Publicerad 1959   Lämna synpunkter
ROJVA, v. -ade. vbalsbst. -ANDE; -ARE (FoU 15: 68 (1902)); jfr ROJV.
Ordformer
(äv. roi-)
Etymologi
[sv. dial. (Finl.) rojva, föra oljud, supa, leva vilt, rojva bort, slarva bort; av fin. roivata, kasta l. slänga bort]
(i Finl., vard.) svira, ruckla, rumla. Roivande studenter. Topelius Dagb. 1: 180 (1834). Bergroth FinlSv. 342 (1917).
Avledn.: ROJVIG, adj. (i Finl., vard.) utsvävande, svirande. FoU 15: 68 (1902). Bergroth FinlSv. 331 (1917).

 

Spalt R 2373 band 22, 1959

Webbansvarig