Publicerad 1959   Lämna synpunkter
RUGIANER, sbst. pl.
Etymologi
[av nylat. rugiani, pl., substantivering av rugianus, adj., till önamnet RÜGEN]
(†) om ett på Rügen efter rugiernas utvandring bosatt slaviskt folk; jfr RUGIER 2. The Rugianers Furste bleff omwänd til Christum. Schroderus Os. 2: 623 (1635; om förh. på 1100-talet). Därs. 671 (om förh. 1161).

 

Spalt R 2774 band 22, 1959

Webbansvarig