Publicerad 1957   Lämna synpunkter
RESTYG re3s~ty2g l. RESETYG re3se~ty2g, n.; best. -et; pl. =; förr äv. (i bet. 3) RESETÅG, n.; best. -et.
Ordformer
(reesz- 1639. res- 17341884. rese- (reese-) 15231921. resze- 15261532. -ty 1536. -tyg (-t(h)ygh, -tijg(h)) 15231921. -tågh 1626)
Etymologi
[y. fsv. resetygh (i bet. 2 o. 3); jfr d. rejsetøj (i bet. 1), ä. d. rejsetøg (i bet. 3), t. reisezeug (i bet. 1); av RESA, sbst., o. TYG; åtminstone i bet. 3 är ordet i (dan. o.) sv. lånat från mlt. reisetūch, anträffat bl. i bet.: rytteri (o. i denna anv. möjl. delvis återgående på reisich tūch, rytteri; se RESIGTYG); formen resetåg (i bet. 3) sannol. ombildning av resetyg med anslutning av efterleden till TÅG, tågande följe o. d.]
1) (numera föga br.) om (föremål tillhörande) utrustning l. attiralj använd l. avsedd att användas l. medföras på resa; särsk. dels om fordon (med dragdjur) l. annat fortskaffningsmedel (med tillbehör), stundom liktydigt med: fordon l. åkdon för resbruk, resvagn o. d., dels om ressaker l. reseffekter l. bagage o. d.; i sht i sg. koll. l. i pl.; jfr RES-DON o. RESA, sbst. I 2. H(ans) F(urstliga) N(åd)z klädningar Reesetÿgh (m. fl.) .. dagelige nödtorfter. KlädkamRSthm 1599 A, s. 30 a. Han .. hade köpt sig häst .. (o.) låtit uttaga sin reesetÿg af oeconomi gård sitt rätta härbärge. VDAkt. 1661, nr 407. Våra Fäders resetyg voro Redhästar, Slädar, Båtar. Dalin Vitt. II. 6: 132 (1749). GT 1787, nr 22, s. 3 (om resvagn). Brast för vägfarande man, å gata eller väg, axel eller annat resetyg, ägde han saklöst å andras ägor hugga hvad som för iståndsättandet behöfdes. Nordström Samh. 2: 297 (1840). Bergström Bild. 1: 80 (1882; om bagage). Man bör alltid (innan man anträder en resa) se till att kappsäckar och annat restyg är af god beskaffenhet. Langlet Husm. 1028 (1884). FFS 1918, nr 140, s. 11. Cannelin (1921). särsk. oeg. l. bildl.; jfr RESA, sbst. I 2 d (β, γ). Men säj mig rätt hvad tiden är? / et hus, däri vi gäste: / Et rese-tyg at färdas hem. Liljestråle Fid. 70 (1772). Järta 2: 508 (1828).
2) (i formen resetyg) [jfr motsv. anv. i y. fsv.] (†) utrustning använd l. avsedd att användas på krigståg; (krigares) stridsutrustning; jfr RESA, sbst. I 3. Resenerere, medh sadanne resetygh och harnisk, som huar man seedtt haffuer. G1R 1: 124 (1523). Schmedeman Just. 1168 (1687).
3) (i formen resetyg l. resetåg) [jfr motsv. anv. i y. fsv.; efter motsv. anv. i mlt.] (†) rytteri; äv. i förb. med räkneord, i sådana uttr. som tvåhundra resetyg, tvåhundra man rytteri. Hure starck han kan wara tiil magth medh reszetygh och fothfolk. G1R 3: 219 (1526). Atj vele med thet aller snareste skicka hiidt vtöffuer (från Finland) ijc godtt Resetyg. Därs. 9: 263 (1534). Ingen macht war så stor som kunde göra the Longebarders härliga resetygh motstånd. Schroderus JMCr. 241 (1620). K. Eumenis Resenärer aldraförst, sedan effter them heele thet andre Reesetåghet folgde Fienden. Dens. Liv. 618 (1626; t. övers.: der ander gantze Reysige zeug). Strinnholm Vas. 3: 295 (1823; om förh. 1535). Dalin (1855; angivet ss. gammalt).
Ssg (till 2): RESETYGS-KAMMARE. (†) om förrådskammare för utrustning avsedd att användas på krigståg: rustkammare. Bekennis iagh megh .. at haffue anameth oppå Gyllene Leonet wtaff Kong M resetygz Camer — 44 mans tyg. ArkliR 1561, avd. 12 (1562).

 

Spalt R 1519 band 22, 1957

Webbansvarig