Publicerad 1967   Lämna synpunkter
SIMLA sim3la2, sbst.2, förr äv. SEMLA, sbst.2, f. l r.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(sembla 1619—20 (: Reen semblor, pl.). simla 1911 osv.)
Etymologi
[sv. dial. simla; jfr nor. dial. simla, semla, nyisl. simla; av ovisst urspr.]
(numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om renko. Munsterhjelm NIsh. 72 (1911). Dens. SkogÄlv 17 (1932). — jfr REN-SIMLA.

 

Spalt S 2481 band 25, 1967

Webbansvarig