| Publicerad 1963 | Lämna synpunkter |
SAGO sa4gω, äv. 32 (sa’go Weste, ságo Dalin), förr äv. SAGU (sa’gu Weste) l. SEGO l. SEGU, r. l. m. (VetAH 1775, s. 146, osv.) l. n. (VetAH 1775, s. 143, osv.); best. -n resp. -t.
1) till födoämne (vanl. i form av mjöl l. gryn) använd (stärkelse ur) märg från olika palmer (jfr SAGO-PALM); ofta i utvidgad anv., om gryn (av liknande utseende o. smak) som framställts av andra ämnen, i sht av kassavamjöl (tapiokasago) l. av potatisstärkelse (potatissago). Äkta l. (ost)indisk l. ostindisk äkta sago, framställd ur märgen av (ostindiska) palmer. Brasiliansk sago, tapiokasago. Inhemsk (i sht förr äv. tysk) sago, om potatissago. HovförtärSthm 1738, s. 2925. När Indianerne willa äta Sago, uplösa de det endast i watten; men stundom kokas det äfwen. GT 1787, nr 72, s. 3. Tysk Sagu. Wikström ÅrsbVetA 1833, s. 128 (t. orig.: der .. deutsche Sago). Den massa stärkelse, som finnes inne i stammen (på palmer) och som går i handeln under namn af sago. Fries Växtr. 229 (1884). Oäkta sago av potatisstärkelse. VaruhbTulltaxa 1: 53 (1931). Simmons Jönsson 323 (1935). jfr: Utom de vanlige (sago-)grynen, finnes och (hos malajerna) et annat slag, som allmänt kallas Hvit Sago, hvilket præpareras af en sort fint malde Bönor. VetAH 1775, s. 147. jfr äv.: (Vissa infödingar på Moluckerna) bruka ett slags Brödh, hwilket the kalla Sagu. Kiöping Resa 122 (1667). jfr POTATIS-, PÄRL-, RÅ-, TAPIOKA-SAGO m. fl.
2) (numera bl. mera tillf.) om sagopalm. At .. (malajerna) äta kärnan af Sago rå, påminner jag mig intet hafva sedt. VetAH 1775, s. 147.
-ARTAD, p. adj.2 (p. adj.1 se sp. 110). (mera tillf.) som påminner om sago. Bremer NVerld. 3: 7 (1854; om gryn). —
-BEREDNING. abstr. o. konkret; jfr beredning 2. I handeln förekomma olika slag af sago-beredningar (t. ex. sagomjöl o. sagogryn). NF 14: 335 (1890). Jönsson Gagnv. 33 (1910; abstr.). —
-BLOMMA, r. l. f. [jfr d. sagoblomme, t. sagoblume] (i fackspr.) i sg. koll. (ngn gg äv. i pl.), ss. benämning på den bästa (vitaste o. finkornigaste) sorten av (äkta) sago; jfr pärl-sago. ConvLex. 3: 568 (1825). Wikström ÅrsbVetA 1833, s. 127 (i pl.). Jönsson Gagnv. 77 (1910). —
-FORMIG. (numera bl. tillf.) som till form l. konsistens liknar l. påminner om sago. EconA 1807, febr. s. 69 (om stärkelse). —
-GRUS. (†) om sagogryn; jfr grus 1 d. ExposSlöjdprodSthm 1847, s. 62 (om sagogryn av potatisstärkelse). —
-GRYN. gryn (av vit l. rödaktig färg) bestående av mer l. mindre förklistrad stärkelse o. framställt av märgen av olika palmer (jfr -palm); ofta i utvidgad anv., om gryn (av liknande utseende o. smak) som framställts av andra ämnen, i sht av kassavamjöl (tapiokagryn) l. av potatisstärkelse (potatisgryn, potatissago); oftast i pl., särsk. ss. ämnesnamn; äv. i sg. koll. Äkta sagogryn, (gryn av) äkta sago. Linné Sk. 351 (1751). (Mannagryn) räknas ibland gryn näst intil Segogryn för de bästa. PH 6: 4737 (1757). Tapioka-Gryn eller så kallade Hvita Sago-Gryn. Wikström ÅrsbVetA 1837, s. 236. De bruna eller rödaktiga sagogrynen (av palmmärg) äro färgade. 2NF 24: 337 (1916). Svenskt sagogryn framställes .. av potatisstärkelse. Bolin OrgKem. 151 (1925). jfr pärl-sagogryn.
Ssgr (kok.): sagogryns-gröt. maträtt av sagogryn kokade (med tillsats av saft, socker m. m.) i vatten till en gröt; jfr sago-gröt. Langlet Husm. 197 (1883).
-LIK, adj.2 (adj.1 se sp. 116). (numera bl. tillf.) som liknar sago. Thunberg Resa 3: 251 (1791; om märg i palmträd). —
-MASK. [efter ä. holl. sagoworm] (†) larv av den i Ostindien levande viveln Rhynchophorus ferrugineus Oliv. (som angriper palmer). SÖdmann (1787) hos BBergius PVetA 1780, 2: 198. —
-MJÄLTE. [jfr t. sagomilz, eng. sago-spleen] med. mjälte med på grund av amyloiddegeneration förstorade o. genomskinliga folliklar (liknande kokta sagogryn). Düben Förel. 127 (1857). —
-MJÖL. [jfr t. sagomehl, eng. sago-meal, sago-flour] (fint, vitt l. ngt rödaktigt, av stärkelsekorn bestående) mjöl berett av sagomärg; äv. om kassavamjöl. ConvLex. 3: 568 (1825). —
-PALM. [jfr t. sagopalme, eng. sago-palm] palm l. palmliknande växt av vilken märgen användes för erhållande av stärkelse i form av mjöl l. gryn; särsk. dels om den i Ostindien växande palmen Metroxylon Rumphii Mart. (äv. kallad äkta sagopalm), dels om den i Sydamerika växande palmen Mauritia flexuosa Lin. fil. (äv. kallad (syd)amerikansk sagopalm); jfr -träd. Regnér Begr. 283 (1803; om cykadé). Simmons Jönsson 41, 42 (1935).
-PUDDING. [jfr t. sagopudding, eng. sagopudding] (i sht förr) kok. = -gryns-pudding. Warg 461 (1755: Sego-Budding). Ekberg Hvad äta? 322 (1899). —
-SOPPA. [jfr t. sagosuppe, eng. sago-soup] soppa på sagogryn. Osbeck Resa 283 (1752, 1757). StKokb. 473 (1940). —
-TRÄD. [jfr t. sagobaum] i sht bot. om det i Ostindien växande trädet Cycas circinalis Lin., av vars stärkelserika märg ett slags (sämre) sago beredes; förr äv. allmännare, dels i pl., om (växter tillhörande) familjen Cycadaceæ, dels = -palm. Det bekante Sago-trädet (Palma Cycas) om hvilket och den deraf tilredde föda, de fläste resande veta at tala. VetAH 1775, s. 144. Weste (1807; allmännare, om sagopalm). ConvLex. 3: 568 (1825; om äkta sagopalm). De .. i de tropiska länderna vexande Sagoträden (Cycadeae). Frey 1841, s. 40. Jönsson Gagnv. 34 (1910). —
Spalt S 130 band 24, 1963