| Publicerad 1967 | Lämna synpunkter |
SFACELÖS, adj.
(†) om organ o. d.: förstörd l. upplöst gm kallbrand. (I vissa fall) banar sig (vid ”rötfeber”) det till hälften uplösta blodet en väg utåt så väl genom excretions-organerne, som ock på ovanliga vägar, och liktidigt blifva de af detta blod genomträngde organerne sphacelösa eller uplösta. TLäk. 1834, s. 6. Tholander Ordl. (c. 1875).
Spalt S 2071 band 25, 1967