Publicerad 1979   Lämna synpunkter
SMAUS, r. l. m.
Ordformer
(schmaus 1769. smaus (-ss) 1697)
Etymologi
[liksom d. smovs av t. schmaus, motsv. ostfris. smus, sannol. besläktat med ä. nl. smuisteren, söla ned, hålla ”smaus”, av ovisst urspr. — Jfr SMAUSA]
(†) festligt samkväm under ätande l. drickande, fest l. gästabud l. dryckeslag o. d. Weise 109 (1697). Han .. spänderade en Schmaus (Traktering), som kostade honom öfwer Sextio Riksdaler. Dens. 1: 292 (1769).

 

Spalt S 7467 band 28, 1979

Webbansvarig