Publicerad 1959   Lämna synpunkter
ROFFERI, sbst.2, n.
Ordformer
(äv. -erie, -erij)
Etymologi
[jfr d. rufferi, mlt. rufferie; till ROFFA, v.2]
(†) otukt, horeri. Horerij, Rofferij. Linc. (1640; under pellicatus). Otrohet och rofferie. BoupptSthm 1670, s. 862, Bil. (Prästens) Medhjälpare böra .. hafva et vakande öga på sådana laster .. såsom: .. rofferi, fylleri och beständig dryckenskap. Rydén Pontoppidan 465 (1766; d. orig.: Rufferie).

 

Spalt R 2370 band 22, 1959

Webbansvarig