168.
2) (numera mindre br.) i konkret(are) anv. av 1.
a) om (ngt med) sned yta l. konturlinje l. om snett parti av yta osv.; sluttning, slänt. Rålamb 8: 107 (1691). På sjelfwa Telningen skjär jag (vid hakympning) snett, intil kjärnan på den ena sidan, och på den andra et contra-skjärande, ändalångs til samma snedd. Strålenhielm Ymp. 19 (1751). Snedden kallas den främsta lutande och öpne sidan på en Kall- eller Vändroste, som lägges så slutt, at malmen ej rasar, eller åker ned, då hult-veden utbrunnit. Rinman (1789). Desse (gammaldags masugnar) voro altid ingräfde i snedden af någon jordbacke. Garney Masmäst. 9 (1791). Björkman (1889; om fält). Gropar i (bas-)vägarna (inom ett avverkningsdistrikt) skola fyllas; detta sker lämpligast genom ris och snö, som skiftesvis kastas ned i dem. På samma sätt kan man även fylla snedder, mindre bäckar o.s.v. HbSkogstekn. 250 (1922). — särsk. på klädesplagg o. d.: kil l. kilformig del. Sammettz krage Und’r snedden på öff(we)rtogett. KlädkamRSthm 1561 K, s. 77 b. Björkman (1889; ss. sömnadsterm). Fatab. 1932, s. 154 (på segel).
b) om annan snedgående l. snedställd detalj på l. hos ngt; särsk. om snedgående streckliknande del av mönster på ä. vävnad (särsk. i pl. ss. beteckning för vävnader med mönstret i fråga). Intressanta produktionsuppgifter av fru Stenbergs hand .. föreligga från 1850-talet (för damastväveriet). 1853 nämnas ”blomservetter”, 1855 dessutom gamla och nya snedder. Fatab. 1933, s. 180 (1855). Mönstergivningen har för bälingeryorna varit en enkelt geometrisk; såväl spegel som list ha delats upp, den förra i sneda eller raka rutor, den senare av snedder eller krokar (viggar). TurÅ 1915, s. 82.
3) (†) = SNED, sbst.3 II 4; äv. om en på sned gående l. böjd del av plogfåra vid fältets början l. slut l. om parti av åkerstycke med sådana snedgående delar av plogfåror; jfr 1, 2. I thet .. (bonden) med oxpiskan manar på, så plöyer han (Dyngian) nidh, träder andre reesan, och tridie, Såår så, och harfwar, öfwer fohr och snedder. Schroderus Comenius 390 (1639). Twå snedder har jag funnit wara tilräckelige (vid harvning av åkerstycke med nyuppkommen säd), om åker-jorden ej är alt för sträng och torr, eller grof-kokug. JBrauner i SamlRönLandtbr. 1: 65 (1775). — jfr EFTER-, FÖR-SNEDD.
4) (†) = SNEDHET, sbst.1 1, 3; jfr SNED, sbst.3 I 2. (Sv.) snedd. (T.) die Krumme. (Lat.) Obliquitas. (Gr.) λοξότης. πλαγιότης. Schroderus Dict. 34 (c. 1635). Lind (1749).
Ssgr (till 1. Anm. Nedan anförda ssgr kan äv. uppfattas ss. sammansatta med snedda, v.): SNEDD-LINJE. linje som går på snedden (över ngt). SAOL (1923).
-REMSA. sömn. snedremsa. Berg Handarb. 34 (1873).
-SIDA. i sht sömn. snedsida. Berg Handarb. 33 (1873).

 

Spalt S 8062 band 28, 1980

Webbansvarig