Publicerad 1959   Lämna synpunkter
RUBEL rɯ4bel, r. l. m.; best. -n (Bahr Ryssl. 1: 70 (1838) osv.) ((†) rublen Sahlstedt (1773)); pl. (numera oftast om myntstycken) rubler (E14R 1561, 1: 106 a (: robler) osv.) l. (numera nästan bl. i fråga om värdet) = (UrFinlH 291 (1790) osv.), äv. (numera nästan bl. i Finl.) rublar (Petreius Beskr. 6: 37 (1615) osv.) ((†) ruble G1R 3: 151 (1526: nogardz ruble)).
Ordformer
(rob- 1561—1711. rub- 1526 (: nogardz ruble, pl.), 1615 osv. rubb- 1609 (: rubbler, pl.)—1790 (: Rubbell, pl.). -el (-ell) 1615 osv. -lar, pl. 1615 osv. -le, pl. 1526 (: nogardz ruble). -ler, pl. 1561 osv.)
Etymologi
[jfr dan. o. t. rubel, eng. o. fr. rouble, fin. rupla; av ry. rubl´, eg.: avhugget stycke (av silverstång), till rubit´, hugga, sammanhörande med rub, trasa, kant m. m.]
1) ryskt mynt, urspr. i form av en silverbarr o. med olika vikt o. värde beroende på ursprungsorten (Novgorod l. Moskva), från början av 1700-talet i form av ett präglat mynt (vanl. av silver, med växlande finvikt o. värde, i vissa fall äv. av guld l. koppar), i senare tid äv. i form av pappersmynt; ofta om motsv. myntenhet; jfr IMPERIAL, sbst.1, o. KOPEK. E14R 1561, 1: 106 a. 200 Rublar, som är något mera än som 200 daler. Petreius Beskr. 6: 37 (1615). 12 stycken små tumblare gjorde af rublar som stod på en presenter-tallrick. Dahlberg Lefn. 74 (c. 1755). Sedlarna yrde omkring, som fjärilar luftiga, lätta, / Röda och hvita och blå, femtusende Rubler och mera / Sväfvade der mot golfvet. Runeberg (SVS) 3: 68 (1832). Guld och rublar lofvade hon Eljas, om han ville visa henne stället, där (osv.). Topelius Vint. III. 2: 79 (1897). SFS 1918, s. 2971. SvAffärslex. (1948). jfr (†): Fförst togho the stora förstens wpbåren skat iɉc [150] nogardz ruble (dvs. rubel från Novgorod). G1R 3: 151 (1526). jfr SILVER-, SOVJET-, TSAR-RUBEL.
2) i utvidgad anv., om taxeringsenhet; ss. senare led i ssgrna ARVIO-, SKATTE-RUBEL o. ss. förled i ssgrna RUBEL-RÄNTA, -SKATT, -TAL.
Ssgr (i allm. till 1): A: RUBEL-FOND. särsk. hist. i sg. best., om den summa av 1.500.000 rubel som Sv. erhöll ss. lån av Ryssland gm fördraget i Åbo 1812; särsk. om den del av denna summa som sedermera ställdes till svenska kungahusets förfogande. Ahnfelt KröntRiv. 2: 181 (i handl. fr. 1816). Liljecrona RiksdKul. 173 (1840). Höjer C14JKronpr. 413 (1943). —
-KNEKT, se rupert ssg. —
-KURS. jfr kurs 6. SAOL (1900). Den i förhållande till pund sterling abnormt låga rubelkursen. SvD(A) 1916, nr 42, s. 12. —
-NOTERING. jfr -kurs o. notering slutet. SvD(A) 1918, nr 6 A, s. 10. —
-PÄNNING. (†) rubel; anträffat bl. i pl. Han hade 1,000 rubelpänningar med sig till försträckning för oss fångar. LKagg (1712) i HH 24: 189. —
(2) -RÄNTA, r. l. f. (i Finl.) kam. (1840—1924 uttagen) grundskatt uträknad efter det antal arviorubel som åsatts hemman. Vederbörande kommunalstyrelse skall låta uppgöra .. förslag till rubelräntans nedsättning. FFS 1896, nr 20, s. 6. —
-SEDEL. banksedel gällande (ett antal) rubel. Schybergson FinlH 2: 413 (1889). Införsel till Finland av ryska rubelsedlar .. är förbjuden. FFS 1920, s. 563. —
(2) -SKATT. (i Finl., förr) kam. = -ränta. SvFinLagt. (1883). FFS 1922, s. 488. —
-STYCKE. (rubel- 1838 osv. rubels- 1847) (numera bl. tillf.) myntstycke gällande (ett antal) rubel; särsk. om myntstycke gällande en rubel. Bahr Ryssl. 1: 72 (1838). jfr: 5 rubelstycket .. (inväxlas med) kr. 9. 55. RiksdRevRiksb. 1901, s. 33. —
-TAL.
1) (numera bl. tillf.) till 1: antal rubel; förr äv. i uttr. millioner rubeltal, millioner rubel. Flera Milioner Rubeltal .. sådana (mindervärdiga) Kopeker (blevo) hemligen införde i Landet. Scheffer PVetA 1753, s. 13.
2) (i Finl., förr) kam. till 2: (antal) arviorubel; jfr skatterubel-tal. 2RA 2: 103 (1727). Hela Socken (består) enligt det hittils brukeliga beräkningssättet efter Rubel-tal .. af Sextijo Sex och ett fjerdedels (66 1/4) mantal. UrFinlH 591 (1804). —
-VALUTA. handel. Cassel Dyrtid 110 (1917).
B (numera bl. tillf.): RUBELS-STYCKE, se A.

 

Spalt R 2723 band 22, 1959

Webbansvarig