Publicerad 1959   Lämna synpunkter
ROSTER ros4ter, n.; best. rostret; pl. =.
Ordformer
(roster 1734 (: rosterluckor)1942. röster- i ssg 1798 (: Röster luckor))
Etymologi
[sannol. (åtm. i bet. 3) av holl. rooster (av mnl. roster(e), halster m. m.) resp. t. röster (i ssgn rösterwerk; se ROST-VÄRK, sbst.1); jfr lt. röster (i bet. 1 o. 2); sannol. till det ord som föreligger i mnl. roost (se ROST, sbst.3); i bet. 1 o. 2 möjl. dock inhemsk ombildning av ROST, sbst.3, under inflytande från HALSTER, sbst.2, l. GALLER, sbst.2; i bet. 4 efter motsv. anv. av sv. dial. (Värml.) roster, möjl. ombildning av ROST, sbst.6 (se ROSTE, sbst.3), under inflytande från ROSTER i bet. 1 o. 2 (l. den lt. motsvarigheten härtill) l. från eng. roaster, rostugn (sannol. till roast, v.; se ROSTA, v.2)]
2) (föga br.) = ROST, sbst.3 2. Norlander Kungarevyn 5 (1923). På de flesta ställen har man (på svenska landsortshotell) inte något roster utan man lägger brödskivorna på spisen. BVT 1926, nr 25, s. 11.
3) (†) trall (jfr ROST, sbst.3 3); i ssgn ROSTER-LUCKA.
4) (numera bl. ngn gg om ä. förh.) roste (se ROSTE, sbst.2 1) l. rostugn (se ROST-UGN, sbst.2 2). Ingenting kunde forslas in till de glupska rostren och hyttorna (då isen varken bar l. brast). Hasselblad BergslVärml. 70 (1929; om ä. förh.).
Ssg (†): (3) ROSTER-LUCKA. trall använt ss. betäckning över öppning i däck; jfr lucka, sbst.2 2 a. Serenius Qqq 4 b (1734). Röding SD 74 (1798).

 

Spalt R 2570 band 22, 1959

Webbansvarig