Publicerad 1968   Lämna synpunkter
SJÅP ʃå4p, sbst.2, n.; best. -et.
Etymologi
[vbalsbst. till SJÅPA, v.]
(vard.) sjåperi. ”Usch! Inte något sjåp längre, när jag kan hålla gröten på ögat”, sade hon och därmed lade hon utan pardon den rykande, brännheta gröten om halsen på oss (vid halsfluss). Lagergren Minn. 3: 144 (1924).

 

Spalt S 2932 band 25, 1968

Webbansvarig