Publicerad 1968   Lämna synpunkter
SJÅSA ʃå3sa2, v.1, l. (numera vanl.) CHOSA ʃå3sa2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
Ordformer
(chosa 1924 osv. sjåsa (sch-, si-) 1635 osv.)
Etymologi
[jfr lt. schoseln; avledn. av SJÅSER]
(vard.) skämta, skoja; göra sig rolig l. hitta på konster l. skämtsamma puts l. dyl.; numera oftast refl.: göra sig till, ”skapa sig”. (Sv.) Siåsa. (T.) Schertzen. Schroderus Dict. 248 (c. 1635). Jag känner er nog, era kanaljer: mangla och gå på, så länge en snibb syns af gamla mamsell, men dessimellan schåsa och rasa med tösera. Knorring Torp. 1: 19 (1843). (Skådespelaren) var framme hos teaterns gäst och chosade i enlighet med rollens föreskrifter. Rydquist Kar. 126 (1924). IllSvOrdb. (1955; refl.).

 

Spalt S 2934 band 25, 1968

Webbansvarig