Publicerad 1973   Lämna synpunkter
SKRÄDE skrä3de2, n.; best. -et; pl. -en; äv. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) SKRÄD skrä4d, sbst.2, l. SKRÄ skrä4, n.; best. -et l. skrät.
Ordformer
(skrä 1911. skräd c. 17301962. skräde 1743 osv.)
Etymologi
[sv. dial. skräde, skräe, skräd, skrä; jfr d. dial. skrede, skal (av potatis l. äpple), nor. dial. skræde, skræe, skræ, skal, kli, avfall, gröpe; vbalsbst. till SKRÄDA, v.; i bet. 1 sannol. delvis utlöst ur AVSKRÄDE (fsv. afskrädhe). — Jfr SKRÄDES-RÅG (sp. 5156)]
1) koll. (l. i pl.), = AVSKRÄDE 1 (a, c); äv. med bestämning styrd av prep. av, förr äv. på, betecknande det varav avskrädet erhållits; äv. bildl.; utom i ssgn KÖTT-SKRÄDE numera nästan bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat; jfr SKRÄDA, v. 1, 2. Lind (1749). Svinen .. få skräde af Kål och Suräpplen tilhopa-kokadt. VetAH 1767, s. 285. Eho som ifrån Staden utförer och uti Hamn eller Wikar wid Skepsbroar eller andra bryggor utkastar skräde, orenlighet eller gödsel .., bör derföre böta Tiugu Dal. S:mt. PH 10: 175 (1773). Torkade näszlor, rofblad, Potates-blad, och hwarjehanda dylika skräden ur trädgården. Alm (Sthm) 1803, s. 42. Vill man se skogen mera städad .. så kunna de torra qvistarne på stamarne med yxan afslås, och det skräde som blir qvar efter det brukbara virkets afforsling sammandragas till något öppet ställe och brännas. StrömSkogsh. 166 (1837). Skrädet af millioner tunnor sill utwräktes årligen från trankokerierna och salterierna i sjön. Holmberg Bohusl. 2: 87 (1843). En man, som lefver, sedan han gått under, vigilerar blott på öfverlefvorna … på skrädet … af menniskors barmhertighet. Ridderstad Samv. 1: 45 (1851). Allt efter hudens beskaffenhet innehåller hals och buk 35 à 45 procent af hudens vikt, då horn och skräde äro borttagna. Hirsch LbGarfv. 173 (1898). Bucht SprHärnös. 129 (1962). jfr EFTER-, FETT-, SKOGS-, TALG-SKRÄDE. särsk.
a) = AVSKRÄDE 1 b; jfr SKRÄDA, v. 2 a. Af .. granriset, tager man 2, 3 eller 4 kanmått i sönder, lägger i krubban för hwart kreatur, och strör deröfwer 1, 2 eller 3 giöpnar af skräde på hwarjehanda säd, kli, gröpd hafra eller draf. Dahlman Reddej. 40 (1743). Långt mera kärna, än agn och skräde, / Min herre (dvs. året 1878) skänkte mitt magasin. Olsson Dikt. 4—5: 104 (1878). jfr Broman Glys. 3: 162 (c. 1730: hafre-skräd; sannol. om havrekli).
b) (numera föga br.) om vad som vid bearbetning av metall o. d. (t. ex. vid smältverk) frånskiljes ss. sämre l. tillvaratages för sig ss. sämre gods för tillgodogörande av innehållet (t. ex. gm omsmältning), krats. Rothof 455 (1762). Heinrich (1828).
2) (†) om vad som vid skrädning (se SKRÄDA, v. 2) utvalts o. behållits, det utvalda. (Sv.) Skräde .. (dvs.) urwal: (lat.) selecta. Lindfors (1824).

 

Spalt S 5164 band 26, 1973

Webbansvarig