Publicerad 1959   Lämna synpunkter
ROJALIST -lis4t, om person m.||ig., om sak r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. roi-, roij-, roy-)
Etymologi
[jfr t. o. eng. royalist; av fr. royaliste, till royal, kunglig (se ROYAL)]
1) anhängare av kungadömet; stundom i inskränktare anv.: anhängare av absolut l. legitim monarki (motsatt: monarkist); äv.: person som visar tillgivenhet för kungahuset (i ett visst land) o. d.; äv.: anhängare av politiskt parti o. d. som önskar bevara (l. införa) kungadöme l. som stöder den kungliga politiken (i ett visst land), särsk. om medlem av hovpartiet i Sv. under frihetstiden. Hvar redelig Patriot (bör) vara god Roijalist. 2RARP 2: 11 (1723). Många hattar hafva antagit namn af roialister. HTSkån. 6: 374 (1772). Blanche var ingen rojalist. Han svärmade för republiken. Blanche Portr. 56 (1889). Det var underligt med alla fransmän jag mötte (under en resa 1881). De voro alla goda katoliker och rojalister. Lagergren Minn. 5: 241 (1926). 2SvUppslB (1952; om anhängare av absolut l. legitim monarki). jfr ANTI-, ULTRA-ROJALIST.
2) (†) spelt. bildl., om medlem av det ena laget i biljardspelet ”republiken” (se REPUBLIK 3 b); äv. om boll som spelas av sådan medlem; jfr REPUBLIKAN 2 b. HbiblSällsk. 2: 156 (1839; om boll). Därs. 157 (om person).
Ssgr (till 1): ROJALIST-HÄR, r. l. m. här l. armé som består av l. står under ledning av rojalister. 2NF 18: 922 (1913).
-PARTI. rojalistiskt politiskt parti; särsk. (numera bl. tillf.) om hovpartiet i Sv. under frihetstiden. HSH 16: 276 (1831).

 

Spalt R 2372 band 22, 1959

Webbansvarig