Publicerad 1967   Lämna synpunkter
SERVO sær4l. -vo, r. (TT 1964, s. 877, osv.), äv. n. (TT 1959, s. 402); best. -n resp. -t; pl. -r resp. -n (TT 1959, s. 402).
Etymologi
[jfr eng. servo; elliptiskt för SERVO-MOTOR l. SERVO-MEKANISM o. dyl.]
tekn. servomotor l. servomekanism. För tyngre släpfordon rekommenderas för effektiv bromsning någon form av hjälpkraft (servo): vakuumbroms, tryckluftbroms, elektrisk broms. Sonesson BöndB 162 (1955). Styrimpulserna (på en viss typ av robot) överförs till servon, vilka vrider vingarna för rörelser kring längd- och tväraxlarna. TT 1959, s. 402.

 

Spalt S 2023 band 25, 1967

Webbansvarig