| Publicerad 1973 | Lämna synpunkter |
SKRÄNSA skrän3sa2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
sjöt. = SKRÄCKA, v.2 3. Ramsten o. Stenfelt (1917). Skränsa äv. skräcka (to check), (dvs.) att vid hivning med ett gångspel eller på en vinschnock med en liten knyck låta trossen, wiren, hoppa tillbaka till spelets, nockens, smalaste midja .., ävensom att försiktigt släppa efter på en hårt spänd förtöjning eller riggdetalj. SohlmanSjölex. (1955).
Spalt S 5196 band 26, 1973