Publicerad 1963   Lämna synpunkter
SABLA sa3bla2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Ordformer
(sabbl- 16141740. sabl- 1610 osv.)
Etymologi
[jfr d. sable, t. säbeln, eng. sabre, fr. sabrer; till SABEL, sbst.1 — Jfr SABRERA]
1) hugga (ihjäl l. sönder) l. skada l. såra (ngn l. ngt) med sabel; äv. abs.: hugga med sabel; äv. oeg. l. bildl.; utom i den särsk. förb. SABLA NED o. i ssgn NED-SABLA numera bl. mera tillf. Turken bortförde medh sigh mång tusend menniskior fängslige, förvthan them som the .. hadhe .. sablat ihiäl. Schroderus Dress. 240 (1610). Jag allena, dock hårdt sablad och blesserad i ansiktet .., kom fram igenom fienden. KMKrusell (1742) i HH XVIII. 3: 34. Gå bort i Holländsk tjenst och sabla Engelsmän! CIHallman 453 (1782). (En vidskeplig man, som icke vågade gå uppför en backe på vanligt sätt efter mörkrets inbrott) gick .. baklänges och högg bakåt i luften med en sabel. Han kallade detta beteende för att ”sabla avigt”. Svedenfors Gränsb. 1: 350 (1949). (Angreppet) tillgår så att .. (radiotalaren) först utnämner den moderna reklamen till hotande Drake, utförligt beskriver detta monstrum och sedan omsorgsfullt sablar det i småstycken med skickligt vässade argument. GbgP 1957, nr 75, s. 2. jfr AV-, NED-SABLA.
2) (mera tillf.) om ngt som liknar en sabel: hugga l. sprätta (i ngt). Den sällsamt uppsvängda näbben (hos skärfläckan) ”sablar” i den lösa dyn. Rosenius SvFågl. 4: 305 (1935).
3) (vard., numera bl. ngn gg i skildring av ä. militära förh.) på skämt bädda en säng gm att ta bort sängbottnen o. ersätta den med sablar som placerades så att de störtade samman då sängens innehavare gick till sängs; jfr SABEL, sbst.1 I 1 a. Prytz CarlbergFörrNu 21 (1872). Uggla TalKadett. 4 (1895).
Särsk. förb.: SABLA AV10 4. (numera föga br.) i fråga om huggande med (ngt som liknar en) sabel: hugga av (ngt med ngt). Han mistrodde honom (dvs. en fånge), at han skulle sökia med knifwen at sabla af naglarne uti Blåckorne och giordt sig ledig. VRP 9/12 1736. jfr avsabla.
SABLA NED10 4 l. NER4, äv. (ålderdomligt) NEDER40. med avs. på person: (med sabel) hugga ned l. massakrera (se d. o. 1); numera företrädesvis i fråga om nedhuggande av personer i större antal; förr äv. med avs. på kroppsdel: (med sabel) massakrera (se d. o. 2). Assan Aga .. (blev) kallat vthi Divanen .., och när han .. kom, lät .. (sultanen) sabla neder honom. Rålamb Resa 63 (1658, 1679). Näsan skal en gång, besinna; / På dig sablas ner, / Sablas utaf Corpraler / På Bröllop och på Baler. Bellman (BellmS) 1: 38 (c. 1770, 1790). Allt, som kom inom räckhåll för militärpolisen, sablades och reds ned utan barmhärtighet. Jacobsson BöljBlå 131 (1932). jfr nedsabla. särsk.
a) (mera tillf.) oeg., i fråga om skogsavverkning. Herrar och bönder av det riktiga slaget hava alltid hyst .. försyn för skogen. .. Och det är egentligen främmande förmågor, som sablat ned Norrlands gröna revir. Lindqvist Herr. 117 (1917).
b) (vard.) bildl.: slå ned l. nedgöra (ngn l. ngt) med kraftiga argument l. hård kritik o. d. Nya hugskott framkastades, och gamla gissningar sablades ned. GHT 1895, nr 254, s. 2. (N.N.) i Social-Demokraten .. sablar alldeles ned förf. (av en recenserad skrift). VFl. 1935, s. 53.

 

Spalt S 22 band 24, 1963

Webbansvarig