| Publicerad 1975 | Lämna synpunkter |
SKÅLPUND skå3l~pun2d, n.; best. -et; pl. =.
Anm. Ss. förkortning för skålpund användes dels skålp., förr äv. skålpd l. sk:p., dels tecknet ℔ (jfr DENAR anm. 2:o).
1) ss. beteckning för vissa viktenheter.
a) (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.; jfr anm. nedan) = PUND I 1 a. Mandell XII skolepundt. KryddRSthm 1531—33, s. 14. För Lijkmatk (dvs. kräfta). .. Tagh ett skålpund Swijnaister, osläckt Kalck 1/2 lodh, .. 2 lodh hålört, ock stöt them tillsammans uthi en mortill, gör ther af en Salfwa och smör skadan ther medh. OMartini Läk. 27 (c. 1600). När Victualie-wigten brukas, är Skålpundet den minsta, men wid Stapelstads- ock de andra wigterne, bör den minsta wigten kallas Mark. VetAH 1742, s. 52. (T.) pfund, (eng.) pound, (fr.) livre .. (äro måttsenheter) för så mycket som kan vägas på en vanlig handvågskål, och hvarföre det i Sverige också kallas skålpund till motsats mot lispund, som måste vägas på en stor våg. Agardh (o. Ljungberg) II. 1: 91 (1854). Denna enhet, eller kilogrammet, jemförd med wåra nuwarande wigter, är noga lika med 2 skålpund 35 ort 25 1/5 korn. Alm(Ld) 1888, s. 33. Skålpund. Var enheten i det decimalindelade viktsystemet av år 1855. Utgör 425,076 gram och indelas i 100 ort; 100 skålpund kallades 1 centner. Jansson (1950). — jfr APOTEKAR-, BESMANS-, MEDICINAL-, VIKTUALIE-SKÅLPUND. — särsk.
α) med bestämning angivande visst viktsystem. (Lat.) Libra (sv.) itt romesk skålapund. VarRerV 46 (1538). 1 Skålpund Victualie-wigt bestående af 32 lod, innehåller 8848 Asz. Alm- (Sthm) 1821, s. 43. Enheten (i det sv. viktsystemet) är det .. (förut använda) skålpundet victualievigt, som (efter 1855) indelas i 100 ort à 100 korn. Thomée IllSv. 38 (1866).
β) bildl., i uttr. ett skålpund vett, betecknande jämförelsevis mycket vett; anträffat bl. i nedan anförda ordspråk. Til hofwa hiälper mehr ett qwintin Lycka, än ett skålpund wett. Grubb 807 (1665). Granlund Ordspr. (c. 1880).
Anm. till 1 a. Om moderna förh. användes skålpund (i bet. 1 a) ss. översättningsord för eng. pound. 1 atmosfär = 1 kg. pr kvcm., eller 15 skålpund pr kv:tum. HufvudkatalSonesson 1920, 3: 364. Lingarn numreras enligt det engelska systemet. Numret anger hur många härvor à 300 yards det går på ett skålpund. Varulex. Beklädn. 102 (1945).
b) (numera bl. i skildring av ä. förh.) i fråga om probervikt: 1/400 av ett lod (se LOD, sbst.4 6). BerzeliuS Kemi 2: 43 (1812).
2) (om ä. förh., mera tillf.) = PUND I 2. Et riktigt Skålpund .. har jag skaffat mig ifrån Kongl. Landtmäteri Contoiret: det räknas innehålla 8848 .. Ass. VetAH 1746, s. 275.
3) (förr) = PUND I 4. Jakobsson BevBeklädn. 35 (i handl. fr. 1564). Wij .. hade med osz (på ett fartyg) 26. Metall-stycken som skuto 6. 8. och 12. Skålpund. Kankel Hemmersam 2 (1674). Til en 18 sk:p Canon delas 2 Volontairer, 3 Soldater, 1 Båtsman. ReglArméenFl. 1788, s. 89.
4) [för varje lott skulle urspr. till kronan erläggas en avgift utgörande ett skålpund (i bet. 1 a) lax] (numera bl. i skildring av ä. förh.) om var o. en av de lotter vari kronans rätt till laxfiske i Torne älv utarrenderas. Lewenhaupt HistRegalLaxfisk. 64 (i handl. fr. 1790). Laxfisket (i Torne älv) .. är nu .. ett regale, d. v. s. tillhör kronan, som årligen bjuder ut detsamma på auktion. Fisket indelas i 2,800 ”skålpund” (= lotter), hvaraf hälften kommer på svenska sidan. De Vylder Tornedal. 62 (1904).
Ssg: skålpundfot-sekund. om effekten (se effekt 4) att på en sekund prestera en skålpundfot. Wijkander Fys. 1: 88 (1886). —
-TAL, -TALS, -VIKT, -VIS, se C.
B (†): SKÅLPUNDE-TAL, -TALS, -VIKT, se C.
-DRYG. (ålderdomligt) som rymmer ett skålpund. Elgström (o. Ingelgren) 201 (c. 1805; om snusdosa). —
-TAL. (skålpund- 1570 osv. skålpunde- 1594. skålpunds- 1832 osv.) om (tal angivande) antal skålpund. KrigsmSH 1797, s. 48. Då ullen .. inoljas, uppwäges ett wiszt skålpunds-tal och dertill olja i proportion tages. Carlström Spinnm. 92 (1832). särsk. i uttr. i skålpundstal, räknat i skålpund, skålpundsvis; äv. i uttr. inskränka ngn till skålpundstalet, inskränka ngn i fråga om skålpund. PrivSvStäd. 3: 135 (1570). (En läkare i Ystad skulle ha lust att försöka en svältkur för patienter med venerisk sjukdom) om den icke vore omöjlig i Skåne, der allmogen äro sådana storätare, att de utan strängaste tillsyn knapt skulle kunna inskränkas till skålpundtalet, mindre till lod. Welander VenerSj. 62 (i handl. fr. 1811). —
-TALS, adv. (skålpund- 1613 osv. skålpunde- 1614—1638) (numera bl. tillf.) skålpundsvis; förr äv. i uttr. i skålpundstals, skålpundsvis. RA II. 1: 293 (1613). GT 1788, nr 118, s. 4 (: i skålpund-tals). —
-VIKT. (skålpund- 1659 osv. skålpunde- 1634. skålpunds- 1665 osv.)
1) om viktenheten skålpund. Skålpunde-wichten skall öfwer hela Rijket, så hoos Krämmare som Gullsmedarne, wara lijka stor vthan åthskilnadt effter Myntwichten. Stiernman Com. 2: 27 (1634); möjl. till 2. Därs. 3: 313 (1665).
-VIS. (skålpund- 1852—1884. skålpunds- 1824 osv.) i mängder räknade i skålpund. DA 1824, nr 105, Bih. s. 1.
Spalt S 5696 band 27, 1975