| Publicerad 1971 | Lämna synpunkter |
SKILJE ʃil3je2, n.; best. -et; pl. -en.
1) (mera tillf.) mellanrum. Det fanns inget skilje mellan dem. De låg tätt sam. man som två vatten. Wästberg Luftb. 47 (1969).
2) (mera tillf.) ställe där olika områden gränsa intill varandra, gräns o. d. (Man) vidhöll .. att träden borde planteras .. i skiljet mellan de olika gravplatserna. Claesson LdKyrkog. 2: 53 (1956).
3) skogsv. anordning för skiljning (se d. o. 2 c) av flottgods, (med skiljebommar, en l. flera kanaler o. skiljefickor m. m. försett) sorteringsverk för flottgods. SkogsvT 1910, s. 495. SvD(A) 1929, nr 331, s. 15. jfr SJÖ-, STRÖM-, TIMMER-, VIND-SKILJE m. fl.
Ssgr, se skilja ssgr D.
Spalt S 4042 band 26, 1971