Publicerad 1963   Lämna synpunkter
SAKERDOTAL sak1erdota4l l. sa1k-, l. -dω-, l. 0104, adj.; adv. -T.
Ordformer
(vanl. skrivet sacerdotal)
Etymologi
[jfr t. sazerdotal, eng. o. fr. sacerdotal; av lat. sacerdotalis, avledn. av sacerdos (gen. -dōtis), präst (eg.: givare av offer), till sacrum, offer, till sacer, helig (se SAKRAL, adj.1), o. ett vbalsbst. till dare, giva (jfr DATUM)]
(med vitter l. fackspråklig prägel) prästerlig, kyrklig; om stad o. d.: vars utseende o. liv har kyrklig prägel. Denna aristokratiska prestkast (hos etruskerna), som med den sacerdotala värdigheten .. hade förenat så väl det krigiska befälet som den borgerliga makten. Böttiger 4: 191 (1857, 1869). Toledo är en sacerdotal stad. Den har nittio kyrkor och aderton kloster. PT 1912, nr 80 A, s. 3.
Ssgr: SAKERDOTAL-EXAMEN. (numera knappast br.) prästexamen. Reuterdahl Mem. 57 (1856).
-PREDIKAN. (med fackspråklig prägel) predikan hållen före prästvigning av den som skall (l. en av dem som skola) prästvigas. Lindhé MinnUpplev. 69 (1918; om förh. 1872).
Avledn.: SAKERDOTALISK, adj. (†) = sakerdotal. EcclT 1839, s. 35.

 

Spalt S 178 band 24, 1963

Webbansvarig