Publicerad 1964   Lämna synpunkter
SAMMANSLÅ sam3an~slå2, äv. (numera bl. tillf.) TILLSAMMANSLÅ tilsam3an~, v. -slår, -slog, -slagit, -slagen (se för övr. SLÅ, v.). vbalsbst. -SLÅENDE (PH 1: 94 (1719) osv.), -SLÅNING (†, Polhem Bet. 1: 9 (1721), Biberg 3: 213 (c. 1823)), -SLAGNING (Schultze Ordb. 4518 (c. 1755) osv.).
Ordformer
(samman- 1530 osv. tillsamman- 16401939. Se för övr. SAMMAN)
Etymologi
[fsv. saman sla; jfr dan. o. nor. sammenslå, t. zusammenschlagen; av SAMMAN o. SLÅ, v.]
Anm. Se med avs. på verbets o. de olika vbalformernas bruklighet i förh. till förb. slå samman samt med avs. på verbets konstruktion anm. 3:o o. 4:o sp. 586 f.
I. tr.; utom i 14 numera företrädesvis i p. pf. o. ss. vbalsbst. -slående o. (i sht) -slagning.
1) (numera bl. tillf.) slå (olika föremål) emot varandra, slå samman, slå ihop. (Lat.) Confligo .. (sv.) Sammanslåå(,) -stöta. Linc. R 3 a (1640); möjl. till III 1. Polhem Bet. 1: 9 (1721). Han sina händer / Tillsammanslår. MarkallN 2: 119 (1821). (Cymbalerna) voro af koppar, höllos en i hvardera handen och sammanslogos. Palmblad Fornk. 2: 329 (1844). TT 1895, K. s. 6.
2) i fråga om bearbetning med hammare l. annat slagverktyg.
a) med hjälp av hammare l. annat slagverktyg sammanfoga (bräder o. d.); ofta liktydigt med: spika ihop; gm att på sådant sätt sammanfoga l. spika ihop bräder o. d. tillverka l. bygga (ngt), snickra ihop (ngt). BoupptSthm 1686, s. 454 a (med avs. på bod). Wi äre näppeligen upstigne utur wår wagga, .. innan wår likkista sammanslås. Nohrborg 986 (c. 1765). En huf (över potatisgraven), bestående af ett par sammanslagna bräder. QLm. 1: 34 (1833). Östergren (1937).
b) gm bearbetning med hammare l. annat slagverktyg pressa l. trycka samman (en massa) till en sammanhängande klump l. ett sammanhängande stycke l. sammanhängande klumpar l. stycken (av viss form, t. ex. tegelstenar) l. göra (en massa) mera kompakt o. d. Rinman Jernförädl. 222 (1772). Storvällen sammanslås .. under full hammargång. Åkerman Stångj. 16 (1839). Denna pressning (av tegelmassan) sker i pressverk, där massan ifylles i formen och genom 2 à 3 slag från en fallhammare sammanslås till ett tegel, nog fast att tåla transport. 2NF 4: 1415 (1905).
3) (numera bl. tillf.) gm slag med handen l. dyl. vika ihop o. klappa samman (utkavlad deg). (Efter bearbetning med spade) samlas (mör-)degen snyggt och vackert ihop, klappas ut med handen och sammanslås ett par gånger. Grafström Kond. 200 (1892).
4) gm slag med slagbommen i en vävstol förena (trådarna i varp o. inslag l. olika vävmaterial) till en vävnad; tillverka (vävnad) gm att på så sätt förena varp o. inslag (i denna anv. numera bl. dels med särskild tanke på de olika trådar l. material som ingå i vävnaden, dels i p. pf., i förb. med bestämning som anger slagets hårdhet l. vävnadens täthet); äv. bildl. Weste FörslSAOB (c. 1815). (Den biografiska framställningens) uppgift är att följa och reda de enskilda trådar, af hvilka historiens konstfulla väf är sammanslagen. Frey 1850, s. 442. En duk .. af sammanslaget linne och ylle. Hyltén-Cavallius Vär. 2: 187 (1868). Filtar .. af tät sammanslagen, väl valkad väfnad. SFS 1891, Bih. nr 72, s. 4. Det är .. helt naturligt, att dessa (handvävda) väfnader, hårdt sammanslagna som de voro, skulle bli betydligt hållbarare än senare tiders fabriksalster. PT 1905, nr 164, s. 3.
5) repslag. sno samman (garn l. dukter o. d.) till rep o. d., slå (rep o. d.). Cabbelgarn, som tijerades, för th(et) samman slox i en Cordell. SkeppsgR 1543. (Hampans) tågors fasta längd till kablar sammanslagen. JGOxenstierna 2: 107 (1796, 1806). SDS 1909, nr 331, s. 9. Auerbach (1913).
6) (numera bl. tillf.) om växt: fälla l. lägga ihop (sina parvis sittande blad). Mimosorna sammanslå sina blad. Auerbach (1913). Östergren (1937).
7) (numera föga br.) slå l. packa in; särsk.: slå l. packa in (olika föremål) i en packe l. ett paket. PH 6: 4665 (1757). En beskrifning om sättet, huru brefven under forslingen borde vara sammanslagna. 2VittAH 18: 170 (1839, 1846). — särsk. (†) i uttr. sammanslå flera brev under ett kuvert, lägga ihop flera brev i en (med gemensamt omslag försedd) bunt l. packe; jfr KUVERT 4 b. PostHb. VI (1858).
8) (†) vispa ihop (olika ingredienser). Slå en hwijt Soppa .., som lagas medh ett paar Eggeblommor, sammanslagne medh något litet Soppa och Suursafft (över kycklingkrutongen). Salé 6 (1664).
9) hälla l. ösa samman (vätskor l. flytande massor), slå ihop. Sundén (1888). Sammanslå alla skvättarna (i en större flaska). Östergren (1937).
10) (numera föga br.) om olika vattensamlingar: låta (sina vågor) slå samman; jfr III 2. Der Venern och Tidan nu sammanslå / Så kärleksfullt sina vågor. Widström Vitt. 39 (1836).
11) (†) lägga l. samla (olika föremål) i en hög l. dyl. Annerstedt UUH Bih. 2: 120 (i handl. fr. 1670).
12) (†) samla l. förvärva (ägodelar, rikedomar). OPetri 3: 288 (1530; med avs. på rikedomar). Werldzens barn .. tagha .. til at sammanslå godz och penningar, och äro ther vthi flitige. PErici Musæus 2: 209 b (1582).
13) (†) sammankalla (församling) till möte (eg. gm slag på trumma l. dyl.). RARP 11: 200 (1672). Att till måndagen åter sammanslå Ridderskappett och Adelen. Därs. 216.
14) (fullt br. i samtliga former) allmännare: föra samman l. samla (olika enheter) till en enhet, förena, slå ihop; ss. vbalsbst. -slagning äv. konkret(are), om vad som åstadkommits gm sammanförandet l. om sammanfattningen av de sammanförda enheterna. HC11H 5: 28 (1697). Tu til et sammanslagne ord .., såsom försyn av för og syn. Laurel Skrivl. 13 (1748). Judeens Christne, som .. sammanslogo sin hela förmögenhet at i lika lotter delas til behöfwande. Ödmann StrFörs. 1: 3 (1799). De bägge pastors-tjensternas sammanslående. Geijer I. 8: 411 (1811). Låt oss älska världen, säga .. (prästerna); på den äro vi säkra .. Dock ha de icke alldeles glömt mig (dvs. Gud), fast de ha sammanslagit mina 10 bud i ett enda ord .. (nämligen) Hit med pengar! Quennerstedt StrSkr. 2: 327 (1885, 1919). Eftersom en sammanslagning av konton för kunder och leverantörer vanligen ej medför några som helst fördelar, bör man i regel undvika att använda ett sådant gemensamt konto. Västhagen Affärsbokf. 59 (1945). — särsk.
a) förena (olika fastigheter l. tomter l. brukningsdelar o. d.) till en fastighet resp. tomt osv. Wälmente Tankar, om Hemmanens klyfwande och sammanslående uti stora Gårdar. (c. 1740; broschyrtitel). Westberga var .. bara två sammanslagna bondgårdar. Hedenstierna FruW 4 (1890). Rig 1957, s. 11.
b) förena (olika administrativa l. politiska enheter o. d.) till en administrativ osv. enhet. Brask Pufendorf Hist. 83 (1680). Flere Församlingars sammanslående till en. Wallquist EcclSaml. 1—4: 314 (1790). Sammanslagningen av dessa båda samhällen (dvs. Buda o. Pest) till en verklig huvudstad. Langlet Ung. 200 (1928).
c) förena (olika sammanslutningar, organisationer, institutioner, företag, truppförband o. d.) till en sammanslutning resp. organisation osv. Dryselius Monarchsp. 297 (1691). Krigsrätten och ständernas kommission sammanslogos. Malmström Hist. 3: 40 (1870). Flera regementen upplöstes eller sammanslogos med andra. Snoilsky i 3SAH 14: 64 (1899). En sammanslagning av två ledande bolag. Siwertz Tråd. 40 (1957).
d) (numera föga br.) sammanföra (ngra) till ett lag l. dyl. (med uppdrag att gemensamt utföra ngt), låta (ngra) slå sig ihop; jfr II. Troligast synes, at flere Bönder woro sammanslagne til utgörande af en .. (viss) fullgärd. Lagerbring 1Hist. 3: 747 (1776).
e) lägga ihop l. räkna samman (tal l. kvantitativa storheter), hopsummera; hopräkna det siffermässiga värdet av (olika ting); i p. pf. äv. (om areal o. d.): sammanlagd. PH 6: 4302 (1756). Kontrollen öfver journal- och kassaposterna erhålles genom att sammanslå Memorialens alla debetposter, likaledes alla kreditposter. Smedman Kont. 3: 7 (1872). Sedan hade han fått nio tiondelar jord ur en sammanslagen areal av 12 tunnland. Wassing Dödgr. 288 (1958).
f) föra (olika ting) till samman systematiska grupp, sammanföra (olika ting) under en gemensam beteckning. Hjärne K12 28 (1902). Utländska författare, vilka behandlat danslekarna, .. ha sammanslagit dem med sånglekar och andra lekar. Nilsson FestdVard. 84 (1925).
g) av (ting med olika egenskaper) åstadkomma ngt som förenar de olika egenskaperna hos dessa ting; förena (olika begrepp o. d.) till ett begrepp osv. Biberg 2: 384 (c. 1820). Spinoza sammanslog dessa båda substanser (dvs. den tänkande o. den utsträckta substansen) till en enda med utsträckningen och tänkandet såsom attributer. Borelius Metaf. 162 (1887). (Chiffonjén) är egentligen en sammanslagning af skrifbordet och dokumentskåpet (eller sekretären) samt byrån. MeddSlöjdF 1893, s. 26. Sammanslagning av begrepp. Lidforss Dagsb. 68 (1906).
15) (i fackspr.) vid ringdans: sluta (ring) därigm att de led som bilda ringen draga sig samman från sidorna o. bilda en långsmal krets. Lekstug. 29 (1897).
II. (numera bl. tillf.) refl., om personer l. företag: bilda en gemenskap l. ett lag o. d. (för att gemensamt utföra ngt), förena l. sammansluta sig, slå sig ihop l. samman; jfr I 14 d. Som wid desza auctioner (på överloppsjord vid rysk-svenska riksgränsen) de Hemmans-Innehafware, som egentligen förwänta sig nytta af den till försäljning upplåtna jorden, möjeligen kunde sammanslå sig och öfwerenskomma om sådane anbud, hwilka icke wore swarande emot wärdet deraf, förbinda (osv.). SPF 1823, s. 183. AB 1830, nr 1, s. 4. IllSvOrdb. (1958).
III. intr.
1) (numera föga br.) om olika föremål: slå emot varandra l. stöta samman l. dyl. (Han drog ofta av sedelklämmaren på sin plånbok) hvarvid .. klangen af klämmarens sammanslående ståländar förrådde takten hos en fulländad gentleman. Zedritz 3: 259 (1855).
2) om vågor, skyar, lågor o. d.: nå fram till o. gå upp i varandra, slå samman; numera företrädesvis i p. pr.; jfr I 10. Religions-Krigets lågor hade .. ofta sammanslagit öfver (skolorna). Broocman TyUnd. 1: 78 (1807). Här våra böljor sammanslå, / Här mötas åter våra öden. Börjesson E14Son 164 (1847). Rydberg Dikt. 1: 213 (1882; om skyar).
3) (†) i uttr. sammanslå på ngn, hopas över ngn l. dyl. Fast alt elend ock på mig här i werlden sammansloge, / .. Hade jag doch alt förtjenat. Kolmodin Rök. 60 (1728).
4) (†) i p. pr., i uttr. vara sammanslående, slå rätt, stämma. (Utforskaren av urpatriarkernas släkttavla) (icke) tro sig vara uppgiftens rätta lösning på spåren, om han möter endast sväfvande tillnärmelser mellan å ena sidan taflans summor, å andra sidan astronomiska tidkretsar eller kronologiska sakförhållanden. Öfverensstämmelserna måste vara sammanslående på siffran. Rydberg Urpatr. 20 (1873).
Ssgr: (I 14) SAMMANSLAGNINGS-FÖRSLAG~02. förslag att slå samman olika enheter o. d. SvFlH 3: 440 (1945).
(I 14 c) -KOMMITTÉ(N). hist. en 1894 utsedd kommitté för utredning av frågan om sammanslagning av lantförsvars- o. sjöförsvarsdepartementen. AB(L) 1895, nr 256, s. 2.

 

Spalt S 741 band 24, 1964

Webbansvarig