Publicerad 1967   Lämna synpunkter
SIGNORA sinjå4ra l. 032 (rimmande med förlora Franzén), f.; best. -an; pl. -or (Östergren (1938) osv.) ((†) -as Tersmeden (i bet. 2 slutet)).
Etymologi
[jfr t. o. eng. signora; av it. signora, till signor(e), herre (se SIGNORE). — Jfr SIGNORINA]
1) om (i sht gift) kvinna som är italienska l. vistas i Italien; i sht dels ss. titel (före namn o. d.): fru (stundom: fröken); dels ss. tilltalsord: min fru l. dyl. (resp.: fröken). Atterbom Minn. 418 (1817). Så dök lilla signora Uccelli upp .. och då blev det napp .. signoran kände genast igen Suzanne på fotot. Trenter Rop. 232 (1954). Signora, sade han med låg röst .., den Heliga Jungfrun vill att ni (dvs. en ogift kvinna) ska lyssna till mig. VärldBästNov. 776 (1961). jfr (övergående i anv. ss. egennamn): Vid hennes (dvs. en prinsessas) sida tårögd stod Signora (dvs. en i Italien född dam), / Mån att af akten (dvs. en biskops välsignande av prinsessan) ingenting förlora. Franzén Skald. 3: 272 (1829).
2) (i sht skämts.) i allmännare anv.: fru (l. fröken). Friherrinnans Kammarjungfru! .. Ack! jag har säkert ingen vän uti den Signoran. Kexél 1: 92 (1788). Åren 1917 och 1918 utkämpar styrelsen (för Fredrika Bremerförbundet) ekonomiska duster med italienare som försöker skörta upp signororna och signorinorna i Stockholm på pengar. Idun 1951, nr 23, s. 35. särsk. [möjl. ombildning av port. senhora (pl. -as), fru, fröken (se SENJORA)] om portugisisk kvinna. (Hos aristokratiska damer i Lissabon) voro rummen öfver allt lika garnerade med pager, duenjas och signoras, hvilkas antal utmärkte husets förmögenhet. Tersmeden Mem. 1: 180 (c. 1780).

 

Spalt S 2292 band 25, 1967

Webbansvarig