Publicerad 1975   Lämna synpunkter
SKÄFTA, sbst.1, f.; anträffat bl. i pl. -or.
Etymologi
[till SKÄFTA, v.1]
(†) skaftkäpp, solvkäpp. Dammaskwäfwaren Jörgen Hoffman .. (sade, att han till en vävstol bl. a. behövde) ett Järnhiul, 11 000 hel små beenringar, 300 st:n Skäfttor. Thorman KunglBorddam. 15 (i handl. fr. 1697).

 

Spalt S 5726 band 27, 1975

Webbansvarig