Publicerad 1973   Lämna synpunkter
SKRÄNKA skräŋ3ka2, v.2 -er, -te, -t, -t. vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†, anträffat bl. i vbalsbst. till verb med skränka ss. senare ssgsled, Lind (1738: Inskränkelse), Möller (1755: Inskränkelse)), -NING; -ARE (se avledn.).
Ordformer
(skräng- 1639 (: skrängdte, p. pf. pl.)1716 (: skrängt, sup.). skränk- (-e-, -ck-) 1685 osv. -a 1685 osv. -ia 16851716 (: inskrenckia))
Etymologi
[liksom d. skrænke av t. schränken, till schranke, skrank, gräns (se SKRANKA, sbst.)]
1) (†) förse (fönster) med galler o. d.; stänga in (ngn l. ngt) med stängsel o. d.; avgränsa (ngt med ngt); äv. med saksubj.: stänga in l. innesluta (ngn l. ngt); äv. oeg. l. bildl. (jfr 4). Schroderus Comenius 550 (1639; med avs. på fönster). Thet Öfwer-Himle-Haaf haar Gud ey welat skränckia / Med någon Brädd och Strand, dock kan thet aldrig stänckia / Een eenda Droppa need. Spegel GW 54 (1685). Han (dvs. Jesus) bor uti ett sådant Liusz, tijt intet Öga hinner / I thenne dödlighetens Moln, som platt osz inne Skräncker. Vultejus Post. c 4 b (1686); möjl. ssg. Schultze Ordb. 4386 (c. 1755). — jfr AV-, BE-, IN-, INNE-, KRING-, OM-SKRÄNKA. — särsk. oeg. l. bildl., i uttr. (vara) skränkt inom ngt, om person: (vara) hänvisad till att leva l. verka inom ngt. Wästerbottningarne (ha) i äldre tider ej varit i sina näringar skränkte inom vissa gränsor, utan ägt frihet at utom Landtbruket underhjelpa sina behof genom handel, slögder och andra Borgerliga näringsfång, hvilka hade bordt uphöra sedan Städer blefvo i landet anlagde. Högström PVetA 1765, s. 14. Mer sent såg Sigurlam .. / .. sin Ätt omsider vakna; / Och inom Gardariket skränkt, / Med verldens kännedom sin egen styrka sakna. JGOxenstierna 1: 328 (1801).
2) (†) fängsla l. binda (ngn i kedjor l. band); äv. bildl., särsk. dels: hämma l. hålla tillbaka (ngn l. ngt), dels i uttr. skränka ngt i regler, binda ngt med regler (jfr 4). Stoici .. / .. the sig uptänkia / Thet snöda Ödets Kraft och Gud sålunda skränkia / I it olösligt Band, ja hårda Demants-Kedior. Spegel GW 173 (1685). Vi kunnom ey ditt (dvs. det gångna årets) lopp med ährekrantzar smyckia, / Helst du vår frijheets stund har skrängt och velat lyckia. Oxe Vitt. 37 (1716). Man (dvs. adeln) påckad ej på dygd, men på sit höga namn. / .. Då blef en egen konst af vapen påfund gjort, / I stränga reglor skränkt, fyllt up med mörka ord. Triewald Lärespån 112 (c. 1721). Troil TalSASlotscap. 1786, s. 7. — jfr INSKRÄNKA.
3) i fråga om att (för)minska l. reducera ngt konkret; i ssgn IN-SKRÄNKA o. den särsk. förb. SKRÄNKA IN; jfr 4, 6.
4) [eg. bildl. anv. av 13] med avs. på ngt abstr. (särsk. rättighet l. makt): utstaka gränser för l. begränsa (se d. o. II 2 b γ). l. (för)minska l. reducera; äv. i uttr. skränka ngt inom ngt, begränsa ngt till ngt l. hålla ngt inom ngt; numera bl. i ssgn IN-SKRÄNKA o. den särsk. förb. SKRÄNKA IN. CivInstr. 141 (1684). Jag (vill) edor Christeliga frihet ingalunda .. skrenckia eller krenckia. Swedberg Cat. b 5 b (1709). Att privilegerna ike måge skrenkass inom tijd och ställe, utan (osv.). Polhem Brev 175 (1729). Man bör .. icke skränka syndernas förlåtelse innom .. trånga gränsor. Borg Luther 2: 633 (1753). JGOxenstierna 4: 254 (1815). — jfr O-SKRÄNKT.
5) (†) refl., i uttr. skränka sig inom ngt, i fråga om verksamhetsområde l. metod att göra ngt: begränsa sig till ngt l. hålla sig inom ngt. Så länge wisza Handlande i Malmö kunna skränka sig allena innom rättigheten at drifwa Spanmåls handelen siöledes, som nu går fast endast på Stockholm, så (osv.). SvMerc. 1: 536 (1756). Hampe-planteringen, hwilken .. man här i Riket .. aldrig kan bringa .. til någon ymnoghet, utan torde man nödsakas skränka sig inom det Liflänska sättet, at nemligen dertil hålla allenast små hagar och täppor. SamlRönLandtbr. 1: 205 (1775).
6) [jfr 3; sannol. efter motsv. anv. av eng. shrink l. (det från eng. lånade) t. schrinken] (†) krympa på (ring o. d. på ngt). (Sv.) skränka, .. drifva en ring o. d. på ngt: (eng.) shrink .. a coil on a gun. Björkman (1889). WoJ (1891).
Särsk. förb.: SKRÄNKA IN10 4. [jfr t. einschränken] jfr inskränka.
1) (†) till 1: stänga in (ngt ngnstädes); anträffat bl. i bild. Huru kunde djäfwulen bättre föra osz af den rätta wägen, än då han skränker all Gudstjänst in i kyrkan och de gjerningar, som derinne ske? Borg Luther 1: 197 (1753; t. orig.: Gottes Dienst so enge spannet allein in die Kirche und die Werke, die drinnen geschehen).
2) (†) till 3, med avs. på ngt konkret: (för)minska l. reducera. Tankesättet, att en högt drifwen uppodling skränker in skogarna alt mer och mer. VästmFmÅ 13: 116 (1772).
3) (numera bl. tillf.) till 4, med avs. på ngt abstr.: sätta gränser för l. begränsa l. (för)minska l. reducera; äv. i uttr. skränka in på ngt, minska ngt. Vil kärlek skräncka in mästarens rätt och macht / Och tala om dess konst med fläder och föracht? Lindschöld Vitt. 175 (1685). Ej någonsin blir fred .. i världen, / .. om icke varje folk av kriget lär / att skränka in på sitt förvärvsbegär. Petre Fling. 31 (1915).
SKRÄNKA OM. (†) till 1: inhägna med stängsel o. d.; möjl. äv. bildl. (Sv.) Skränka om, (t.) umschräncken. Lind (1749). jfr omskränka.
Avledn.: SKRÄNKARE, sbst.1, i bet. 1 m.||ig., i bet. 2 r. l. m. (†)
1) till 1: person som förser ngt med galler l. stänger in ngn l. ngt med stängsel o. d. Schultze Ordb. 4386 (c. 1755).
2) till 4, om sak l. företeelse som begränsar ngt; anträffat bl. i ssgn syn-skränkare.

 

Spalt S 5191 band 26, 1973

Webbansvarig