Publicerad 1967   Lämna synpunkter
SILIKAT sil1ika4t l. si1l-, n.; best. -et; pl. = (JernkA 1880, s. 12, osv.) l. -er (Berzelius osv.).
Ordformer
(äv. -cat)
Etymologi
[jfr t. silikat, eng. o. fr. silicate; bildat till stammen i lat. silex (se SILICIUM) medelst den i namn på salter vanliga ändelsen -at]
1) (i sht i fackspr.) salt av kiselsyra; äv.: mineral bestående av l. innehållande sådant salt. Berzelius FörsökMin. 17 (1814). Smaragden är ett silikat af vacker grön färg. Lidforss Dante II. 2: 22 (1902). Stenmeteoriterna består av tunga silikater av magnesium och järn. Hadding Geol. 47 (1954). jfr ALUMINIUM-, BLY-, JÄRN-, KALCIUM-, KALIUM-, NATRIUM-, NATRON-, ORTO-SILIKAT m. fl.
2) [elliptiskt för SILIKAT-CEMENT] (i vard. fackspr.) silikatcement (se d. o. 2) l. silikatcementfyllning. Medan tandläkaren lägger sista silikatet, tas nästa patient in. Redhe HbTandsk. 37 (1950).
Ssgr (i allm. till 1; i sht i fackspr.): SILIKAT-BERGART~02 l. ~20. bergart väsentligen bestående av silikatmineral. Ramsay GeolGr. 18 (1909).
-CEMENT.
1) tekn. ett slags (långsamt hårdnande o. hållfast) cement (se d. o. I 3 a) med jämförelsevis hög halt av kiselsyra o. låg halt av kalk. FöredrCementteknMötMalmö 1933, s. 27.
2) [jfr t. silikatzement] odont. cement (se d. o. I 8) som erhålles gm utrörning i bestämda proportioner av ett pulver bestående av en sammansintrad o. mald blandning av olika ämnen med kiseldioxid ss. huvudbeståndsdel i en vätska vars huvudbeståndsdel utgöres av ortofosforsyra. NordTandläkT 1906, s. 48.
Ssgr (till -cement 2; odont.): silikatcement-fyllning. [jfr t. silikatzementfüllung] = silikat-fyllning. OdontT 1908, s. 60 (konkret). SFS 1957, s. 1618 (abstr.).
-instrument. = silikat-instrument. Redhe HbTandsk. 196 (1950).
-pulver. Welin Tandfylln. 549 (1913).
(2) -FYLLNING. [jfr t. silikatfüllung] odont. abstr. o. konkret: fyllning (i tand) med silikatcement, silikatcementfyllning. NordTandläkT 1906, s. 50.
-FÄRG.
1) [jfr t. silikatfarbe, eng. silicate paint] till 1: färg vari bindemedlet utgöres av silikat (särsk. kaliumsilikat), vattenglasfärg. Ekenberg (o. Landin) 247 (1889).
2) (i vard. fackspr.) till 2: färg på silikatcement. Redhe HbTandsk. 46 (1946).
-FÖRENING. kemisk förening som utgör ett silikat (l. står silikaten nära). De Geer SvNatRiked. 1: 319 (1946).
-GLAS. jfr glas 1; särsk. motsatt: glasliknande plast, akrylglas. Form 1954, s. 16. särsk. (mera tillf.) motsv. glas 1 b, om vulkaniskt glas, bergartsglas. Ramsay GeolGr. 1: 135 (1912).
-GRAD. i sht metall. om förhållandet mellan mängden av syre i de (huvudsakligen av silikat bestående) sura o. de (av kalk, oxider av mangan o. magnesium m. m. bestående) basiska ingredienserna i metallurgisk slagg, surhetsgrad; jfr basicitet 2. JernkA 1886, s. 25.
-INDUSTRI. om industri som nyttjar silikat ss. råämne(n). Starck Kemi 84 (1931).
(2) -INSTRUMENT. odont. instrument använt vid silikatfyllning, silikatcementinstrument. Rhede HbTandsk. 45 (1946).
-JON. kem. o. fys. jon innehållande kisel o. syre o. ingående ss. negativ jon i silikater. Starck Kemi 83 (1931).
-JÄRN. bergv. om järn bundet ss. silikat i järnmalm. TT 1902, K. s. 38.
-KEMI. gren av kemien, som behandlar silikaten o. deras egenskaper. KatalChalmer 1946—47, s. 4.
-KEMISK. som tillhör l. har avseende på silikatkemien. ModSvGlas 47 (1943).
-KEMIST. jfr -kemi. Form 1958, s. 254.
-MALM. bergv. om järnmalm som åtföljes av silikatrika skarnmineral (företrädesvis pyroxen, amfibol, epidot, granat, talk, serpentin), silikatisk malm. Wetterdal Grufbr. 12 (1878).
-MINERAL. i sht miner. mineral som utgöres av silikat (l. står silikaten nära). 2NF 17: 473 (1912). 2SvUppslB 25: 1120 (1953).
-MÅLNING. målning med silikatfärg (se d. o. 1), vattenglasmålning. NF 17: 1561 (1893). HantvB I. 1: 161 (1934).
(2) -PLATTA. odont. glasplatta för tillrörning av silikatcement. Redhe HbTandsk. 157 (1950).
-RIK. rik på silikat. LAHT 1932, s. 76 (om jordar).
-SLAGG. metall. om metallurgisk slagg med hög halt av silikat. JernkA 1825, 1: 178.
Avledn.: SILIKATISK, adj. (i fackspr.) till 1: som består av l. innehåller l. har avseende på silikat. 2SvUppslB 25: 1120 (1953; om råmaterial).

 

Spalt S 2342 band 25, 1967

Webbansvarig