Publicerad 1960   Lämna synpunkter
RUMBO rum3~2, m.||ig.; best. -n; pl. -bor l. -boar.
Ordformer
(rom- 1616 (: Rombolandet)1922 (: Rombolandet). rum- 1521 (: Rumbolandh)1937 (: rumboland). run- 1667 (: Runbo-Landet))
Etymologi
[fsv. rumboe; till RUM, adj. 1 (ss. förled i RUM-BYGD o. d.), l. RUM, sbst.3 2. Jfr RUMBONDE]
(numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) person som var bosatt i l. kom från en öppen bygd l. slättbygd l. dyl., slättbo. HSH 23: 12 (1525). Ahnlund Oljob. 59 (1924). 2NF 38: 65 (1925).
Ssg: RUMBO-LAND. (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) slättbygd, slättland, slätt; öppet fält; särsk. motsatt: skogs- o. bärgsbygd; i sht i sg. best. o. i denna anv. ofta ss. egennamn, om viss slättbygd. SvTr. 4: 5 (1521; om uppländska o. västmanländska bygder). Uppå detta år är mycket folk här i Västerbotten för stor hungersnöd förrest till söder till Rombolandet .. och där tjena och tigga sin föda. HT 1890, s. 37 (1616). Therföre måste tu tijne Tanckar wijdt och bredt här (dvs. vid fjärde bönen) vthlåta, och icke medh them stanna vthi Baakvgnen och Miöllåren, vthan medh them vth på Fäldtet, och Runbo-Landet gå. Rudbeckius Luther Cat. 190 (1667). Långheden var .. gräns mellan Västmanland och Dalarne … Söderut ligger landet nedan Långheden, eller Rumbolandet som det oftare hette, det ”rumma” landet eller den öppna slättbygden, där det odlades säd för bergslagerna och de fattiga dalarna norrut. Hesselman MarLångh. 134 (1930, 1935).

 

Spalt R 2924 band 23, 1960

Webbansvarig