Publicerad 1966   Lämna synpunkter
SEKULARISERA sek1ular1ise4ra l. se1-, l. -ɯl-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr SEKULARISATION.
Ordformer
(förr äv. sec-, -icera)
Etymologi
[jfr t. säkularisieren, eng. secularize; av fr. séculariser, till lat. sæcularis (se SEKULAR)]
Swedberg Schibb. 297 (1716; utan angiven bet.).
1) teol. låta (person tillhörande det andliga ståndet) övergå l. återgå till världsligt stånd l. bli lekman; ofta (om romersk-katolska förh.): låta (medlem av en andlig orden) utträda ur orden l. bli sekulär (se d. o. 4); vanl. i pass., särsk. dels övergående i intr. bet.: övergå l. återgå till världsligt stånd l. bli lekman resp. utträda ur orden, dels i p. pf. (äv. i mer l. mindre adjektivisk anv.). En seculariserad Prest. Serenius Hh 2 b (1734). Påfwen skal .. hafwa tillåtit Konungen af Sardinien, at i desz Länder alla Jesuiter skola seculariseras. DA 1771, nr 140, s. 1. Ett circulaire .. innehåller, att Professorer och seculariserade munkar få välja och väljas till deputerade (i Spanien). SC 1: 279 (1820). — särsk. (numera bl. tillf.) oeg. l. bildl., i p. pf.: som icke längre har med kyrkliga angelägenheter att göra l. icke räknas till prästfamiljernas samhällsklass l. dyl. Sedan jag är alldeles sekulariserad (dvs. skild från handläggningen av kyrkliga ärenden), borde jag kanske ej yttra mig (om biskopsval). Schröderheim (1789) i 3SAH LII. 2: 326. Från .. (platsen som grevinnans kammarjungfru hade) man sedan urminnes tider på detta gods alltid uppstigit till Pastorska, warande min mor (som gifte sig med godsinspektoren) det första exempel att en Kammarjungfru på Tosingtorp blifwit sekulariserad. JournLTh. 1813, nr 12, s. 3.
2) i sht hist. överflytta (kyrklig besittning l. egendom) till världslig myndighet resp. ägare (särsk. till staten); ge (ett land o. d.) världslig styrelse; ofta i pass. Biurman Brefst. 174 (1729). (Preussen) hade tillhört Tyska Orden, men sekulariserades vid reformationen, d. v. s. förändrade sin natur ifrån att vara ett kyrkligt län till att blifva en monarki. Svedelius Statsk. 2: 337 (1868). Enligt dekretet om kyrkans skiljande från staten blevo alla kloster (efter revolutionen i Ryssland) sekulariserade och gjordes till statsegendom. KyrkohÅ 1928, s. 161.
3) i allmännare l. oeg. l. bildl. anv. (jfr 1 slutet): avlägsna l. minska det kyrkliga l. andliga l. religiösa l. kristna inflytandet på l. inslaget i (ngt) l. den kyrkliga osv. prägeln l. karaktären hos (ngn l. ngt), göra världslig, förvärldsliga; avkristna; äv. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. Feilitzen Mariakult. 119 (1874). Frågan om skolans sekularisering är helt enkelt en specialform af den gamla frågan: Har staten öfverhöghet öfver kyrkan (kyrkorna) eller tvärtom? NordRevy 1895, s. 457. (En motion vid riksdagen 1859—60) gick ut på att sekularisera både sön- och helgdagar genom att göra dem till ”lätthelgdagar”. Nilsson FestdVard. 180 (1925). Man kan icke undgå att se att den fortskridande sekulariseringen inom vårt folk är den djupaste orsaken till idealbristen hos både äldre och unga. SvD(B) 1944, nr 212, s. 4. Ett sekulariserat rättsbegrepp. KyrkohÅ 1958, s. 277.
Ssgr (till 3): SEKULARISERINGS-PROCESS. jfr process, sbst.1 5. EkonT 1929, s. 144.
-TENDENS. 3NF 3: 294 (1924).

 

Spalt S 1776 band 25, 1966

Webbansvarig