Publicerad 1960   Lämna synpunkter
RYM, sbst.2, m.
Etymologi
[fsv. rymber, buller; jfr isl. rymr, brak, namn på Tor; av ljudhärmande urspr. (o. möjl. rotbesläktat med RUNA, sbst.1)]
(†) (åsk)-dån, brak. Leyoncrona Vitt. 156 (c. 1685).

 

Spalt R 3337 band 23, 1960

Webbansvarig