Publicerad 1960   Lämna synpunkter
RUNDAL runda4l, r. l. m.; best. -en, äv. -n; pl. -er.
Etymologi
[sv. dial. rundal; bildat till RUND, sbst.1, l. RUNDA, sbst.1, l. ombildning av RUNDEL i anslutning till andra ord på -al, t. ex. OVAL, sbst.; jfr äv. sv. dial. rundal, runtomkring]
(numera bl. i vissa trakter, i sht vard. o. skämts.)
1) runt föremål l. fält, rundel (se d. o. 1 b). Hvarför alla dessa rundaler eller diminutiver af tureller eller invuxna fialer (ss. utsmyckning av biblioteket)? TT 1898, Byggn. s. 110. Sjöberg Kvart. 498 (1924; om rund kaka). Östergren (1936; om rund spelmark). särsk. = RUNDEL 1 b α. Utanför denna stuga prålade en helt liten täppa eller ”rundal” med den oundgängliga vallmon. AB 1884, nr 244, s. 3.
2) rundtur, rundfärd, runda. Budkaflen har gjort sin rundal rigtigt och kommit till mig tillbaka igen. Palmstjerna Snapph. 1: 124 (1831). En glad rundal mellan båthusens lä / från vän till vän. Kåhre Väd. 79 (1932).

 

Spalt R 3024 band 23, 1960

Webbansvarig